121207_vinterfoto

Så lyckas du med vinterbilderna

Gnistrande kallt och ett fint vitt snötäcke över staden. Ett bra läge att gå ut och ta några bilder, fulla av atmosfär. Men det snövita ställer speciella krav på den som håller i kameran.

– När solen reflekteras i snön blir det extremt ljust. Du får kompensera med inställningarna så att bilderna inte blir överexponerade, säger Jeanette Larsson, fotograf på Newsroom.

Det går bra att använda kamerans automatik och få ett hyggligt resultat. Men för den som har en kamera där det går att ställa slutartider, bländare och ISO-tal är det rätt tillfälle att experimentera.
Ställ exempelvis ner ISO-talet, det ger lägre ljuskänslighet.
– Då blir bilden dessutom mer finkornig. En bra ISO-inställning en solig vinterdag kan vara 100, säger Jeanette Larsson.

Ett annat sätt att utnyttja det extrema ljuset är att ha kortare slutartider, ner mot en tusendels sekund. Eller att skruva upp bländartalet över tio, det ger skärpa även på detaljer långt från det som är i fokus.
– Ett UV-filter är att rekommendera, då slipper du blålila toner i bilderna. Det kostar ett par hundralappar och är även ett skydd för linsen.

Någon fotograf du kan rekommendera som tagit bra vinterbilder?
– Ja, Nils Strindbergs bilder från ingenjör Andrées misslyckade polarexpedition. Karga miljöer, fantastiska kontraster och en spännande historia kring hur de blev till.

Var tog du själv din bästa vinterbild?
– Det var ett tidningsuppdrag i Karlsborg, på värnpliktsövning. En kamouflerad kille kom utrusande ur en gran så att snön yrde, en perfekt actionbild.

Men hur gör jag för att få till fotona på julafton?
– Använd blixten sparsamt så tar du vara på de varma färgerna från juleljusen. Men se upp för långa slutartider, det blir lätt oskarpt.

För mer information, kontakta:
Jeanette Larsson
, 031-712 4016

Se bilderna: Jeanette Larssons bild från Karlsborg blev ettabild på tidningen Hemvärnet.
Ett att Nils Strindbergs mest kända foton är på luftballongen Örnen, efter kraschlandningen norr om Svalbard.

Young woman using her tablet computer while traveling by train

Den mobila internetboomen fortsätter

Från spridningsfas till bredbandsfas och nu den mobila fasen.
Den alldeles färska rapporten ”Svenskarna och internet 2013” visar att två av tre använder en mobiltelefon för att koppla upp sig mot internet. För tre år sedan var motsvarande siffra var femte person.

Det är framför allt åldersgruppen 26-35 år som kraftigt har ökat sitt användande av mobilt internet. 2010 var det bara tre procent som surfade runt med sin mobiltelefon. I dag är motsvarande siffra 85 procent.
Att surfplattor blivit ”var mans egendom” är en kraftig överdrift, men på bara ett år har siffran ändå stigit från 20 till 31 procent.
Tendensen är alltså tydlig att surfandet på internet allt mer håller på att förflyttas från en dator till mer mobila enheter.

Intressant är också att se statistiken runt bloggandet och twittrandet. ”Varenda människa bloggar och twittrar i dag”, är ju ingen ovanlig kommentar. Sanningen är att åtta procent av internetanvändarna bloggar och två procent twittrar dagligen.
Internetanvändandet smyger sig hur som helst nedåt i åldrarna. Nästan hälften av tvååringarna (45 procent) använder eller har använt internet och då handlar det som regel om spel eller video.

Internationellt sett ligger Sverige långt framme i internetanvändandet. Så här ser topp-tio-länderna ut vad gäller andel av befolkningen 16-74 år som använder internet:
1) Island 96 %
2) Norge 95 %
3) Sverige 94 %
4) Danmark 93 %
5) Nederländerna 93 %
6) Finland 91 %
7) Nya Zeeland 90 %
8) Kanada 90 %
9) Storbritannien 87 %
10) Schweiz 85 %

Noterbart är också att 1,1 miljoner fortfarande står utanför internet. Och det är inte bara personer över 65 år som hamnar i kategorin ”använder internet sällan eller inte alls”. Det handlar också om inkomst och utbildning.

