Icons flying from smart phone

Många söker politisk info på webben – men trovärdigheten kunde vara bättre

Det drar ihop sig till riksdagsval och vi medborgare gör så gott vi kan för att sätta oss in i vad de folkvalda vill göra när vi lämnar över makten till dem. Och när vi vill veta mer är det i allt högre grad webben vi vänder oss till. Men hur bra är trovärdigheten på den virala informationen?

I valet 2014 var det färre än hälften av oss svenskar som tog till nätet för att sätta oss in i vad Löfven, Lööf, Åkesson och de andra lovade att göra, bara just de fick lite avgörande makt. Men det var då det. Enligt Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har webben seglat upp som en av våra dominerande källor för att skaffa information inför valet 2018.
I år är siffran 71 procent, hack i häl på den gamla dumburken som trots sin ålder håller ställningen med 73 procent.
Men webbens framryckning är ändå så pass stor att – tv:n får ursäkta – IIS utnämner valet 2018 till ”det första internetvalet”.

Papperstidningarna? Jo, de ligger fortfarande ett knappt steg före webbtidningarna, 57 procent av oss tycker att det är den viktigaste källan till att få reda på vad partierna ställer sig i frågor som Nato eller inte, EU eller inte, immigration, vinster i välfärden med mera. Dagstidningarna på nätet får nöja sig med 56 procent, radion hamnar på 55.
Visst, det hänger lite samman med vilken ålder du är i. Förstagångsväljarna har en större slagsida mot webben medan medelålders och äldre tenderar att föredra sin prassliga papperstidning framför läsplattan när de ska suga in nyheterna till morgonkaffet.

Förstagångsväljarna är förresten inte bara mer inne på att söka politisk information på webben, de är även mer aktiva med att söka upp enskilda politiker via nätet. Nästan hälften av dem (48 %) har gjort det medan snittet för hela befolkningen ligger på cirka en femtedel (22 %).
Bra för demokratin. Samtidigt är det allt fler som menar att det är lagom åsikter som gäller. I valet 2016 tyckte 42 procent av oss att även extrema åsikter ska få uttryckas på nätet medan 22 procent var emot. Nu har det svängt om, 24 procent tycker att extrema åsikter ska få uttryckas medan 48 procent är emot. Mest emot är de mellan 66 och 75 år medan förstagångsväljarna har en mer liberal inställning.

Hur är då förtroendet för den fakta vi hittar när vi surfar runt? Så där, kanske man skulle kunna säga. 40 procent anser att det mesta på internet är tillförlitligt. Förtroendet har sjunkit sedan förra året (44 %).
Men det är inget mot hur risigt det står till med Facebook. Kanske kan det hänga samman med avslöjandena om samarbeten med analysföretaget Cambridge Analytica, men företaget verkar inte stå särskilt högt i kurs när det gäller pålitlig information. Bara 12 procent av användarna anser att ”det mesta eller all politisk information på Facebook är pålitlig”.
Man får väl ändå ge ”Fejan” att de verkar medvetna om problemet. I dagarna har de i alla fall släppt en lista med tio punkter som ska hjälpa oss att känna igen falska nyheter.
Liter lamt kanske, men ändå ett försök.

Läs mer om svenskarna och valet 2018.

Läs mer om Facebooks tio punkter för att motverka falska nyheter.

adult-blur-business-630839

Så blir du en bra intervjuare – de bästa tipsen för att få folk att berätta

För att få ihop texter till nyhetsbrev eller tidningar behöver du stoff. Du måste som regel prata med människor, och det krävs en viss teknik för att nå dit du vill. Här kommer några tips.

  • Börja med lite research. Ta reda på mer om personen och företaget där han eller hon jobbar. Surfa på sajter som Alla bolag och Proff. Kolla på Linkedin, Facebook, Instagram, Eniro med mera. Har han eller hon något specialintresse?
  • Försök att få till ett kort telefonsamtal före själva intervjun, kanske i samband med att ni bokar tiden. Bryt isen med några inledande frågor. Tanka av lite fakta.
  • Ibland vill intervjupersonen ha frågor i förväg. De blir som regel lite allmänna, men har fördelen att människor slappnar av.
  • De bästa intervjuerna får du oftast till när människor känner sig bekväma och pratar fritt. Ju mer frispråkiga desto bättre. Ett sätt att få igång kemin är att berätta något du själv tycker är intressant med personen eller företaget. Visa att du har läst på och är intresserad, nämn några specifika fakta.
  • Ett annat sätt att få igång samtalet är att göra en faktaruta om människan du träffar (ålder, yrke, bor, intressen). Passar bäst för personporträtt, men kan även ge bra variation till en mer strikt artikel om en affärsverksamhet. Kuriosa har märkligt högt läsvärde.
  • Ställ även frågor om saker som du redan vet. När svaret kommer är du direkt på hemmaplan och kan komma med en bra följdfråga, dessutom kan svaren överraska.
  • Var uppmärksam när du är på väg att avsluta. Ofta kommer de bästa kommentarerna då.
  • Till sist några tips kring verktygen. Är det svåra ämnen, eller upptagna personer som du inte så lätt får tillgång till igen kan det vara läge att spela in samtalet. Nackdelen är att du måste lyssna igenom och helst skriva ut allt för att få grepp om materialet. Ett alternativ är att skriva direkt in i dator. Är du någorlunda snabb hinner du få med mer material än med handskrift. Dessutom får du direkt överblick över stoffet.

