Businessman with frame

Boken för dig som behöver veta mer om content marketing

content-marketing-for-alla

Content marketing är inte längre något nytt och det finns vid det här laget en lång rad böcker i ämnet. Ändå är många fortfarande osäkra på vad begreppet innebär. Är du en av dem så kan boken Content marketing för alla vara någonting för dig. Det är en relativt ny och grundläggande bok i ämnet av Joakim Arhammar och Pontus Staunstrup.

Den här boken ger dig alla verktyg och all den kunskap du behöver för att lösa dina affärsutmaningar, öka försäljningen och vinna kundernas hjärtan med hjälp av content marketing.

Steg för steg får du lära dig om allt från planering och produktion av ditt innehåll till hur du får god spridning och sedan mäter effekten på bästa sätt med konkreta och aktuella exempel från en rad branscher.

Content marketing för alla är ovärderlig handbok både för dig som ännu inte använt dig av content marketing och för dig som redan arbetar med metoden.

Joakim Arhammar är contentspecialist med tio års erfarenhet av att hjälpa några av Sveriges främsta varumärken med content marketing. Han är också en uppskattad föreläsare i ämnet och en framträdande röst inom utvecklingen av content marketing i Sverige.

Pontus Staunstrup är digital strateg med fokus på content marketing och sociala medier. Pontus är en ledande expert inom content marketing i Norden och föreläser regelbundet i ämnet samt har hjälpt många små och stora företag nå resultat med content marketing.

Print vs webb

Print vinner över webben – läsarna lägger mycket mer tid på tryckta tidningar

Nättidningarna fortsätter att få fler och fler besökare. Men hur noga läser folk dem egentligen? Inte särskilt noga, enligt forskaren Neil Thurman på City University of London.

Dagstidningarnas online-upplagor ökar och ökar. På den brittiska marknaden har de både dubblerats och tredubblats på senare år. Men enligt Neil Thurman döljer ökningen en enorm skillnad i uppmärksamhetsvärde gentemot papperstidningar.

– Min forskning visar att en tryckt dagstidning blir läst i genomsnitt 40 minuter per dag av sina läsare. Besökarna på samma tidnings webbplats och appar läser bara i genomsnitt 30 sekunder per dag, säger han i en intervju på City University of Londons sajt.

Om vi skalar upp de siffrorna så förstår vi enligt Neil Thurman varför nyhetstidningarna fortfarande är helt beroende av print.

– Det är där de får mest uppmärksamhet.

Skillnaderna i uppmärksamhet avspeglas enligt honom också i tidningarnas inkomster.

Neil Thurmans rapport finns att läsa på nätet (fast själv föredrar han nog om du laddar hem den och skriver ut på papper).

Fotnot: Neil Thurman studerade elva brittiska dagstidningar under ett år – från april 2015 till mars 2016

 

För mer information, kontakta:

Thomas Drakenfors, 031-712 40 14

171116_Textning

Hjälp tittarna med text i filmen

Textning av filmer, video och TV-program är en process långt mer komplicerad än vad man först kan tro. Men att filmer – oavsett deras längd – ska textas, och att detta sker på ett snyggt sätt, är viktigt.

Att texta en film är ett arbete som kräver mycket god språkkännedom och känsla för det innehåll som ska förmedlas.

Newsroom rekommenderar att de flesta filmer som produceras textas.

Orsakerna är en eller flera:

  • Hjälpa döva och hörselskadade att följa med i dialog och förstå ljudeffekter.
  • Hjälpa de som pratar i filmen på ett för tittarna främmande språk – ”översättningstextning”.
  • Många som ser på film i mobilen eller i läsplattan har inte ljudet på för att inte störa omgivningen.
  • Det kan vara svårt att förstå personer som har en speciell dialekt eller talar väldigt snabbt.
  • För att det finns störande ljud i bakgrunden på filmen.
  • Service till tittare som har det svenska språket som andraspråk – ”svensktextning”.
  • De som sänder/visar filmen inte vill att ljudet ska vara på, exempelvis på skärmar i affärer, i bussterminaler, på tåg, etcetera.

Vad innebär då textning av film, video och TV-program?

Rent tekniskt är det att skapa och formatera textremsor – undertexter – som kompletterar det som visas. Det finns två typer av undertextning. I engelskt språkbruk används ofta termerna “subtitles” och “captions” synonymt, även om de två termerna har lite olika betydelser i olika kulturer.

Undertexter kan ”brännas in” i filmen. Nackdelen är att textremsorna alltid syns. Fördelen är att texten garanterat kommer med oavsett vilken plattform som används – webb, dator, smarttelefon, och så vidare.

