Ingen robot spöar Kisch

Skrivroboten Robotea har seglat upp som en konkurrent om jobben för dagens skribenter. En så hård konkurrent att den till och med blev nominerad till Stora Journalistpriset i kategorin årets förnyare. * Det är lätt att föreställa sig hur gamle tjeckiske mästerreportern Egon Erwin Kisch (1885–1948) vänder sig i sin grav. Hans egensinniga reportage, med starkt fokus på att ge sig ut och liksom skapa händelser, är raka motsatsen till de mallade och enkla texter som skrivrobotar producerar åt Wikipedia och vissa nyhetsbyråer.

När Kisch på 20-talet ville göra reportage från den kejserliga korrektionsanstalten Pankratz kyrkogård för förbrytare i Prag fick han avslag från justitieministeriet. Besök tilläts ”endast i vetenskapliga eller tjänstesyften”. Muren till kyrkogården, två meter hög, verkade svårforcerad och det var tveksamt om det gick att häva sig upp. ”Som tur är erbjuder en liten räffla i murbruket stöd för foten.” I samma stycke som han beskriver det svåra och även olämpliga att klättra över, konstaterar han efter ett tag att: ”Äsch! Tidningsmannen är redan över”.

Otroligt elegant formulerat.

Än så länge kräver Robotea lite handpåläggning för att få till det. Men även om den så småningom får upp en någorlunda Hemingway-faktor på språket finns det andra problem. Hur ska roboten få in upplevelser och möten som ger intressanta miljöbeskrivningar och trovärdiga känslor i texten?

Sedan kan man även undra om den liksom Kisch skulle ge sig på lite civil olydnad och göra det enda rätta när den får ett orättfärdigt nej från en myndighet? Och hur skulle roboten göra för att hoppa över muren?

 

* Fotnot: Robotea fick i slutstriden se sig slagen av Expressens krigsskildrare Magda Gad.

 

Läs mer: Ett urval av Egon Erwin Kischs fantastiska reportage finns i samlingsvolymen Den rasande reportern, utgiven på svenska av Ordfront men slutsåld sedan länge. På Antikvariat.net finns flera ex att beställa för en dryg hundring. För den som läser engelska går förlagan – The raging reporter – att köpa ny på nätet. Bland andra från Purdue University Press, för 16 dollar.

Strong solution finding ability

Lägg enkätpusslet rätt så får du strategisk PR

En enkätundersökning med tydliga syften, relevant innehåll och trovärdig avsändare – tillsammans med en intresseväckande slutsats och rätt timing för dess syften, är ett riktigt bra PR-verktyg. Det menar Göran Björklund, PR-konsult på Newsroom.  

Ett aktuellt exempel är hur Newsroom använt leverantörsorganisationen Fordonskomponentgruppen, FKG:s, konjunkturbarometer ”Vägvisaren” för att lansera organisationens krav på ett nytt industripolitiskt program som ska stärka leverantörsindustrins framtida konkurrenskraft.

– Vägvisaren är en medlemsenkät som FKG skickar ut två gånger om året till fordonsindustrins svenska leverantörer. Den består av en huvudenkät med samma, återkommande frågor samt några tilläggsfrågor av aktualitetskaraktär, säger Göran Björklund.

I höstens Vägvisare kompletterade FKG med frågor om regeringens industri- och näringspolitik. Syftet var att få underlag inför samtal med närings- och innovationsminister Mikael Damberg under bland annat underleverantörsmässan Subcontractor.

Resultatet analyserades av FKG avseende trender och tendenser, därefter av Newsroom för att hitta möjligheter, infallsvinklar, till strategisk kommunikation, opinionsbildning och annan PR.

– Efter lite ”spinn” formulerades kravet på ett fyrapunktsprogram för att långsiktigt stärka leverantörsindustrins konkurrenskraft. Specifikt är utspelet om krav på ett nytt statligt understött strategiskt fordonsindustriellt utvecklings- och omställningsprogram döpt till Automotive Sweden 2045 helt nytt. Det ska möta upp regeringens politiska vision om en fossilfri fordonsflotta 2030 och koldioxidneutralt samhälle 2045, säger Göran Björklund.

