All the rules

Hållbarhetslagen – nu är den här

Hur står det till med ditt företags hållbarhetsarbete?

Nu är det hög tid att börja fundera på detta, då det blir lag på att i samband med årsbokslutet redovisa sitt hållbarhetsarbete.

26 oktober fattade riksdagen ett beslut som kommer att påverka ett stort antal företag i Sverige.

Den nya hållbarhetslagen, som ska träda i kraft 1 december 2016, innebär att företag måste lämna information om hur man arbetar med följande områden:

  • Miljö
  • Sociala förhållanden och personal
  • Respekt för mänskliga rättigheter
  • Motverkande av korruption

Hållbarhetsredovisningen kommer att gälla alla rapporter som görs efter 1 januari 2017.

– Totalt påverkas runt 1 600 företag av beslutet. För många blir den här rapporteringen ett helt nytt sätt att arbeta och för dem är det en bra idé att börja i lite mindre skala, säger Newsrooms vd Gun Rosendahl.

För att omfattas av hållbarhetslagen, ska företag uppfylla mer än ett av följande villkor:

  • Fler än 250 anställda
  • En balansomslutning på minst 175 miljoner kronor
  • En nettoomsättning på minst 350 miljoner kronor

Hållbarhetsinformationen ska ingå i förvaltningsberättelsen eller upprättas som en skild handling – antingen i exempelvis verksamhetsberättelsen eller som en separat redovisning.

Vad är det då som krävs? Vad behöver rapporteras för att lagkraven ska följas?

  • Företagets affärsmodell
  • Företagets policy i hållbarhetsfrågor (inom de fyra områdena ovan)
  • Resultatet av tillämpningen av policyn
  • Väsentliga risker som rör dessa frågor
  • Hur företaget hanterar riskerna
  • Centrala resultatindikatorer (nyckeltal) som är relevanta för verksamheten

För mer information, kontakta

Gun Rosendahl, 031-712 40 04

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Må som en prins i vattnet. Eller?

Må som en prins i vattnet och andra omformade talesätt

”Dra inte alla över en kant” och ”det ska börjas i tid om man vill skratta sig lycklig”…

Ja, dröm om din förvåning över hur gamla talesätt omformas och förändras.

Eller så är det bara en naturlig och successiv förändring mot ett modernare språkbruk och snart är den ursprungliga formuleringen glömd.

Ordspråk och talesätt är ofta ett sätt att förmedla ett budskap, en värdering eller visdom, som de flesta människor i världen kan ställa sig bakom, oberoende av kulturella skillnader.

Men varifrån kommer de gamla talesätten? Allt färre säger i dag hela uttrycket ”det ska böjas i tid det som krokigt ska bli” Då hade det varit självklart att det ska böjas och inte börjas. Men i detta fall tycker många att det är okej att säga att det ska börjas i tid. Samma sak med ”att skratta sig lycklig” som känns helt rätt i dagens positivitetskultur.

”Att dra alla över en kant” känns mer tveksamt. Men varifrån kommer uttrycket ”att dra alla över en kam”?

På 1600-talet skar frisörerna av håret på kunderna med rakkniv utmed en kam. Man hade olika bredder på kammarna för att inte ”skära alla över en kam”.

Allt oftare hör man också en blandning av olika uttryck som inte hör ihop, en så kallad kontamination eller katakres. Det kan vara humoristiskt medvetet eller en ofrivillig felsägning, vilket ofta gör det ännu roligare.

Till exempel ”jag mår som en prins i vattnet” som är en sammanblandning av att ”må som en prins” och ”vara som en fisk i vattnet” och betydelsen är ju ungefär densamma.

Ett annat exempel är ”håll fanan brinnande”, en blandning av uttrycken ”håll fanan högt” och ”håll facklan brinnande”.

Andra roliga sammanblandningar och förändringar som blivit mer eller mindre vedertagna är till exempel ”ta seden i vacker hand” istället för ”ta seden dit man kommer”, liksom att ”inte tala med galen tunga”, ”göra två flugor på smällen” eller ”den man ligger med får bädda”.

En ny variant som tyvärr känns aktuell i dag är ”man ska inte kasta sten på den som ligger” som är en sammanblandning av att ”man inte ska kasta sten i glashus” och ”inte sparka på den som ligger”.

En känd felsägning som många fortfarande säger på skämt myntades på 1980-talet då företagsledaren Refaat El-Sayed sa ”Här ligger en gravad hund”.

Pantone sätter kålen på färgkartan

Två gånger per år samlar Pantone ett gäng färgexperter från olika länder för att diskutera vilken färg som kommer att definiera nästa år. Det hålls föredrag och diskussioner och i december presenteras resultatet.

Årets färg var ingen färg i någon vanlig mening, utan en gradient, två färger som övergår i varandra. Närmare bestämt rosa (Rose Quartz) och lila (Serenity). Ett uttryck för den stressade samtidsmänniskans längtan efter harmoni och stillhet, enligt Pantone. Men också en symbol för jämställdhet.
I december får vi alltså reda på vilken färg som kommer att utmärka 2017. Men redan för ett par veckor sedan, i samband med modeveckan i New York, släppte Pantone sin lista över vårens tio viktigaste färger, vilket kan vara en fingervisning om i vilka banor man tänker just nu.

Om 2016 gick i lätta pasteller kommer 2017 utmärkas av dovare, jordigare toner som kål, hasselnöt och grönska med livfulla inslag som lapisblå och rosa rölleka, för att översätta till svenska.

En förutsägelse om ett mer naturvänligt 2017? Man kan ju alltid hoppas.

FOTNOT: Pantone tillverkar så kallade dekorfärger. Till skillnad från fyrfärgstryck som byggs upp genom att blanda små punkter i cyan, magenta, gult och svart är en dekorfärg heltäckande och därför inte lika känslig för de variationer som kan uppstå under tryckprocessen. Vad du ser är vad du får, med andra ord.