Undertexter kan också vara ”dolda”, med fördelen att tittaren kan slå på eller av dem. Nackdelen är att tekniken som används för att visa filmen måste kunna visa text på detta sätt. Olika plattformar – Windows, Apple, Android, med flera – har olika format och lösningar för detta.

För mer information, kontakta:

Jeanette Larsson, 031-712 40 16

Om kunderna får bestämma – mer interaktivt på sajten

En hemsida där människor får reda på vad du gör och vem du är – tja, det är väl det minsta man kan begära. Men för den som vill ha sin webbplats som en mer effektiv säljkanal krävs det nog lite mer, i alla fall om varan inte säljer sig själv.
Men få legala produkter gör ju det. Systembolaget är rätt ensamma bland de företag som satsar på reklam för att försöka sälja mindre, utan att lyckas speciellt bra.
De kunder vi i den svenska contentbranschen stöter på känns i det har sammanhanget i alla fall tillräckligt square (vilket för övrigt gäller även för oss själva) för att vi ska spärra upp öronen för det som amerikanska Content Marketing Institute (CMI) hävdar i en färsk rapport: besökarna på våra sajter – presumtiva och redan etablerade kunder – verkar gilla interaktivt content.
I alla fall är det den slutsats som närmare hälften (46 %) av de marknadsförare som deltog i undersökningen kommit fram tlll: interaktivt content is king och trenden är uppåtgående. Och ju längre tid ett företag satsat på det här, ju troligare är det att de kommer att producera ännu mer interaktivt innehåll på sin webbplats. Fördelarna? Bland annat att interaktiv content skapar engagemang och varumärkeskännedom.
Men vad är det då för innehåll de satsar på? Den vanligaste typen är infografik, som också är det som ökat mest under det senaste året, följt av tävlingar. Även olika typer av quiz tillhör det mest populära.
I undersökningen har CMI även analyserat vilket innehåll som är viktigast beroende på i vilket stadium på vägen till ett beslut en kund befinner sig.
I upptäcktsfasen ligger infografik och olika typer av quiz i toppen. När kunderna överväger dina erbjudanden och förmågor mer på allvar gillar de saker som interaktiva e-böcker. Beslutsfasen? Där använder den som är prospect gärna funktioner som konfiguratorer och kalkylatorer, och så kallade wizards – program som hjälper en att steg för steg lösa ett problem. Ett exempel på en wizard är de program som finns i våra datorer, som hjälper till att installera ny programvara.
Så en enkel presentation om vad du kan och hur man får tag dig – visst måste det finnas där. Men det kanske inte riktig räcker om du vill  få adrenalinet att bubbla på den som funderar på om du är deras bästa val. Om du inte har det redan så kanske det är läge att satsa på lite interaktivt content, innan din konkurrent gör det.
Läs mer här!
Tävla och vinn en bok
Svara på tre frågor om texten senast den 31 juli och få chansen att vinna en bok. Klicka på länken nedan och sätt igång. Obs, du måste vara inloggad på Facebook för att vi ska kunna se dina svar.
Klicka här!
Från slott till slott

Köpläge för Céline

En märklig slump gjorde att Louis-Ferdinand Céline och Ernest Hemingway – två av 1900-talets mest inflytelserika författare – packade ihop sina skrivmaskiner för sista gången under i princip samma dygn, den 21 och den 22 juli 1961. Den ene dog för egen hand, hyllad, framgångsrik och sönderälskad. Den andre lämnade världen marginaliserad och utskämd – efter att ha kollaborerat med tyskarna under kriget – men ändå med en obruten iver att se världen i svärtade nyanser på sitt egna oöverträffade vis.

Céline dog av en aneurysm som brast, dagen efter att han skrivit klart romanen Rigadoon. Han var en förnyare av språket på ett sätt som påverkade på bland andra Samuel Beckett, Jean-Paul Sartre och de amerikanska beatförfattarna. De tog honom till sig trots hans virriga politiska åsikter. Här hemma är det väl främst Ulf Lundell, Birgitta Stenberg och Sture Dahlström som verkar ha tagit intryck.

Céline var soldat i första världskriget, blev skjuten under ett specialuppdrag och skickades hem som hjälte. Han blev sedan fattigläkare i Paris och det var efter att ha slutfört sin doktorsavhandling om Semmelweis han fick flyt på texten och skrev banbrytande romaner som Resa till nattens ände (1932) och Död på krita (1936). På franska finns ett tiotal romaner utgivna, men bara fyra av dem har blivit översatta till svenska. En anledning till att lära sig franska bara det. Poeten Gunnar Ekelöf lär ha gjort ett tidigt försök att översätta Resa till nattens ände, men först på 1970-talet gavs den och Död på krita ut i Sverige.

