Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning

Newsroomproduktion nominerat till Årets bästa Hållbarhetsredovisning

I konkurrens med över 150 hållbarhetsredovisningar, har Aktuell Hållbarhet nominerat Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisningen som en av totalt sex finalister till den stora utmärkelsen ”Årets Bästa Hållbarhetsredovisning 2016”.

– Otroligt roligt och hedrande. Vi försöker, tillsammans med ansvariga på Göteborg Energi, hela tiden utveckla produkten och det här är ett kvitto på att vi har gjort rätt, säger Leif Simonsson, projektledare på Newsroom.

Det är i klassen ”Offentlig sektor och statliga bolag” som Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning nominerats till finalen. Utöver denna klass, finns ytterligare bara en kategori och totalt har endast sex hållbarhetsredovisningar gått vidare till final – tre i varje klass.

– Jättekul. Det är en bekräftelse att vi arbetar på rätt sätt och att vi lyckas beskriva vårt hållbarhetsarbete på ett bra sätt, säger Maud Backman, affärsstrateg på Göteborg Energi och ansvarig för företagets hållbarhetsnätverk.

– Den här nomineringen stärker hela vårt team, säger hon.

Newsroom har producerat Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning de två senaste åren och det är också andra gången den nominerats till en finaltävling.

– Förra året nominerades den till final i tävlingen Svenska Publishingpriset där vi tog en fin tredjeplats. Då var kriterierna lite annorlunda – en sammanvägning av bland annat design, text och visuellt helhetsintryck. Nu är det fokus på hur arbetet med hållbarhetsfrågorna på företagen presenteras och med den här finalnomineringen står det klart att vi tillsammans lyckats väldigt bra, säger Leif Simonsson, projektledare och skribent på Newsroom.

Torsdag 2 juni kommer vinnarna att presenteras i samband med en heldagskonferens som Aktuell Hållbarhet arrangerar i Stockholm.

 

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

 

Fotnot: Aktuell Hållbarhet är en sammanslagning av Miljöaktuellt och MiljöRapporten och är Nordens största och ledande kunskaps- och medieföretag inom miljö, hållbarhet och CSR.

Bild från Eurovision.tv

Succé för KUKA:s dansrobotar i Eurovision Song Contest

Newsrooms kund KUKA fick stor medial uppmärksamhet både under och efter Eurovisionschlagerfestivalens andra semifinal i Globen.

Då uppträdde tre robotar från robottillverkaren med en av Sveriges skickligaste popping- och tuttingdansare med numret ”Man vs Machine”.

Idén var att se om en robot kan te sig mänsklig och väcka känslor.

Och svaret blev ja.

– Det blev en större utmaning än jag trodde. Men tack vare lösningsorienterade och härliga människor från KUKA fick vi ordning på allt i tid, säger koreografen Fredrik Benke Rydman.

Ibland rörde maskinerna sig synkroniserat med varandra och dansaren, ibland utmanade robotarna dansaren, och tvärtom. Eller så levde de sina egna liv. När en av robotarna skalade en banan och gav till dansaren, och senare i det spektakulära numret lät sitt ”ansikte” klappas, berörde det många i publiken

Alla inblandade – såväl koreografen som projektledarna på Sveriges Television och KUKA – fick stor och positiv respons på den spektakulära scenshowen som enbart i Sverige sågs av en miljonpublik framför TV-apparaterna.

– Det är roligt när det går bra för kunderna. Vår uppgift är att i egenskap av content- och PR-byrå berätta om KUKA:s nya affärsområden och nya branscher som de satsar på i Norden. Det här var en lite annorlunda story som vi fick möjlighet att hjälpa KUKA att skapa PR kring, säger Mona Höynä-Carlsson, projektledare på Newsroom.

Se numret här!

Mota språkpolisen i grind, del 3: Vart är dem?

 

Nej, den här rubriken är inte okej, men bli inte förvånad om du skulle stöta på den här formuleringen någon gång. Att skilja mellan de och dem, samt var och vart, är en utmaning för många av oss. Här är några tips för att göra det enklare.

De eller dem
Här går många bet. Är du osäker kan du göra ett tankeexperiment och byta ut de/dem mot hon/henne. Låter hon korrekt ska det vara de, låter henne korrekt ska det vara dem.

Du kan också tänka på att de är ett subjekt (det vill säga de/den som gör någonting) medan dem är ett objekt (det vill säga den/det/de som är föremål för handlingen).

