Bildrättigheter bild

Mycket att tänka på vid bildpublicering

maqs

En bild säger mer än tusen ord.

Men en bild kan också ställa till mycket problem om den används felaktigt.

– Innan man använder en bild i marknadsföringssammanhang måste man säkerställa rätten att använda bilden som sådan, men också att man har rätt att använda den i det aktuella sammanhanget, säger Maria Winckler, advokat och upphovsrättsexpert på MAQS Advokatbyrå.

Frågan är vad lagen om bildpublicering egentligen säger.

Newsroom tog hjälp av Maria Winckler, advokat och upphovsrättsexpert på MAQS Advokatbyrå, för att reda ut frågorna:

– Det finns ett kort svar och ett svar som är en hel föreläsning. Det korta svaret är att man aldrig ska använda en bild utan tillåtelse. Det kan röra sig om tillåtelse från flera olika personer eller företag, så som fotograf, bildbyrå och i vissa fall från personer som syns i bilden och som går att identifiera.

Om jag tar en bild som ska användas i exempelvis en kundtidning från, låt oss säga, invigningen av Julstaden i Göteborg – måste jag ha godkännande från alla identifierbara personer?

– För att vara på säkra sidan, ja. En kundtidning anses ofta vara marknadsföring, och för att få lov att använda namn och bild på någon, oavsett om personen är känd eller inte, i marknadsföring, så behöver man inhämta den berörda personens samtycke.

Kan jag använda samma bild i andra reklam- och marknadsföringssammanhang, exempelvis en annons?

– Det beror på hur du formulerar samtycket. Vill du kunna använda bilden i flera olika sammanhang, ska samtycket formuleras på ett sådant sätt att alla aktuella sammanhang omfattas av det.

Är det samma regler som gäller på internet, exempelvis hemsidor och sociala medier?

– Ja. Men länge har det rått en slags ”låt-gå-inställning” vad gäller användning av bilder på internet. Många företag är mindre noggranna när det kommer till att hämta bilder från internet, såväl som att använda bilder där. Men faktum är att samma regler som gäller för exempelvis tryckt material, gäller också på internet.

– Något som har fått mer och mer uppmärksamhet på senare tid är hantering av personuppgifter på internet. En bild på en person som går att identifiera, utgör en så kallad personuppgift och måste hanteras i enlighet med personuppgiftslagen. En sådan bild får aldrig användas i ett kränkande sammanhang. Det innebär till exempel att ett företag som publicerar en bild på en person på internet, exempelvis på en facebooksida, har en skyldighet att ta bort kränkande kommentarer som lämnas i anslutning till bilden.

Om jag köpt en bild av en byrå eller frilansfotograf – har jag rätt att använda den hur som helst?

– Det styrs av vad du har kommit överens om med byrån eller fotografen. En köpt bild får alltså bara användas på det sätt och under den tid, som man fått tillåtelse till från byrån eller fotografen.

Här är Marias tips på bra länkar om du vill läsa mer om bildpublicering på internet och lagen om namn och bild i reklam:

Datainspektionen om publicering på internt

Lagen om namn och bild i reklam

 

För mer information, kontakta

Jeanette Larsson, 031-712 40 16

151210_Ruben

Ruben Östlund utgår från dilemmat

Sedan urminnes tider har människan samlats kring lägerelden för att lyssna på en bra historia. Storytelling blir också en allt viktigare del av content.

Filmskaparen Ruben Östlund använder ofta dilemmat som utgångspunkt för att skapa intresse för sina filmer.

Content marketing handlar i dag allt mer om storytelling, ett sätt för företag att använda berättelser för att få önskad effekt. Grunden i storytelling är att berätta en historia för målgruppen på ett autentiskt och personligt sätt för att ge innebörd till och stärka det egna varumärket.

En bra historia väcker också engagemang, vilket var årets tema på branschseminariet Content Day i Stockholm.

Filmregissören Ruben Östlund, som var en av talarna, berättade om hur han väcker publikens intresse.

– Min affärsidé går ut på att vara helt transparent. Jag har en metod när jag utvecklar mina filmer som innebär att jag gärna berättar om innehållet i förväg och pitchar mina idéer för att få feedback och se om det funkar, säger Ruben Östlund.

Grundidén i berättelsen är ofta att skapa en konflikt och bryta normer och konventioner för att provocera åskådaren.

– Jag tycker om när man inte riktigt vet hur man ska förhålla sig i olika situationer och vill utforska vilka mekanismer som gör att vi agerar på ett visst sätt. Det handlar ofta om skam och rädsla inför att tappa ansiktet samt att våga utmana den rädslan.

För att få inspiration kring sådana situationer googlar han mycket och tittar på olika klipp från youtube. Men det kan också handla om självupplevda situationer eller vänners berättelser som han utvecklar.

– Det finns ett stort värde i att gå till sig själv och hålla bollen nära sig. För att lyckas med en bra historia måste du våga lita på att det som ger dig lust och det du själv är intresserad av också är allmängiltigt och väcker andras intresse.

 

För mer information, kontakta

Erica Holm, 031-712 40 03

Annika JL

”Skippa tramset i din podcast”

Hallå där Annika Wiel Hvannberg, copywriter och digital manager på Newsroom. Du driver Svenska handbollspodden som har cirka 3 000 lyssnare.

– Ja, det är ett uppdrag för Svenska Handbollsförbundet. Jag och deras presschef Daniel Vandor intervjuar spelare, tränare och andra som är involverade på hög nivå. Podden går att hitta via iTunes.

Hur ofta publicerar ni?

– I snitt blir det två gånger i månaden. Inslagen är cirka en timme långa.

Har ni någon annan finansiering än Svenska Handbollsförbudet?

– Stadium sponsrar.

Vad är viktigt att tänka på för den som ska starta en podcast?

– Att inte tramsa för mycket och att inte köra med intern humor. Sedan är det bra att inte tala för fort. Ta det lugnt, låt pratet ta tid.

Handboll …  hur bra är du på ämnet?

– Jag har själv spelat på elitnivå och deltagit i både VM och OS. Min största merit är EM-silver i 2010.

Hur fick ni igång intresset för podden?

– Vi var lite sluga och startade under slutspelet i ungdoms-SM i våras. Då anordnade vi en paneldiskussion med många av ungdomstränarna. Efter det var vi ganska välkända.

Vilken teknisk utrustning behövs?

– En vanlig laptop och vilket gratisprogram för ljudredigering som helst, exempelvis Audacity. Du kanske behöver satsa runt 10 000 för att få ihop riktigt bra utrustning. Störst skillnad gör nog kvaliteten på mikrofonerna.

Var har ni er studio?

– Hemma i mitt vardagsrum.

Kommer idrottsstjärnorna dit?

– Ja, oftast. Men stora internationella stjärnor har inte tid att åka till mitt radhus i Kålltorp. Då får vi göra intervjun på plats.

 

 

Annika Wiel Hvannberg

Yrke: Frilansjournalist, illustratör och bloggare.

Ålder: 37 år.

Bor: Fräntorp.

Familj: Singel med son.

Intressen: Foto, text och handboll.

Lyssnar på: Sångare med bra texter. Som Lars Winnerbäck.

Läser: Chimamanda Ngozi Adichie.

Två favoritpoddar: Språket och Värvet.

 

För mer information, kontakta

Annika Wiel Hvannberg, 031-712 40 17