Newsroom har producerat film i många år. Erica Holm och Thomas Drakenfors är båda copywriters, men gör också filmade inslag för webben.

Film väcker känslor som övervinner logiken

Hur ska du göra för att skapa största möjliga engagemang hos mottagaren när du vill nå ut med ett budskap?

Svaret är film.

– Film väcker känslor som ingen annan budskapsbärare kan förmedla. Och att göra film kräver inte längre massor av resurser, säger Leif Simonsson, filmproducent och projektledare på Newsroom.

Att film är det ”nya svarta” är förstås ingen nyhet längre. Nätet fullkomligt översvämmas av rörlig media och det finns i dag inte en plattform – hemsida, Facebook, Instagram eller vad som helst – där det inte finns en möjlighet att titta på en film. Allt från en femsekundersfilm på en söt kattunge till en flera timmar lång föreläsning om gravitationen runt svarta hål.

Och det är ingen slump att utvecklingen gått åt det hållet. Dels är det i dag ”lättare” än någonsin att göra film – plocka bara fram din mobilkamera, så har du en fullt fungerande utrustning – dels skapar film känslor och engagemang hos mottagaren som inga andra medier klarar av.

–  Visst, alla kan göra sin egen film. Men inte i alla sammanhang. Om ett företag eller en organisation vill föra fram ett budskap kanske det inte fungerar med en skakig film där man ljudmässigt hör mer av omgivningen än det som sägs. En dåligt genomtänkt produktion kan skada eitt varumärke väldigt snabbt, säger Leif Simonsson och fortsätter:

– Content marketing innebär att bygga upp meningsfulla och trovärdiga relationer till sin målgrupp och då krävs det eftertanke och lite mer arbete än att ”skjuta från höften” med sin mobilkamera.

Det gäller alltså att anpassa budskapet till målgruppen och väcka de rätta känslorna hos mottagaren. För känslor väcks ofelbart när man ser en film.

– Film är unikt på det sättet. Den är inte påträngande eftersom mottagaren själv väljer att klicka igång den och rätt gjord övervinner känslan till och med logiken, säger Leif.

Några saker att tänka på när du ska göra en content marketing-film:

  • Vad är syftet?
  • Vad vill du säga?
  • Hur ska det sägas?
  • Vem ska säga det?
  • När ska det sägas?

 

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Nyord

Språket avslöjar samhällsklimatet

Somliga lusläser konjunkturrapporter, andra håller koll på de senaste trenderna. Ett annat sätt att få en känsla för hur landet förändras är att ta en titt på nyorden.

Islamiska staten till exempel. Visst, den är rätt långt bort, och är kanske inte så känd för att ivra för att berika språken i Västeuropa. Men det är ändå precis vad de har lyckats med. Nya ord 2015, som transitflykting, terrorresa och självradikalisering – att bli radikaliserad utan kontakt med likasinnade – hade vi förmodligen inte sett annars.

Rumänien och Bulgarien har givit upphov till det nya ordet EU-migrant. Det syftar oftast på romer som har det tufft i sina hemländer och som reser utomlands för att tigga.

Här hemma i Sverige bekymrar sig många för hur det ska gå för den svenska journalistiken. Det märks i nyord som nyhetsundvikare – personer föredrar underhållning framför seriösa nyhetsmedier – och robotjournalistik – att skapa artiklar med hjälp av datorprogram.

Inom politiken har det varit ett något turbulent år och ministrar som har svårt för att svara rakt på frågor, som istället upprepar samma budskap om och om igen, har gett upphov till uttrycket talepunkt. Och när det gäller politiska motståndare har en del börjat göra halmdockor, alltså nidbilder av deras åsikter. Klickokrati – att klickande och gillande på sociala medier styr både politiken och journalistiken – och faktaresistens – att inte bry sig om fakta som talar mot ens egen åsikt – är andra nya ord som är intressanta i sammanhanget.

Så har vi spänningen mellan könen. Den gav oss förra året ordet mansplaining – män som gillar att lägga ut texten för kvinnor. Sedan har vi till slut fått ett användbart ord för när kvinnor onanerar: klittra.

Och så kan vi notera att ordet haffa (gripa) har fått en bredare betydelse. Nu betyder det även ragga, vilket kan vara bra att veta för alla som behöver ge sig ut i krog- och dejtingträsket.

Fotnot: Nyordslistan ställs samman av Institutet för språk och folkminnen. Den fullständiga listan hittar du på deras webbplats.

 

För mer information, kontakta

Thomas Drakenfors, 031-712 40 14