På 1990-talet kom även Kasperligan i svensk språkdräkt. Nu finns sedan några år också Från slott till slott utgiven på svenska (Vertigo förlag), som skildrar Célines tid i exil efter andra världskriget. Hans andra böcker går just nu bara att hitta på antikvariat, eller möjligtvis på loppmarknader om någon har tur att hitta ett solblekt exemplar. Så passa på att köpa Från slott till slott medan den ännu går att beställa från bokhandeln, Céline har en given plats i bokhyllan för den som vill få flyt i sina egna texter.

Aggressive manager

Storytelling säljer bättre än skryt

Det får ju inte spåra ur och bli enbart form och stil. Och det kanske inte passar lika bra i prospekt till högprofilerade investerare som på hemsidan eller i nyhetsbrevets content. Men ändå . . .  att packa in ditt budskap i en god historia kan sällan bli fel.

Enligt Sydneybaserade digitalstrategen Jeff Bullas nöjer sig dagens informationskonsumenter inte med vare sig faktaöverflöd eller påträngande säljbudskap. De vill ha lättillgänglig information och de känner igen dina billiga och enkla tricks.

”Ju fler säljfraser de ser i en text, ju snabbare slutar de läsa. Det är därför som storytelling passar så bra för alla typer av marknadsföringskampanjer”, skriver han i en blogg – The viral power of storytelling in content marketing.

Hans första argument för att använda den goda berättelsens tekniker är att historier är intressanta och underhållande: Du får mer lust att ta till dig budskapet.

En väl berättad historia skapar även tillit, enligt Jeff Bullas, den får helt enkelt människor att känna gemenskap.

”And finally”, skriver han, ”folk är helt enkelt mer mottagliga för berättelser än för torr statistik och fakta”.

Bara tyckande? Kanske det. Samtidigt är det en typ av kunskap som är självklar på varje tidningsredaktion: Det gäller att paketera sin artikel i en medryckande stil, annars är det inte många som läser.

Och om någon känner att det skulle vara bra att få det här lite mer belagt så har Jeff Bullas även en forskningsstudie från Pennsylvania University i bakfickan, samt resultat presenterade av amerikanska The Journal of Marketing Theory and Practice.

Fast Jeff Bullas klarar sig rätt bra utan vetenskapen i ryggen. Genom att lägga fram sina argument på ett både övertygande och underhållande sätt både driver han sin tes och övertygar om att den stämmer på samma gång.

Bra storytelling helt enkelt.

Läs mer här!

E-post är hett igen!

Så blir contentåret 2017

Influerare fortsätter att vara en trend inom content. Och att ha ett högre syfte än att bygga varumärke eller sälja en produkt är en ny strömning. Dessutom fortsätter rörliga medier att vinna mark medan e-posten gör oväntad comeback – det är några av de saker som kom fram under branschsammankomsten Swedish Content Day.

Den 25 januari var det tomt vid en rad skrivbord på landets contentbyråer. Det var dags för det årliga eventet Swedish Content Day i Stockholm.

Newsroom var på plats för att lyssna på en rad etablerade – och några upcoming – personer i branschen som framträdde med trendspaningar, lägesrapporter med mera om vad som händer just nu och vad som väntar runt hörnet i contentbranschen. Årets moderator var Anna Dyhre, föreläsare med employer branding som specialämne, och mest kända affischnamnet var underhållande retorikern Elaine Eksvärd.

Vad som är stort i branschen just nu? Enligt föreläsarna är syftesdriven content en trend. Det vill säga att ha budskap som går ut på att förbättra ett samhällsområde snarare än att sälja en produkt eller bygga ett varumärke.

Annat som kom från under dagen var att influencers – eller influerare som vi säger på svenska – fortsätter att vara något att förhålla sig till. Men det gäller att hitta rätt person att samarbeta med, någon som gifter sig bra med ens eget varumärke. Det räcker inte att leta upp en kändis vem som helst och tro att det räcker.

Och rörliga medier fortsätter att växa starkt och mer och mer plats i contentkanalerna.

Annat som vi enligt Swedish Content Day kan vänta oss av 2017 är att sociala medier får en backlash medan ett av branschens mest välbekanta och beprövade medier, eposten, får en viss renässans. Det får även text och tryckta medier enligt branschgurun Joe Pulizzi som inte var med på Content Day, men som i en spaning om 2017 på contentmarketinginstitute.com skriver att ”writing still counts, perhaps more than ever. More than not, marketers are abuzz about social media and video without comprehending that most of our communication is still text- and story-based”.

Mer om vad som sades på Swedish Content Day hittar du här.

Läs hela Joe Pulizzis spaning här.

Ruben Östlund medverkade på Newsrooms filmseminarium i mitten av november.

