Newsroom har producerat film i många år. Erica Holm och Thomas Drakenfors är båda copywriters, men gör också filmade inslag för webben.

Film väcker känslor som övervinner logiken

Hur ska du göra för att skapa största möjliga engagemang hos mottagaren när du vill nå ut med ett budskap?

Svaret är film.

– Film väcker känslor som ingen annan budskapsbärare kan förmedla. Och att göra film kräver inte längre massor av resurser, säger Leif Simonsson, filmproducent och projektledare på Newsroom.

Att film är det ”nya svarta” är förstås ingen nyhet längre. Nätet fullkomligt översvämmas av rörlig media och det finns i dag inte en plattform – hemsida, Facebook, Instagram eller vad som helst – där det inte finns en möjlighet att titta på en film. Allt från en femsekundersfilm på en söt kattunge till en flera timmar lång föreläsning om gravitationen runt svarta hål.

Och det är ingen slump att utvecklingen gått åt det hållet. Dels är det i dag ”lättare” än någonsin att göra film – plocka bara fram din mobilkamera, så har du en fullt fungerande utrustning – dels skapar film känslor och engagemang hos mottagaren som inga andra medier klarar av.

–  Visst, alla kan göra sin egen film. Men inte i alla sammanhang. Om ett företag eller en organisation vill föra fram ett budskap kanske det inte fungerar med en skakig film där man ljudmässigt hör mer av omgivningen än det som sägs. En dåligt genomtänkt produktion kan skada eitt varumärke väldigt snabbt, säger Leif Simonsson och fortsätter:

– Content marketing innebär att bygga upp meningsfulla och trovärdiga relationer till sin målgrupp och då krävs det eftertanke och lite mer arbete än att ”skjuta från höften” med sin mobilkamera.

Det gäller alltså att anpassa budskapet till målgruppen och väcka de rätta känslorna hos mottagaren. För känslor väcks ofelbart när man ser en film.

– Film är unikt på det sättet. Den är inte påträngande eftersom mottagaren själv väljer att klicka igång den och rätt gjord övervinner känslan till och med logiken, säger Leif.

Några saker att tänka på när du ska göra en content marketing-film:

  • Vad är syftet?
  • Vad vill du säga?
  • Hur ska det sägas?
  • Vem ska säga det?
  • När ska det sägas?

 

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Nyord

Språket avslöjar samhällsklimatet

Somliga lusläser konjunkturrapporter, andra håller koll på de senaste trenderna. Ett annat sätt att få en känsla för hur landet förändras är att ta en titt på nyorden.

Islamiska staten till exempel. Visst, den är rätt långt bort, och är kanske inte så känd för att ivra för att berika språken i Västeuropa. Men det är ändå precis vad de har lyckats med. Nya ord 2015, som transitflykting, terrorresa och självradikalisering – att bli radikaliserad utan kontakt med likasinnade – hade vi förmodligen inte sett annars.

Rumänien och Bulgarien har givit upphov till det nya ordet EU-migrant. Det syftar oftast på romer som har det tufft i sina hemländer och som reser utomlands för att tigga.

Här hemma i Sverige bekymrar sig många för hur det ska gå för den svenska journalistiken. Det märks i nyord som nyhetsundvikare – personer föredrar underhållning framför seriösa nyhetsmedier – och robotjournalistik – att skapa artiklar med hjälp av datorprogram.

Inom politiken har det varit ett något turbulent år och ministrar som har svårt för att svara rakt på frågor, som istället upprepar samma budskap om och om igen, har gett upphov till uttrycket talepunkt. Och när det gäller politiska motståndare har en del börjat göra halmdockor, alltså nidbilder av deras åsikter. Klickokrati – att klickande och gillande på sociala medier styr både politiken och journalistiken – och faktaresistens – att inte bry sig om fakta som talar mot ens egen åsikt – är andra nya ord som är intressanta i sammanhanget.

Så har vi spänningen mellan könen. Den gav oss förra året ordet mansplaining – män som gillar att lägga ut texten för kvinnor. Sedan har vi till slut fått ett användbart ord för när kvinnor onanerar: klittra.