Hur gör ni PR kring det här?

– Dels genom själva idén som presenterades i ett strategiskt publicerat debattinlägg i Ny Teknik, dels sprids den genom pressreleaser. Idén om programmet kommer även att bli en väsentlig del i FKG:s samhällskontakt.

– Strategisk kommunikation för att ge svensk fordonsindustri rätt förutsättningar, kort och gott, säger Göran.

 

Fakta: Leverantörsindustrin i Sverige omfattar cirka 900 företag som har merparten av sin omsättning inom fordonsindustrin. Antalet anställda är 70 000 personer och den årliga omsättningen i Sverige är cirka 170 miljarder kronor. Branschen domineras av SME-företag.

 

Lite om undersökningar: Grundläggande är att undersökningen och dess resultat skara vara relevant och statistiskt säkerställd.

– Kontinuitet, relevans och timing är A och O för att kunna nå resultat med statistik, enkäter och undersökningsutfall i PR-syfte, säger Göran Björklund.

 

Återkommande barometer: Man kan arbeta med en egen panel för egna, regelbundna enkäter baserade på ett antal återkommande frågor plus någon rörlig fråga och en frisvarsmöjlighet.

 

Branschindex byggt på statistik: Man kan hantera egen statistik – exempelvis marknadsrörelser i jämförelsetal – som regelbundet analyseras och som sedan kommuniceras ut.

 

Egen enkät: De flesta undersökningsinstitut kan erbjuda olika former av marknadsundersökningar eller studier; allt från utskick via post till nätpaneler och telefonintervjuer.

 

Ställ en fråga: Man kan köpa in sig på omnibusundersökning hos, exempelvis, TNS SIFO med en eller flera egna frågor.

 

Läs pressreleasen om FKG:s arbete i Metal Supply här.

Läs debattinlägget i Ny Teknik här.

 

För mer information, kontakta:

Göran Björklund, 031-712 40 06

171116_Textning

Hjälp tittarna med text i filmen

Textning av filmer, video och TV-program är en process långt mer komplicerad än vad man först kan tro. Men att filmer – oavsett deras längd – ska textas, och att detta sker på ett snyggt sätt, är viktigt.

Att texta en film är ett arbete som kräver mycket god språkkännedom och känsla för det innehåll som ska förmedlas.

Newsroom rekommenderar att de flesta filmer som produceras textas.

Orsakerna är en eller flera:

  • Hjälpa döva och hörselskadade att följa med i dialog och förstå ljudeffekter.
  • Hjälpa de som pratar i filmen på ett för tittarna främmande språk – ”översättningstextning”.
  • Många som ser på film i mobilen eller i läsplattan har inte ljudet på för att inte störa omgivningen.
  • Det kan vara svårt att förstå personer som har en speciell dialekt eller talar väldigt snabbt.
  • För att det finns störande ljud i bakgrunden på filmen.
  • Service till tittare som har det svenska språket som andraspråk – ”svensktextning”.
  • De som sänder/visar filmen inte vill att ljudet ska vara på, exempelvis på skärmar i affärer, i bussterminaler, på tåg, etcetera.

Vad innebär då textning av film, video och TV-program?

Rent tekniskt är det att skapa och formatera textremsor – undertexter – som kompletterar det som visas. Det finns två typer av undertextning. I engelskt språkbruk används ofta termerna “subtitles” och “captions” synonymt, även om de två termerna har lite olika betydelser i olika kulturer.

Undertexter kan ”brännas in” i filmen. Nackdelen är att textremsorna alltid syns. Fördelen är att texten garanterat kommer med oavsett vilken plattform som används – webb, dator, smarttelefon, och så vidare.

Undertexter kan också vara ”dolda”, med fördelen att tittaren kan slå på eller av dem. Nackdelen är att tekniken som används för att visa filmen måste kunna visa text på detta sätt. Olika plattformar – Windows, Apple, Android, med flera – har olika format och lösningar för detta.