Läs mer: Leta på antikvariatssajter efter boken Intervjua – en grundbok i media, av Stig Hansén och Clas Thor. Den ingår i deras serie av läsvärde faktaböcker om journalistik. Går att hitta på Bokbörsen för 60 kronor.

NOM18SVE_Svart-vit

Tre Newsroomproduktioner till final i Publishingpriset

Inte mindre än tre av Newsrooms årsredovisningsproduktioner har nominerats till finalrundan i tävlingen Publishingpriset 2018.

Wallenstams Årsredovisning 2017, Göteborg Energi Års- och hållbarhetsredovisning 2017 och Gunnebo Årsredovisning 2017 är alla klara för final.

– Det är jättekul att vi har så många bidrag med i finalen, säger Newsrooms vd Gun Rosendahl.

Publishingpriset är fristående från branschens organisationer och har delats ut sedan 1990. Det är en heltäckande kommunikationstävling och omfattar de flesta etablerade former av kommunikation i tre kategorier – print, webb och film.

Newsroom har genom åren haft ett flertal bidrag nominerade till finalen. Årets tre bidrag är samtliga i printkategorier för årsredovisningar:

  • Årsredovisningar börsbolag B2C – Wallenstams Årsredovisning 2017
  • Årsredovisningar börsbolag B2B – Gunnebo Årsredovisning 2017
  • Årsredovisningar allmänägda företag – Göteborg Energi Års- och hållbarhetsredovisning 2017

– Även om vi i många år producerat årsredovisningar, har vi har de senaste åren arbetat strategiskt för att ytterligare bredda vår produktportfölj. Där har IR varit en viktig del och därför känns det förstås extra roligt att vi har tre av våra årsredovisningar med i finalen, säger Gun Rosendahl, Newsrooms vd.

Förutom formen bedömer Publishingprisets jury också text och visuellt innehåll och i printkategorin även fysiskt utförande.

– Att det är en helhetsbedömning gör det extra roligt att vara nominerad. Vi är många inblandade – både hos våra kunder och internt hos oss – som är delaktiga i processen att ta fram en årsredovisning.

7 november kommer vinnarna att offentliggöras i samband med en gala på Berns i Stockholm.

vector cartoon

Snabba cash och döden är dyrast bland sökorden

Efter den så kallade Novemberrevolutionen 1985 blev det fritt fram för Sveriges banker att börja låna ut pengar. Då blev det snurr på det privata lånandet för yrvakna privatpersoner som inte alltid hade koll på vad det kostade. I dag har låneinstituten själva en diger prislapp att betala för att få rätt sökord på nätet.

En resa till Mallorca, trots att bankboken var tom – inga problem. Bara att ta ett lån utan säkerhet, punga ut med räntor kring 20 procent och resa iväg till solen. Så såg det ut efter avregleringen av finansmarknaden i mitten av 80-talet när olika låneinstitut började köra med annonser i dagspressen. Fem procent högre ränta jämfört med gammelbanken? Spelade ingen roll, nu skulle pengarna rulla.

Det var i den vevan som Götabaken spelade in en egen låt – Låna hos oss – lite snarlik schlagerbröderna Herreys käcka Sommarparty på stranden, med pumpande latinska rytmer.

”Nu ska vi se till att det blir lätt att låna klöver, vi är enkla banken, ger dig snabbt det du behöver. Titta bara in till oss och säg vad du vill ha, vi har gott om pengar och vi säger gärna ja.”

Bakgrunden var en tidigare starkt reglerad lånemarknad. På 70-talet var det svårt att få lån, även för exempelvis rätt trygga investeringar som bostäder. Men nu var det alltså andra tider, en era när yuppies och börslejon styrde sina Porschar till nattklubbarna och babblade i mobiltelefoner stora som enliters mjölkpaket.