Och så kan vi notera att ordet haffa (gripa) har fått en bredare betydelse. Nu betyder det även ragga, vilket kan vara bra att veta för alla som behöver ge sig ut i krog- och dejtingträsket.

Fotnot: Nyordslistan ställs samman av Institutet för språk och folkminnen. Den fullständiga listan hittar du på deras webbplats.

 

För mer information, kontakta

Thomas Drakenfors, 031-712 40 14

Nils 2 JL

Hallå där Nils Pennlert, ny som AD på Newsroom

Vad har du gjort tidigare?

– Jag har jobbat som journalist i tio år, mest på branschtidningen Svensk bokhandel, men för några år sedan slutade jag där och började frilansa.

Vilka har du frilansat för?

– Flera olika, men bland annat Språktidningen, Modern psykologi, tidningen Form med flera. En period pluggade jag i Helsingfors, då arbetade jag även med layout för en tidskrift som heter Kontur.

Har du jobbat med dagstidningar också?

– Ja, jag har frilansat för Västerviks-Tidningen och Västerbottens-Kuriren.

Du verkar ha gått den långa vägen?

– Nja, jag har en hel del utbildning också. Jag har studerat litteratur, språk och journalistik. För ett par år sedan bestämde jag mig för att satsa mer på layout och pluggade det ett par år.

Har du några favoriter bland de gurus som finns inom grafisk design?

– Ingen speciell som jag tänker på just nu. Men jag är rätt förtjust i stilen på amerikanska tidningar som Bloomsbury Business Week och New York.

Vad gör du på fritiden?

– Jag har två små barn, så jag hinner inte så mycket. Men jag gillar att promenera på platser i staden där jag inte varit tidigare, vita fläckar som jag kan upptäcka. Fast mest blir det tv-serier.

Någon du kan rekommendera?

– Arrested Development. En bra humorserie som finns på Netflix.

 

Nils Pennlert

Yrke: AD och copywriter.

Ålder: 34 år.

Bor: Strömmensberg.

Familj: Fru och två barn.

Intressen: Litteratur.

Favoritsajt: Fontsinuse.com. Om typsnitt och hur de används, med en massa roliga exempel.

 

För mer information, kontakta

Nils Pennlert, 031-712 40 23

 

avsa

Från fontfest till pang pang

Nils Pennlert, ny AD på Newsroom, vaskar fram fem guldkorn bland webbens designsajter. För inspiration såväl som underhållning.

fontsinuse.com

Den här sidan återkommer jag till hela tiden. Här finns exempel på hur olika typsnitt används i skarpt läge: i tidningar, webbsidor, böcker, årsredovisningar och så vidare, och så vidare. En källa till beundran och avund.

For Print Only 

Påminner en hel del om Fonts in use. Här kan man hitta fina exempel på design i tryckt form, därav sajtens namn. Sortera efter tryckmetod eller format och hitta allt från böcker till glasunderlägg via visitkort, biljetter, årsredovisningar, presentpapper med mera.

Book Cover Archive

Jag älskar böcker. Och jag älskar formgivning. Därför har bokomslag en särskild plats i mitt hjärta. Det är någonting med begränsningen, att göra storverk på en liten, begränsad yta. Här finns massor av mästerverk i det lilla formatet.

Och här är några favoriter som inte finns med på sajten 1, 2, 3, 4.

Cover Junkie

Även tidskriftsomslag ligger mig varmt om hjärtat. Sällan lika eleganta som bokomslag men minst lika kreativa och betydligt kaxigare när de är som bäst. Kasta gärna ett öga på Esquries ikoniska omslag från 1960-talet, signerade George Lois (några av de bästa finns även samlade här).

I Shot The Serif (but I did not shoot the sans-serif)

En fånig ordvits som blivit ett underhållande spel (anspelar på Bob Marleys låt I Shot the Sheriff). Serifer är typsnitt med klackar, som till exempel Garamond och Times New Roman, i motsats till sans-serifer som Helvetica och Futura. Välj svårighetsgrad och pricka seriferna innan tiden rinner ut.