Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning

Göteborg Energi redovisar sitt hållbarhetsarbete

Nya regler av icke finansiell information, så kallad hållbarhetsredovisning, väntas träda i kraft 1 juli i år.

– Det innebär att det kommer att ställas betydligt större redovisningskrav på företag eller koncerner med över 250 anställda eller en nettoomsättning över 350 miljoner kronor, säger Leif Simonsson, account director på Newsroom och som ansvarat för projektledningen av Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning som nyligen publicerades.

En hållbarhetsredovisning handlar om att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen. Redovisningen ska visa vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling.

Göteborg Energi har sedan flera år tillbaka varit aktiv i sitt hållbarhetsarbete och Newsroom har varit ansvarig för företagets års- och hållbarhetsredovisning de två senaste åren.

– Vi har följt GRI:s1) ramverk där uppnådda resultat mot bakgrund av organisationens åtaganden, strategier och hållbarhetsstyrning ska redovisas. Därmed uppfylls också alla uppställda krav för vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla, säger Leif Simonsson.

Här kan du läsa en blädderbar PDF av Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning.

1) GRI står för Global Reporting Initiative.

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Göteborgs Stads årsredovisning 2015

Göteborgs Stads årsredovisning publicerad

Newsroom har för sjätte året producerat Göteborgs Stads årsredovisning i både tryckt och digitalt format.

– Vi har ansvarat för formgivning av den tryckta och totalproduktion av den digitala versionen. En årsredovisning är en komplex produkt och den digitala lösningen vi har tagit fram ger utrymme för smarta korshänvisningar, säger Newsrooms vd Gun Rosendahl.

Förutom Göteborgs Stads årsredovisning, producerar Newsroom bland annat Värmdö kommuns digitala årsredovisning.

Så sent som förra veckan antogs årsredovisningen av Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad.

Här kan du se den tryckta versionen i PDF-format och här hittar du den digitala årsredovisningen.

För mer information, kontakta

Gun Rosendahl, 031-712 40 04

Framtidens logodesign

När Hillary Clintons kampanjteam släppte sin nya logotyp i fjol var det många som tog fram sågen. ”Det ser ut som något jag hade kunnat göra i Paint”, konstaterade en formgivare. ”Sjukhus till höger, jag fattar”, sa en annan. Logotypen uppfattades inte bara som ful och klumpig utan även republikansk i sitt formspråk: en röd pil (republikanernas färg) som pekar åt höger.

Men efterhand har de positiva omdömena vuxit i styrka. Klumpig och ful har blivit tydlig och flexibel. Här har vi en logotyp för vår multimediala tidsålder: en logotyp som funkar i såväl print som på digitala plattformar, som på ett enkelt sätt kan omformas och skruvas utan att förlora sin robusta identitet.
Enligt formgivaren Ian Paget hakar Hillary Clintons logotyp på den senaste designtrenden, så kallade ”logo systems”. Det handlar om en visuell identitet snarare än en statisk ordbild, där logotypen kan förändras beroende på vilken kanal den publiceras i och vilket budskap som ska sändas ut.

Här har Google varit vägvisande med sina lekfulla ”Google Doodles”, det vill säga olika varianter av Google-logotypen – från illustrationer till animeringar och spel – som uppmärksammar olika jubileer, högtider och historiska händelser.
I framtiden kommer fler företag att använda sig av ”logo systems” istället för traditionella, statiska logotyper, menar Ian Paget på Creativebloq.com. Framförallt större företag som har råd att göra kontinuerliga förändringar av sin design.

 

Läs mer om ”logo systems” och Clintons logotyp

Logo systems: the future of logo design?
http://www.creativebloq.com/branding/logo-systems-future-logo-design-41619864

It’s official: Hillary Clinton’s logo is actually perfect
http://qz.com/423037/its-official-hillary-clintons-logo-is-actually-perfect/

Reklamkakan

Native advertising omsatte 100 miljoner 2015

För första gången kan IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, presentera ekonomiska siffror för så kallade textannonser på digitala plattformar, populärt benämnt native advertising. Enligt IRM omsatte det snabbväxande området inom content marketing, innehållsmarknadsföring, 100 miljoner kronor under 2015.

Detta ska jämföras med dagspressens annonsmarknad som omsatte fem miljarder kronor under 2015.

I sin årsrapport ”Svensk Reklammarknad 2015” definierar IRM native advertising som ”köpt reklamplats och produktion inom displayannonsering som är utformad som sajtens eget utseende, funktion och/eller innehåll”.