Götabankens låt har blivit en mindre töntklassiker i reklamsammanhang, men i efterhand kan man konstatera att de nog var före sin tid.

Fast där lånemarknaden i dag eldas på av låga riksbanksräntor var den förr boostad av ett uppdämt behov och en inflation som snabbt urholkade skulderna.

Men för dagens låneinstitut räcker det inte med en catchy låt för att kränga sina sms-lån. Det gäller även att ha tumme med vilka sökord som får sökmotorerna att spinna. Och deras vilja att synas är inte helt gratis. Enligt en artikel i Resumé toppar just nu ”företagslån” listan över de 100 dyraste sökorden på Googles prislista, där för övrigt 65 av orden handlar om lån på olika sätt. Priset för ordet ”företagslån” ligger på 626 kronor. Per klick.

Som en påminnelse om vart vi inte kommer att kunna ta med pengarna när vi dör är även ordet ”begravningsbyrå” en storsäljare.

 

Se hela listan över de dyraste sökorden: https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2018/06/20/har-ar-de-100-dyraste-sokorden-i-sverige/

 

Lyssna på Götabankens låt: https://www.youtube.com/watch?v=mcuJurzbrEM

 

beverage-breakfast-cafe-64774

Så tränas en journalist till copywriter

I takt med att dagstidningarna dragit ner på det redaktionella arbetet har en strid ström av journalister sökt sig över till content-branschen. Fast hur väl funkar egentligen de här sanningssökande blodhundarna med begrepp som nöjda kunder och affärsnytta?

Dan Hatch, vd på australienska contentbyrån Lush Digital Media, har grottat ner sig i just det här ämnet i artikeln – How to Train a Journalist in Content Marketing – publicerad i branschtidningen Chief Content Officer.

Där skriver han i inledningen: ”Ni har bestämt er för att anställa en journalist i ert content marketing-team – gratulerar!”.

Fördelarna med reportrar på en byrå är enligt Dan Hatch flera. De är vana vid att jobba hårt, leverera texter av hög kvalitet och att göra det mot tajta deadlines. Sedan radar han upp flera saker som kommer att innebära ett mindre stålbad för en journalist som ska skolas om till copywriter.

Som att de är vana vid att se sin byline i tidningar med upplagor på hundratusentals exemplar. Då är det lätt att bygga upp ett ego. Somliga kommer att tycka att content är lättviktigt i jämförelse med att granska makthavare, skriva kriminalreportage och att skildra livet i krigshärdar. Det kan enligt Dan Hatch leda till att de levererar ”lazy copy” – texter som borde ha jobbats på lite mer.

För reportrar är det dessutom ett rött skynke att behöva ge intervjupersoner chansen att läsa texterna i förväg. Kanske till och med låta dem ha synpunkter och kräva ändringar. Huh!

Det kan helt enkelt bli tufft att byta fokus och inse att man inte längre har sista ordet. Nu är det kunden som bestämmer, och det gäller att leverera.

”Jag vet vad jag talar om”, skriver Daniel Hatch, ”jag var själv reporter på både tidningar och radio i 17 år innan jag blev lockad över till content marketing. Som vd för en byrå har jag dessutom anställt åtskilliga medlemmar från min gamla yrkeskår”.

Enligt Dan Hatch gäller det att hjälpa de före detta reportrarna på traven, att ge dem exempel på texter och stilistik som gäller i deras nya bransch. Det är också viktigt att hålla dem aktiva med arbetsuppgifter så att de inte blir uttråkade.

Och han tycker att det är bäst att testa dem på frilansbasis ett tag innan de blir fastanställda, för det är inte säkert att de klarar mötet med contentbranschens vardag tillräckligt bra.

Dan Hatch sätter verkligen pekfingret på hur det är att byta från den fria journalistiken till marknadsföring – en tanke som får många journalister att rysa.

Jag vet, en gång var jag en av dem.

Läs hela artikeln här:

 

0014372r

Välj rätt tid – annars åker nyhetsbrevet i skräpkorgen

Ditt eget digitala nyhetsbrev, det är ett bra sätt att hålla kontakt med kunderna. De vet vem du är och har redan bestämt sig för att de vill jobba med dig – en förhållandevis stor andel av dem kommer att vilja läsa.

Men det finns en del saker att tänka på.

Informativa nyheter om nya medarbetare, byten av personer på viktiga tjänster kan vara okej. Men slå dig inte för bröstet. Varje sådan nyhet riskerar att få några att säga upp prenumerationen.
Men vad vill de ha? Framför allt intressanta branschspaningar och tips på hur de kan göra saker bättre själva.

