Ruben Östlund medverkade på Newsrooms filmseminarium i mitten av november.

Film skapar trovärdighet i content marketingarbetet

Genomslag, känsloväckande och kostnadseffektivt.

Det är tre starka skäl att satsa på film i ditt företags content marketing-strategi.

– Med rätt strategi och genomtänkt innehåll får du både ett trovärdigt och kostnadseffektivt genomslag, säger Leif Simonsson, projektledare och filmproducent på Newsroom.

Intresset för Newsrooms filmseminarium på Världskulturmuseet i mitten av november var stort. Förutom ett uppskattat besök av en av Sveriges just nu mest framgångsrika filmregissörer, Ruben Östlund, fick deltagarna en inblick hur en filmproduktionsprocess går till.

Frågan är varför man över huvud ska taget satsa på film?

– Film har en väldigt stor genomslagskraft. Det finns inget medium som väcker känslor på samma sätt som en film. Med rätt innehåll, presenterat på rätt sätt, är trovärdigheten i en film avsevärt mycket högre än alla andra sätt att kommunicera, säger Leif Simonsson.

Tvärt emot vad många kanske tror, behöver inte en filmproduktion heller kosta speciellt mycket.

– Med dagens teknik är kostnaderna för en contentfilm inte alls höga. Det går att göra en helt okej film med mobilkameran, men för att skapa bästa genomslag och trovärdighet är en genomarbetad och kvalitetssäkrad produktion viktigt, säger Leif som också lyfter fram manus och viss regi vid inspelningen som viktiga ingredienser för att få fram sitt budskap på bästa sätt.

Att tänka på när du ska göra contentfilm:

  • Strategi. I dag översvämmas vi överallt av film och rörliga bilder. Därför är det extra viktigt att att ha en bra strategi och planera väldigt noggrant hur just ditt företag ska nå ut och nå fram i bruset.
  • Syfte. Filmen måste, precis som all annan kommunikation, ha ett tydligt syfte. Det gäller att bestämma vad du vill säga, hur det ska sägas och när det ska sägas.
  • Bygg relationer. Gör en berättelse som tittaren kan relatera till och tänk igenom noga hur du ska få tittaren att vilja och välja samma sak som du. Innehållet ska underhålla, inspirera och informera.
  • Plattformsoberoende. Film fungerar väldigt bra att återanvända i alla former av digitala medier.
  • Periodicitet. Har film på något sätt fått ett genomslag, så skapas också förväntningar: Vad kommer nästa gång? Och när kommer nästa film?

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Allt mer av PR-budgeten läggs på digitala medier

En allt större del av PR-budgeten spenderas digitalt. Det visar den senaste rapporten från PRCA, ”Digital PR and communications report 2016”.

Enligt den europeiska rapporten läggs 25 procent av PR-budgeten på digitala kanaler som webb, bloggar, sociala flöden med flera.

– Rapporten visar på ett europeiskt snitt, men erfarenheten säger att den svenska andelen förmodligen är än högre, kanske uppemot 50 procent, säger Göran Björklund, account director på Newsroom och med över 30 års erfarenhet av PR- och påverkansarbete.

Enligt Göran kan det förklaras med att vi i Sverige är tidiga med att anamma nya tekniker samtidigt som vi jobbar plattare, snabbare och effektivare i vårt PR-arbete jämfört med många andra europeiska länder.

– De digitala PR-plattformarna är oerhört effektiva, och de som finns på den svenska marknaden är i flera fall operativt världsledande, säger Göran.

Enligt rapporten är videobaserat innehåll tillsammans med material till bloggare och kontakter med ”influencers” huvuderbjudandet inom digitala tjänster från PR-byråerna.

Ser man till de olika plattformarna och deras kostnadseffektivitet, så har traditionell PR tappat från 72 procent till 65 procent till förmån för digital PR som landar på 73 procent. Sett ur ett europeiskt perspektiv är Facebook och Twitter outstanding inom sociala medier sett till kostnadseffektivitet, enligt PRCA:s rapport.

 

Svenskarna och internet

Många står fortfarande utanför den digitala verkligheten

24 timmar i veckan.