För mer information, kontakta:

Jeanette Larsson, 031-712 40 16

171116_Dansa_pa_deadline

Gör aldrig i dag vad du kan göra i morgon

Lider du av prokrastinens?
Prokrastinering innebär att medvetet skjuta upp något man vet att man borde göra trots att det kan leda till negativa konsekvenser.
Många väntar med att ta tag i saker som egentligen borde fixas direkt. Först i sista stund får vi upp tempot på allvar. Hur kommer det sig?
– Det är inte helt ett ovanligt beteende i kreativa branscher, som arkitektur, reklam och PR, säger Erica Holm, skribent på Newsroom och rekommenderar boken ” Dansa på deadline – uppskjutandets psykologi” av Alexander Rozental och Lina Wennersten.
Boken
 ger en vetenskaplig förklaring till varför vi skjuter upp saker och hur vi kan göra för att förändra vårt beteende.

Utgångspunkten är forskning inom beteendeekonomi, kognitiv neurovetenskap och inlärningspsykologi. Exempel varvas med övningar som kan vara användbara för både enskilda individer, företag och organisationer.

Att medvetet skjuta upp viktiga åtaganden kan påverka hälsan och i förlängningen leda till mer stress i vardagen. Människor som skjuter upp saker regelbundet får framför allt problem med sin psykiska hälsa. När man skjuter upp någonting jobbigt och gör något mer tillfredsställande mår man bra för stunden, men ju närmare deadline man kommer, desto sämre mår man och stressen ökar. En bra strategi enligt boken är att dela upp jobbiga åtaganden i konkreta mindre mål.

Ofta ställer vi upp ganska stora övergripande mål som att inleda ett projekt, börja träna och så vidare. Problemet med sådana mål är att de är alltför vaga, därför kan vi hela tiden skjuta upp tidpunkten när vi ska börja. Om vi gör målen mer konkreta och specifika blir de lättare att genomföra.

Forskning visar också att prokrastinering blir allt vanligare. En orsak kan vara att det finns så många möjligheter till distraktioner i dagens samhälle.

Ofta tar det tid att komma igång, och då måste man sitta tillräckligt länge med uppgiften utan en massa distraktioner som en smarttelefon eller e-post. Sociala mediers framfart har gett oss mängder med saker att göra – i stället för att arbeta.

Det finns fyra olika faktorer som kan förklara varför vi skjuter upp saker som vi borde kunna ta tag i direkt.

  • Vi behöver känna att det finns ett tillräckligt stort värde av att bli klar, alltså någon form av belöning.
  • Vi måste känna en förväntan, en tilltro till vår förmåga att nå värdet. Om vi tvivlar på vår förmåga att uppnå målet så tenderar vi att skjuta upp arbetet så länge som möjligt.
  • Den tredje faktorn handlar om tid. Ju längre fram i tiden värdet av ansträngningen infaller, desto större är risken att vi skjuter upp det. Det är därför många människor har så svårt att engagera sig i pensionssparande, träning, leva sunt med mera.
  • Den fjärde faktorn som förklarar uppskjutarbeteende är impulsivitet. Vissa människor vill ha belöning på en gång, de styrs av impulser och blir lätt distraherade. Andra har lättare för att vänta på belöningen till senare.

Men de flesta människor skjuter ändå ibland upp saker till morgondagen. Det är naturligt och går tillbaka till människans tidiga historia, då vi lärde oss att undvika sådant som är farligt för oss. Det har lett till att vi än i dag kan känna ångest över sådant som känns svårt eller jobbigt, även om det inte är farligt.

Så varför inte köpa alla julklapparna redan i november istället för att vänta tills den 23 december?

”Skjut inte upp till i morgon något som du kan ha glädje av i dag”, enligt ordspråket som Josh Billings myntade redan på 1800-talet.

Boken är skriven av:

Lina Wennersten är journalist och har bland annat arbetat för SVT:s Babel, Språktidningen, Modern Psykologi och Psykologifabriken.
Alexander Rozental är psykolog och doktorand i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, samt verksam inom Psykologifabriken.

Fakta:

Det latinska ordet pro-crastinatus en sammanslagning av pro (framåt) och crastinus (till morgondagen).

”Gör aldrig i dag vad du kan göra i morgon” är i stort sett ordagrann översättning av ordet.

Vill du veta mer, kontakta:

Erica Holm, 031-712 40 03