Fast tänk på att begränsa dig. Med det ändlösa utrymmet på webben är det många som tror att det går bra att skriva hur långt som helst. Visst, det funkar för spännande reportage i dagspressen. Men det är inte lika effektivt för ett nyhetsbrev. Försök hellre få din text att rymmas på skärmen utan att läsaren behöver scrolla en massa. Tänk också på att få till en bra rubrik och en intressant inledning – det blir särskilt viktigt om du skriver långt.

Se till att hitta en bra bild som kan illustrera. Har du möjlighet att även göra en film som förmedlar budskapet ökar genomslaget rejält.

Och så är det frågan om när det är bäst att skicka ut sitt nyhetsbrev. Bästa tiden på dagen är mellan åtta och elva på förmiddagen, sedan går intresset ner. Flera aktörer som hanterar den här typen av information – Apsis, Mailchimp med flera – är också överens om att tisdagar och torsdagar är bästa dagarna. Onsdagar är också hyggliga, men ändå med lite sämre läsfrekvens. Måndagar och fredagar är dagar du gärna kan undvika. Måndagar är typiska mötesdagar och på fredagar börjar människor checka ut hjärnan inför helgen. Välj absolut inte lördag eller söndag, då vill folk slippa jobbrelaterade mejl.

Sysslar du med försäljning av varor till privatpersoner ska du göra ungefär tvärtom och rikta in dig på fredag till söndag. Möjligtvis kan det vara en idé att skicka ut ett par dagar tidigare för att pusha för något som händer under helgen – en rejäl rea eller något liknande.

Lycka till.

Mer info: För att skicka ut ditt nyhetsbrev behöver du ett program för marknadsföring via epost. Det finns flera du kan abonnera på, Apsis och Rulemailer till exempel. Mailchimp har en gratisversion som är rätt enkelt att hantera. Get a newsletter är en annan gratisvariant. Se till att nyhetsbrevet blir responsivt – att de anpassar sig efter mobiler och läsplattor. 20 procent av mottagarna kommer att läsa på sin telefon, 30 procent på surfplatta.

Dags för video. För den som inte har börjat producera video i sina content-kanaler är det hög tid, det menar Gary Henderson, vd på Digital Marketing.org. Och med lite hjälpmedel går det att komma långt med en vanlig telefon.
Foto: Kaique Rocha

Experten tipsar om trenderna inom content marketing 2018

Content marketing är under ständig förändring. De senaste åren har exempelvis video i de egna kanalerna fullkomligt exploderat. Enligt en artikel på Forbes Agency Council – en internationell diskussionsgrupp för PR- och markandsföringsexperter – kommer den trenden inte direkt att mattas av.

”Om du har legat lågt med video tidigare så är det hög tid”, skriver artikelförfattaren Gary Henderson, vd på Digital Marketing.org.

Ingen egen kamera? Enligt Gary Henderson går det bra att göra enklare videos med en smartphone och ett stativ. Han tipsar även om verktyget Magisto som använder sig av AI i redigeringen. Enligt Magisto själva går det att få ihop sin video på bara några minuter

En trend inom video är livesändningar i sociala medier. Inget som passar alla direkt, men det är något som får uppmärksamhetsvärdet att stiga ordentligt jämfört med vanliga inlägg. Men för den som precis ska köra igång med filmad content är det enligt Gary Henderson bättre att satsa på tutorials och liknande, filmer som ger en direkt nytta för tittarna.

Då och då kommer rapporterna om att sociala medier börjar tackla av. Gary Henderson drar slutsatsen att det alltid är ett vågspel att göra sig beroende av någon annans plattform för att sprida sin content.

”Bygg hellre upp direkta kontakter med din publik via epost”, skriver han och tipsar om Drip, en tjänst som förenklar för den som vill göra e-post-kampanjer.

Men vad ska man berätta om i sin content? Det senaste förvärvet eller en film om ett ämne som ligger nära ens egen bransch? Nej, inte enligt Gary Henderson.

”2018 handlar content marketing om att skapa intressant innehåll som människor vill engagera sig i. Sluta prata om ditt eget varumärke och börja göra content som människor är sugna på att läsa, se eller höra.”

Läs hela artikeln Content Marketing In 2018: Trends And Tools For Success här.

 

Businessman with frame

Boken för dig som behöver veta mer om content marketing

content-marketing-for-alla

Content marketing är inte längre något nytt och det finns vid det här laget en lång rad böcker i ämnet. Ändå är många fortfarande osäkra på vad begreppet innebär. Är du en av dem så kan boken Content marketing för alla vara någonting för dig. Det är en relativt ny och grundläggande bok i ämnet av Joakim Arhammar och Pontus Staunstrup.