– När kommer de hem? I dag.
– När ska vi besöka dem? I morgon.

Var eller vart?
Här har vi ett annat ordpar som kan vara svårt att skilja på, inte minst i talspråk, men det finns en skillnad. Var beskriver befintlighet medan vart beskriver riktning.

Var ligger mina skor? Där!
Vart är ni på väg? Dit!

Talspråk
På nätforumet Flashback finns en diskussionstråd med rubriken ”Stavning – förräns föräns förrens förens”. Trådstartaren slänger fram en rad olika gissningar men inget är dessvärre rätt. Korrekt stavning är förrän, även om det är rätt vanligt att vi i dagligt tal säger förrens.

Ett annat ord som lätt blir fel, och får ett extra s i slutet, är medan. SAOL listar numera medans som en vardaglig parallellform till medan men som i formella sammanhang bör undvikas.

Andra exempel på talspråkliga varianter som lätt smyger sig in i skrift är våran (vår), erat (er) och varann (varandra).

Återigen – de flesta läsare kommer att förstå vad du menar, men en del kommer att bli lite avoga.

ill_språkskola_2

Mota språkpolisen i grind, del 2: Skriv tolv men 13

 

Före och innan – i dag har de två orden blivit närmast synonyma. Men vill du undvika att sticka traditionalisterna i ögonen ska du läsa vidare. På köpet får du veta när bokstäver övergår i siffror.

Månader och veckodagar skrivs med liten bokstav, till exempel januari och måndag. Detsamma gäller helgdagar som till exempel julafton och påskdagen.

Tal
Tal mellan ett och tolv brukar skrivas ut med bokstäver. Tal från 13 och uppåt skrivs däremot med siffor. Långa tal bör delas av enligt principen 5 500, 10 000, 250 000, 1 750 800 och så vidare.

Tid
Tidigare har det varit standard att skriva punkt mellan timmar och minuter, till exempel 20.00 och 17.45. På senare tid har det amerikanska skrivsättet, 20:00, vunnit mark och anses i dag vara lika korrekt.

Före eller innan?
Här har språkpoliserna fått kämpa i motvind på senare tid, då före och innan blivit i stort sett synonyma i allmänt bruk. Vill man slippa petimätermejl från nitiska ordmärkare kan det ändå vara bra att läsa på lite. Korrekt bruk, enligt tradition, är att före är en preposition och följs av ett substantiv eller ett pronomen. Innan är i sin tur en konjunktion och inleder hela meningar och bisatser. Exempel: 1) Vi går ut och käkar före filmen. 2) Vi går ut käkar innan filmen börjar.

Fortfarande oklart? En mer djuplodande utredning hittar du här: http://blog.svd.se/sprak/2011/08/18/fore-eller-innan/

Mad Men på svenska

Tv-serien Mad Men är saknad av många. Men 60-talets reklamvärld har fångats av fler. 1966 följde SVT arbetet på Lintas Reklambyrå i Stockholm. Resultatet blev filmen ”Reklamfolk” som ligger ute på SVT:s Öppet arkiv.

Här möter vi dåtidens hipsters med Simon Brehm-skägg, mörka kavajer, smala slipsar till vita syntetskjortor och Lena Larsson-bågade glasögon. Monica Zetterlund flimrar förbi under en förförisk fotosession för Lux-tvålens förtjänster.
Cigarettröken ligger tung över de svartvita bildrutorna.
Arbetsmetoderna har förstås förändrats – här ritas ännu annonsoriginal med penna och linjal, och ljudspåret till reklamfilm görs i realtid med stoppur och bakgrundsmusik på rullbandare. Annars är mycket sig likt: Svengelskan, problemställningarna, reklamkritiken.

Amerikanen Jason Kirby, som arbetar tillfälligt på byrån, spår att Sverige kommer att ha reklam-tv inom 3-5 år. I verkligheten skulle det dröja drygt 20. Programmets producent Lennart Ehrenborg kom senare att göra en uppmärksammad dokumentär om Thor Heyerdahls Ra-expedition, för vilken han nominerades för en Oscar. I år fyller han 93.

Lintas Rekambyrå då? Efter flera sammanslagningar, bland annat med Lowe Brindfors, lades den ned 2006.

Se filmen:
http://www.oppetarkiv.se/video/1114144/reklamfolk