Världens vitaste hus

Ja, så har det hänt då. Det som ingen trodde på. Fastighetsmagnaten Donald Trump har börjat flytta över en del av sitt bohag till 1600 Pennsylvania Avenue. Inte utan att man undrar vad han tar med sig. Hårfönen? Sina inramade omdömen från New York Military Academy (bland annat lär han ha fått högsta betyg i ordning och uppförande)?

2011, under den årliga middagen för journalister som bevakar Vita huset, skämtade Barack Obama inför publiken – bland andra Trump själv – om att ”the Donald” hade viktiga saker att ta i tu med om han blev president. Som att utreda om månlandningen 1969 verkligen ägde rum, att ta reda på vad som hände med utomjordingarna i Roswell 1947 och att göra om Vita huset till hotell och kasino – med lila neonskylt, presidential suite och golfbana.

I dag är det en slags arketyp för en makthavares boning. En marängbakelse i trä, stål och betong med minutiöst tuktade omgivningar. Man får känslan av att gräsmattornas strån mäts med linjal.

Huset byggdes 1792, elva år efter att de amerikanska revolutionärerna besegrat britterna. Då var det en besvärlig vildmark byggjobbarna fick ge sig in i med sina verktyg. Många av dem som skapade den här kritvita byggnaden var förresten svarta slavar.

I början hette det inte alls Vita huset. Byggnaden hade olika färger och kallades olika saker, lite beroende på vem som bodde där, som Presidential Palace, Presidential Mansion och Presidential Castle.

Speciellt vitt blev det inte förrän efter att britterna härjat under 1812-års krig. Hela kåken brändes ner och i princip var bara ytterväggarna kvar. När palatset byggdes upp igen målades det om i vit färg – förmodligen för att dölja rökskadorna på exteriörerna – och har fått se ut så sedan dess. Först kring 1818, när femte presidenten James Monroes regerade, började amerikanerna säga Vita huset på allvar.

Men det mer officiella namnet var Executive mansion ända tills Theodore Roosevelt flyttade in i början av 1900-talet.

Obama skämtar om Trump: https://www.youtube.com/watch?v=k8TwRmX6zs4

Barn behöver bli bättre på källkritik

Aldrig förr har nyheter och fakta varit så lättillgängliga som nu. Upp med telefonen ur fickan och googla, snart sitter du inne på specialiserad information om i stort sett vad som helst.

Men lika gammalt som delandet av kunskap är spridningen av myter, ogrundat skvaller och renodlad propaganda. Det har inte direkt blivit bättre när sociala medier tagit över mer och mer av nyhetsspridningen – en miljö där dagens barn vant sig vid att okritiskt hämta in sina kunskaper om vad som händer i världen.

Enligt en artikel i The Wall Street Journal har amerikanska universitetet Stanford gjort en studie som visar att 82 procent av dagens mellanstadieelever inte ser skillnad på ett sponsrat inlägg på nätet och riktiga nyheter gjorda av journalister. I artikeln står det också att två av tre mellanstadieelever inte heller kan se någon anledning att misstro ett inlägg på Facebook eller Twitter från exempelvis en bankchef som påstår att dagens ungdomar behöver se över sina finansiella strategier.

Nu vidtar flera av företagen bakom sociala medier mått och steg för att begränsa spridningen av falska nyheter. Även ett växande antal skolor har enligt artikeln tagit upp tråden och försöker lära barnen att bli lite mer kritiska när de väljer sina källor på nätet.

Men, skriver The Wall Street Journal, frågan är om det hjälper. För i samma takt som nätet tagit över kunskapsdistributionen har färre och färre skolor tyckt sig ha råd med egna bibliotekarier, en yrkesgrupp som tidigare brukat lära ut färdigheter i saker som research och källkritik. Även allmän kunskap om medier har enligt artikeln ”glidit in i marginalerna i många klassrum”.

Fotnot: Å andra sidan – för att föra in lite källkritik även i den här texten: enligt Statens medieråds enkätundersökning Småungar och medier från 2015 är TV – där riktiga journalister oftast sköter nyheterna – den dominerande plattformen för barns nyhetskonsumtion. Och även om Statens medieråds undersökning bekräftar att papperstidningen tappar till nätet när det gäller var barn tar del av nyheter är skillnaden mot den undersökning som gjordes några år tidigare ”dock tämligen små”.

Läs hela artikeln (Most Students Don’t Know When News Is Fake, Stanford Study Finds) här.

Läs undersökningen Små barn och medier här.

Preppa för 2017 med årets ord

Saker som händer under ett år sätter sina spår. Inte minst i språket, som fått en rad nya ord, skapade utifrån samtida fenomen.

USA: s blivande president till exempel, den 45 i ordningen. Han hade en speciell stil när han debatterade. The Donald påstod en massa saker varav en hel del verkade ha rätt risig täckning i verkligheten. Men han är inte ensam om att ha för vana att kasta ur sig saker lite på chans och nu har alla som gör likadant fått ett epitet att förhålla sig till: de har blivit trumpifierade.

Under sommaren drabbades så gott som varenda unge – även rätt många vuxna – av en epidemi i form av mobilspelet Pokémon Go. Till de flesta föräldrars glädje var den tydligaste symptomen att glåmiga och stelsuttna barn lämnade sina mörka datorkammare och gav sig ut på promenad i solen för att samla figurer i spelet. De gick på pokenad.

En annan trend i andra riktningen är preppare – människor som blivit så rädda för terror, krig, epidemier och annat hemskt att de börjat samla på sig konserver, batterier och stearinljus ifall något händer. De förbereder sig för att snabbt kunna springa ner i källaren, dra igen sina strålningssäkrade järndörrar och stanna kvar inomhus tills faran är över. Ordet är en försvenskning av engelskans prepper, bildat från verbet prepare.

Självklart har prepparna en dator installerad i källaren och är bara uppkopplingen tillräckligt bra, trots kärnvapenkatastrofen som härjar ovan jord, kanske de råkar hamna i en filterbubbla. Alltså att nätets sökmotorer analyserat deras internatvanor och som nu serverar tillbaka ett urval av banners, annonser och annan information som är skräddarsytt just för dem.

Nåväl, det här är bara ett axplock av de drygt 40 ord som är med bland det snart avslutade årets nya ord. Hela listan finns på http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord.html.