– Native advertising, såväl tryckt som digitalt, är ett växande område inom content marketing. Det växer i takt med att allt fler reklam- och kommunikationsköpare upptäcker fördelarna med content marketing kontra traditionell reklam. Därför ska det bli intressant att se IRM:s siffror nästa år, säger Gun Rosendahl, vd för Newsroom.

Läs mer om svensk reklammarknad 2015: www.irm-media.se

Opinionsarbete allt mer likt content marketing

En stor del av det som i allmänt tal kallas för opinionsbildning eller public affairs är egentligen att kategorisera som content marketing. Det menar Göran Björklund, account director på Newsroom.
– En viktig del inom opinionsbildning är att definiera ett problem, tillföra fakta som styr i önskad riktning och att ha en konsekvent berättelse med en genomgående röd tråd. Allt detta gör att det passar in under etiketten content marketing, säger han och tillägger att valet av kanal och anpassat budskap för den är det viktiga.

En enkät bland landets riksdagsledamöter som Dagens Opinions nyhetsmagasin Veckans Brief har genomfört stöder enligt Göran Björklund tesen.
– I alla fall om du tittar på vad riksdagsledamöterna efterfrågar. De vill ha faktamaterial, framför allt tryckt eller digitalt.
Och för den som vill ha direktkontakt med en riksdagsledamot kan det vara bra att veta att de föredrar kontakt via telefon och inbjudningar till seminarier framför träffar i riksdagshuset.
Enligt Dagens Opinions enkät är riksdagsledamöternas inställning till lobbyister tämligen positiv. 41 procent anser sig vara ”ganska” eller ”helt” öppna inför att möta lobbyister eller andra påtryckare, 23 procent är ”något” öppna.
51 procent uppger att lobbyisternas material inte ligger till grund för besluten, medan 38 procent uppger att det bara är så ”ibland”.

Facebook alltjämt störst inom sociala medier

Tesen om att unga, personer under 16 år, väljer andra sociala kanaler än Facebook, stämmer enligt en färsk amerikansk undersökning utförd av Comscores på uppdrag av mediaanalysföretaget Recodes. Däremot befäster Facebook sin ställning som en social kanal för personer 18-34 år.

Rangordningen i USA är, enligt Recodes analys presenterad 30 mars: Facebook, Snapchat, Instagram och Twitter.
– Resultatet av analysen stämmer väl överens med vår egen, erfarenhetsbaserade, uppfattning, säger Annika Wiel Hvannberg, digital manager på Newsroom.
– Oavsett om man arbetar med content marketing eller PR måste man tänka på att antalet kanaler är fler än någonsin tidigare när man paketerar sitt budskap, fortsätter Annika.

Lite mer om sociala medier och framför allt chattjänsten Snapchat: Bland unga svenskar växer Snapchats popularitet ju längre ner man går i åldern. Bland 12–15-åringar har 81 procent ”snappat” någon gång och 62 procent uppger att de gör det dagligen. För 15–25-åringar är siffrorna 64 respektive 46 procent, enligt en svensk undersökning.

Mota språkpolisen i grind, del 1: Texter som håller streck

Visst kan det vara tröttsamt med besserwissrar som anmärker på språkfel. Som reflexmässigt ondgör sig över nymodigheter eller kokar över när någon skriver dem istället för de.
Men även om det går att göra sig förstådd trots typografiska och grammatiska feltramp, är risken stor att du tappar både läsare och förtroende på vägen. ”Därför kan det löna sig att skriva rätt, för det är ju aldrig fel”, som en klok person sa.
Här är några vanliga misstag som vi stöter på i vårt dagliga arbete. Vi börjar med långa och korta streck samt mellanslagets vara eller icke vara.

Tankstreck (långt streck) använder du för att markera en replik.
– Glöm inte mellanslaget efter strecket.
Används även för att förkorta vissa uttryck, som ”Öppet 08.00–17.00” eller ”Tur och retur Göteborg–Alingsås” (här ska det inte vara ett mellanrum före och efter strecket).

Bindestreck (kort streck) använder du när du vill dela av ett längre ord, som 100-årsjubileum, eller binda ihop orddelar, som i Reklam- och kommunikationsbyrå.
Används i telefonnummer: 031-11 22 33.