Den här boken ger dig alla verktyg och all den kunskap du behöver för att lösa dina affärsutmaningar, öka försäljningen och vinna kundernas hjärtan med hjälp av content marketing.

Steg för steg får du lära dig om allt från planering och produktion av ditt innehåll till hur du får god spridning och sedan mäter effekten på bästa sätt med konkreta och aktuella exempel från en rad branscher.

Content marketing för alla är ovärderlig handbok både för dig som ännu inte använt dig av content marketing och för dig som redan arbetar med metoden.

Joakim Arhammar är contentspecialist med tio års erfarenhet av att hjälpa några av Sveriges främsta varumärken med content marketing. Han är också en uppskattad föreläsare i ämnet och en framträdande röst inom utvecklingen av content marketing i Sverige.

Pontus Staunstrup är digital strateg med fokus på content marketing och sociala medier. Pontus är en ledande expert inom content marketing i Norden och föreläser regelbundet i ämnet samt har hjälpt många små och stora företag nå resultat med content marketing.

Print vs webb

Print vinner över webben – läsarna lägger mycket mer tid på tryckta tidningar

Nättidningarna fortsätter att få fler och fler besökare. Men hur noga läser folk dem egentligen? Inte särskilt noga, enligt forskaren Neil Thurman på City University of London.

Dagstidningarnas online-upplagor ökar och ökar. På den brittiska marknaden har de både dubblerats och tredubblats på senare år. Men enligt Neil Thurman döljer ökningen en enorm skillnad i uppmärksamhetsvärde gentemot papperstidningar.

– Min forskning visar att en tryckt dagstidning blir läst i genomsnitt 40 minuter per dag av sina läsare. Besökarna på samma tidnings webbplats och appar läser bara i genomsnitt 30 sekunder per dag, säger han i en intervju på City University of Londons sajt.

Om vi skalar upp de siffrorna så förstår vi enligt Neil Thurman varför nyhetstidningarna fortfarande är helt beroende av print.

– Det är där de får mest uppmärksamhet.

Skillnaderna i uppmärksamhet avspeglas enligt honom också i tidningarnas inkomster.

Neil Thurmans rapport finns att läsa på nätet (fast själv föredrar han nog om du laddar hem den och skriver ut på papper).

Fotnot: Neil Thurman studerade elva brittiska dagstidningar under ett år – från april 2015 till mars 2016

 

För mer information, kontakta:

Thomas Drakenfors, 031-712 40 14

171116_Textning

Hjälp tittarna med text i filmen

Textning av filmer, video och TV-program är en process långt mer komplicerad än vad man först kan tro. Men att filmer – oavsett deras längd – ska textas, och att detta sker på ett snyggt sätt, är viktigt.

Att texta en film är ett arbete som kräver mycket god språkkännedom och känsla för det innehåll som ska förmedlas.

Newsroom rekommenderar att de flesta filmer som produceras textas.

Orsakerna är en eller flera:

  • Hjälpa döva och hörselskadade att följa med i dialog och förstå ljudeffekter.
  • Hjälpa de som pratar i filmen på ett för tittarna främmande språk – ”översättningstextning”.
  • Många som ser på film i mobilen eller i läsplattan har inte ljudet på för att inte störa omgivningen.
  • Det kan vara svårt att förstå personer som har en speciell dialekt eller talar väldigt snabbt.
  • För att det finns störande ljud i bakgrunden på filmen.
  • Service till tittare som har det svenska språket som andraspråk – ”svensktextning”.
  • De som sänder/visar filmen inte vill att ljudet ska vara på, exempelvis på skärmar i affärer, i bussterminaler, på tåg, etcetera.

Vad innebär då textning av film, video och TV-program?

Rent tekniskt är det att skapa och formatera textremsor – undertexter – som kompletterar det som visas. Det finns två typer av undertextning. I engelskt språkbruk används ofta termerna “subtitles” och “captions” synonymt, även om de två termerna har lite olika betydelser i olika kulturer.

Undertexter kan ”brännas in” i filmen. Nackdelen är att textremsorna alltid syns. Fördelen är att texten garanterat kommer med oavsett vilken plattform som används – webb, dator, smarttelefon, och så vidare.

Undertexter kan också vara ”dolda”, med fördelen att tittaren kan slå på eller av dem. Nackdelen är att tekniken som används för att visa filmen måste kunna visa text på detta sätt. Olika plattformar – Windows, Apple, Android, med flera – har olika format och lösningar för detta.

För mer information, kontakta:

Jeanette Larsson, 031-712 40 16