För mer information kontakta:
Leif Simonsson, 031-712 40 11

Fotnot: Bakom rapporten ”Svenskarna och internet 2013” står Stiftelsen för internetinfrastruktur, en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige.

121207_mona

Tala sanning i medierna

Snabba tips om hur det går till att förvilla medierna – det är inget som Newsrooms PR-konsult Mona Höynä-Carlsson rekommenderar.
– PR handlar om att skapa långsiktiga och bra relationer, det gör du bäst genom att vara ärlig, säger hon.

Ett grundläggande råd som hon själv ger vid medieträningar är att aldrig ljuga.
En lögn leder oftast till värre konsekvenser än den nakna sanningen. Se hellre till att snabbt komma ut med korrekta fakta, innan rykten och felaktigheter blir till dåliga budskap och braskande rubriker i medierna.

– Däremot är det aldrig fel att vara förberedd, säger hon.
Och det är precis det som en seriös medieträning går ut på: att lära sig att svara på frågor utan att förlora garden, tappa fokus på ämnet eller bli allt för nervös.
– Har du inte varit i en kritisk intervjusituation förr så kan det vara lite skrämmande. Men det går att utvecklas snabbt genom att träna på rätt sätt.

Hur reagerar du på den senaste tidens rubriker kring hur PR-byråer agerat i kommunala kriser?
– Jag blir mycket förvånad. Råden går stick i stäv med praxis i branschen. Att inte vara öppen gagnar ingen, tillgänglighet, ärlighet och öppenhet är ledord i kontakt med medierna.

Något annat bra råd?
– Se intervjun som en möjlighet. Du har en chans att berätta om din verksamhet och få människor att lyssna eller läsa.

Ett tillfälle att skapa PR?
– Ja, eller snarare att få ut ditt budskap.

Thomas Drakenfors, 031-712 40 14

För mer information, kontakta:
Mona Höynä-Carlsson, 031-712 40 09

Genusfotografen-1-JL

Könsstereotyper i bilder befäster fördomar

Hur påverkas vi av könsstereotypa bilder som skapar fördomar?
I sin blogg ”Genusfotografen” visar Tomas Gunnarsson hur kvinnor och män framställs i medierna, vilka könsstereotyper som skapas i bilder och hur de kan motverkas.
– You can’t be what you can’t see. Därför är det viktigt med goda förebilder, att tänka normkritiskt och synliggöra de grupper som bryter mot normen, säger Tomas Gunnarsson.

Förra veckan talade Tomas Gunnarsson på Newsrooms välbesökta lunchseminarium och visade flera exempel på de vanligaste könsstereotyperna som återskapas i reklam, tidningar och andra medier.
Han visade också goda exempel på hur fördomsfulla idéer om kön kan undvikas och utmanas.
– Könsstereotypa framställningar befäster snäva könsroller som begränsar både kvinnor och män. Att visa att vi är mer formbara och föränderliga än vi tror ser jag som min främsta uppgift som genusfotograf, säger Tomas.

De personer som medverkar på bild bör variera när det gäller kön, ålder och etnicitet men det gäller också att tänka på hur personer framställs på bild.
• Perspektivet – är personen avbildad nerifrån innebär det att vi ser upp till personen, vilket i sin tur ger makt. Är bilden tagen uppifrån blir det en förminskning och gör att vi ser ner på personen.
• Kroppsspråket – är personen glad och öppen eller allvarlig med armarna i kors?
• Objektifiering – är personen passivt poserande eller aktiv?
• Blicken – tittar personen in i kameran eller tittar personen bort och gör sig otillgänglig för betraktaren?

Newsroom arbetar med redaktionell kommunikation i flera olika branscher där målgruppen är överrepresenterad av det ena könet. Tomas Gunnarsson fick, förutom föreläsningen, i uppgift att titta närmare på några av Newsrooms produktioner.
– Vi diskuterar väldigt ofta genusperspektiven när vi jobbar internt med våra projekt. Frågan vi bland annat ställer oss är om man ska spegla målgruppen eller kanske försöka förändra den genom att visa på goda exempel. Tomas gav oss ytterligare perspektiv i detta arbete, säger Gun Rosendahl, vd på Newsroom.

För mer information, kontakta
Erica Holm, 031-712 40 03