Mellanslag för det mesta inget problem – såvida vi inte talar om särskrivningar, vilket är ett kapitel för sig – men det finns par kluriga fall. Före och efter tecken som ersätter ett ord, exempelvis %, + och &, ska det vara mellanslag. Ett undantag är när plus- eller minustecken används som förtecken, som i +20 eller -10.
Undvik alltid mellanslag före och efter citattecken och parentes ( annars ser det så här ” tokigt ” ut ).

Körsbärsblommor

Nu kommer våren – det här längtar vi efter

Våren. Som ljuv musik i våra öron efter en lång och dränerande vinter och varje år dyker den upp lika plötsligt, från en dag till en annan. För vi märker den först när vinterjackan börjar kännas både tjock och tung och när solens ljusgula strålar uppmärksammar de övervintrade fönsterrutorna, eller när den göteborgska vinden inte längre biter ilsket i ansiktet vid varje steg man tvingas ta mot den hägrande lunchrestaurangen.
Blommorna och värmen, gympaskorna och solbrillorna – hur kunde vi klara oss utan er så länge? Våren, äntligen! Och på femte våningen sitter vi på Newsroom och drömmer oss i takt med årstiden bort mot den allt ljusare himlen utanför de runda fönstren. Men exakt vad är det vi gillar mest med våren?

ERICA
Det starkaste vårtecknet tycker jag är när körsbärsträden blommar på I Masthugget, på Järntorget, i Botaniska trädgården och på Sten Sturegatan nära vårt kontor. Drömmen vore att resa till Japan och uppleva sakura, det japanska namnet för körsbärsblom.

JEANETTE
Vår är för mig när mattor av vitsippor breder ut sig i skogsdungar och lyser upp den vintriga marken. Särskilt vackert är det längs Viktor Rydbergsgatan där jag vandrar fram och tillbaka till jobbet.

GUN
Det bästa med våren är att dagarna blir längre. När ljuset och värmen kommit vill jag åka till landet, plocka fram utemöblerna och njuta av första vårsolen. Och så ta fram golfklubborna igen. Inget går upp mot årets första runda – att veta att hela säsongen ligger framför.

MONA

När ljuset flödar in i sovrummet och väcker mig är det vår! Ljuset är skillnaden mellan vinter och vår, tristess och pirr i magen – nu är allt möjligt igen. Framför mig ligger oceaner av ljusa, långa dagar som sakta övergår i sommar och semester.

GÖRAN
När vi öppnar upp sommarhuset halvmilen norr om Verner von Heidenstams Övralid nära Vätterns strand, då är det vår. Då kommer jag osökt in på en dikt av nobelpristagaren: Vore jag ett litet barn, då skulle jag gå ut och leka, bygga mig en liten kvarn, och ro min lilla eka.

NILS
Alla extraminuter som bara blir fler och fler för varje dag. Att komma hem från jobbet och vända i hallen:  Spela fotboll vid Kåken, gå till Lejonet & Björnen fast det bara är onsdag, gräva rekordstora gropar i sandlådan och ta en kaffe på gräsmattan när barnen har somnat.

MATS
Njuta av en öl på altanen under infravärmaren. Eller varför inte ett par ”kalla” i vårsolen efter en promenad upp till Rambergets topp? Att från Hisingens vackra berg kröna en promenad i vårsolen med ett par kalla Norrland Guld är suveränt!

THOMAS
Så här års packar jag smörgåsar, termos och cyklar ut till Askimsbadet. Ett slitet och överfullt ställe? Ja, mitt i sommaren. Annars är det lugnt och skönt. Dessutom finns det sedan några år en enorm brygga som skjuter ut i vattnet. Glöm inte solglasögon och dagstidning.

LEIF
Sex plusgrader, fortfarande lite snålkall vind. Solen gör tappra försök men det är bara i lä det går att njuta. Det är då min inglasade veranda, i ett perfekt söderläge, gör sig som bäst. Efter att ha dammat ut vinterböset slår jag mig ned och lapar solen. Då, men först då, är det vår!

TOMMY
Stugan i Luleå skärgård. Att ta skidorna eller skotern och styra ut på Bottenvikens is då vårsolen står som högst. Pimpelspön i ryggsäcken. En isborr som blänker. Att få fisk är en bonus. Kammar man noll gör det detsamma. Det är stunden i vårvintern som gör skillnaden.

ANNIKA
När altandörrarna står öppna så fort morgonsolen rundat huset och små fötter i gymnastikskor springer fram och tillbaka över gräsmattan. Då när kaffet i min kopp visserligen snabbt blir kallt, men ljuset som bländar ändå väger upp.