Film skapar trovärdighet i content marketingarbetet

Genomslag, känsloväckande och kostnadseffektivt.

Det är tre starka skäl att satsa på film i ditt företags content marketing-strategi.

– Med rätt strategi och genomtänkt innehåll får du både ett trovärdigt och kostnadseffektivt genomslag, säger Leif Simonsson, projektledare och filmproducent på Newsroom.

Intresset för Newsrooms filmseminarium på Världskulturmuseet i mitten av november var stort. Förutom ett uppskattat besök av en av Sveriges just nu mest framgångsrika filmregissörer, Ruben Östlund, fick deltagarna en inblick hur en filmproduktionsprocess går till.

Frågan är varför man över huvud ska taget satsa på film?

– Film har en väldigt stor genomslagskraft. Det finns inget medium som väcker känslor på samma sätt som en film. Med rätt innehåll, presenterat på rätt sätt, är trovärdigheten i en film avsevärt mycket högre än alla andra sätt att kommunicera, säger Leif Simonsson.

Tvärt emot vad många kanske tror, behöver inte en filmproduktion heller kosta speciellt mycket.

– Med dagens teknik är kostnaderna för en contentfilm inte alls höga. Det går att göra en helt okej film med mobilkameran, men för att skapa bästa genomslag och trovärdighet är en genomarbetad och kvalitetssäkrad produktion viktigt, säger Leif som också lyfter fram manus och viss regi vid inspelningen som viktiga ingredienser för att få fram sitt budskap på bästa sätt.

Att tänka på när du ska göra contentfilm:

  • Strategi. I dag översvämmas vi överallt av film och rörliga bilder. Därför är det extra viktigt att att ha en bra strategi och planera väldigt noggrant hur just ditt företag ska nå ut och nå fram i bruset.
  • Syfte. Filmen måste, precis som all annan kommunikation, ha ett tydligt syfte. Det gäller att bestämma vad du vill säga, hur det ska sägas och när det ska sägas.
  • Bygg relationer. Gör en berättelse som tittaren kan relatera till och tänk igenom noga hur du ska få tittaren att vilja och välja samma sak som du. Innehållet ska underhålla, inspirera och informera.
  • Plattformsoberoende. Film fungerar väldigt bra att återanvända i alla former av digitala medier.
  • Periodicitet. Har film på något sätt fått ett genomslag, så skapas också förväntningar: Vad kommer nästa gång? Och när kommer nästa film?

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Ruben Östlund in August 2014

Film allt hetare inom marknadsföring – träffa Ruben Östlund på Newsrooms filmseminarium

Hur får man fram sitt budskap på bästa sätt med största möjliga genomslag?
Ett enkelt svar är – film.

På Newsrooms filmseminarium kommer du bland annat att få veta hur du kommer igång och vilka trender vi ser när det gäller att marknadsföra sitt företag med film. Det blir också många praktiska tips.
Dessutom kommer den prisbelönade filmaren Ruben Östlund att berätta om hur han tänker när han skapar sina filmer.

Film väcker känslor som ingen annan budskapsbärare kan förmedla. Och att göra film i dag kräver inte massor av resurser. En enkel kamera, eller rent av din mobil, kan räcka för att producera en film som innebär att du når ut med ditt budskap.

På Newsrooms förmiddagsseminarium får du lära dig hur en enkel filmproduktion kan hjälpa dig att marknadsföra ditt företag eller dina produkter.
Några av de ämnen vi kommer att ta upp:
• Vilka är trenderna i dag?
• Hur får man bäst spridning?
• Vilka är de vanligaste misstagen?
• Hur går produktionen till?
• Vad säger upphovsrätten?

En som förmedlar starka känslor i sina filmer är Ruben Östlund. Med produktioner som Gitarrmongot, De Ofrivilliga och Turist har Göteborgsfilmaren rönt stor uppmärksamhet. Han har bland annat belönats med flera Guldbaggar och nominerats till både Oscars och Golden Globe.
Just nu är han mitt uppe i slutspurten av den kommande filmen The Square och berättar på filmseminariet om vad det är som gjort hans filmer så framgångsrika.
(Foto: Frankie Fouganthin)

Välkommen på filmseminarium

Dag: onsdag 16 november
Tid: kl. 09.00–12.00 (därefter lunch)
Plats: Världskulturmuseet, Södra vägen 54, Göteborg
Seminariet är gratis och vi bjuder på förmiddagsfika och lunch

Anmälan via e-post till info@newsroom.se senast 4 november.
Observera att antalet platser är begränsat. Vi bjuder på förmiddagsfika och lunch men anmäld deltagare som uteblir debiteras 100 kr. (OBS! Avanmälan måste ske senast 11 november).

Välkommen!
Vännerna på Newsroom