Så mycket av vår tid tillbringar vi på internet.

Men fortfarande har 630 000 människor över huvud taget inte tillgång till internet.

Det framgår av den årliga undersökning om svenskarnas internetvanor som Internetstiftelsen i Sverige genomför.

Har du 2,07 datorer och 1,13 surfplattor i ditt hem, tillhör du onekligen genomsnittsmedborgaren.

Och om din åttaåring har en egen smart mobil, är hen inte ensam. 55 procent av alla åttaåringar bär omkring på en sådan.

När Internetstiftelsen i Sverige, IIS, presenterar årets undersökning kring svenskarnas internetvanor, går det också att konstatera att användandet av smarta mobiler är det som ökar allra mest. 78 procent av befolkningen kopplar upp sig via mobilen, 65 procent varje dag.

Internetanvändandet bland de riktigt små barnen fortsätter att öka. 72 procent av tvååringarna använder internet, vilket är en ökning med fem procentenheter sedan förra året. En tredjedel av de allra yngsta barnen använder internet varje dag.

Men mitt i vår allt mer digitaliserade värld finns det ändå ganska många svenskar som helt saknar tillgång till internet. Cirka sju procent, runt 630 000 människor, är aldrig uppkopplade. Enligt IIS-rapporten beror detta i huvudsak på ointresse och till viss del även att tekniken upplevs som krånglig.

Tittar man närmare på de sociala medierna, visar det sig att Facebookanvändandet fortsätter att öka – även om ökningen bromsat in något. 52 procent av internetanvändarna är på Facebook dagligen. Det är bara bland 12–15-åringarna intresset för Facebook minskar.

I den ålderskategorin är det i stället Snapchat som gäller. 69 procent av dessa ungdomar är dagliga snapchatanvändare.

Bland de sociala medierna är det bara twitter som tappar användare, från 22 procent 2015 till 18 procent i år.

För att se hela IIS-rapporten, klicka här.

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Skriver du långsamt? Grattis!

När jag gick i gymnasiet hade vi datorkunskap. Det är inte så hemskt längesen, 20 år ungefär, men mycket har hänt sedan dess. Internet befann sig i sin vagga och att ringa med mobil kostade, i alla fall för en fattig student, en förmögenhet. För att undvika att kontoladdningen skulle ta slut ringde vi upp varandra och la på. Hade vi tur blev vi uppringda och slapp stå för kostnaden.

Datorkunskapen som ämne hade mycket lite med programmering att göra. Appar existerade inte och att lära sig göra hemsidor ingick knappast i kursplanen. Det hela påminde väl snarare om en sekreterarutbildning där vi skulle lära oss att skriva maskin med korrekt fingernedsättning. Pekfingervalsen var strängt förbjuden. Examinationen gick ut på att skriva av en text utan att titta på tangentbordet. Läraren cirkulerade i klassrummet för att kontrollera så att ingen fuskade. Men så fort hon vände ryggen till började jag frenetiskt knappa på som vanligt, med vänster pekfinger och höger långfinger. Och med blicken fladdrandes mellan papper, datorskärm och tangentbord. Jag fick MVG.

Hade jag följt lärarens uppmaning att jag förmodligen haft lägre betyg i datorkunskap men förmodligen skrivit snabbare i dag. Frågan är bara till vilken nytta. I dag behöver jag sällan skriva av ett A4. Att kopiera och klistra går betydligt snabbare.

Dessutom, hävdar en ny studie i British Journal of Psychology, kan det rentav vara en fördel att skriva långsamt. I studien fick ett antal personer skriva två uppsatser på två olika sätt: en med båda händerna och en med hjälp av bara en hand.

Studien visar att ordförrådet blev större och meningsbyggnaderna bättre när folk var skrev med med en hand istället för två. (Är det här vi hittar hemligheten bakom Carl Bildts karriär?)

Det finns så klart många fördelar med ny teknik, som till exempel att slippa skriva av texter i en tråkig datorsal. Men frågan är om våra hjärnor alltid hänger med.

Nils Pennlert