#nofilter

Verkligheten trendar

Bilder är ett föränderligt medium, med trender som kommer och går. Men vad är det som gäller just nu?
Newsrooms fotograf Jeanette Larsson har tagit en närmare titt på fotografier som visar verkligheten i sin nakna, ostajldade charm.

Fotografi är en uttrycksform som är bra på att hylla och vårda mästarna, gamla Magnum-bilder och Henri Cartier Bressons streetfoto känns fortfarande märkligt moderna. Foto ligger samtidigt i spetsen för hur vi blir påverkade, via reklamskyltar, tidningsmagasin, webbsidor med mera. I reklam- och magasinsammanhang har vi vant oss vid att bilderna är snygga och stajlade på ett överdrivet förföriskt sätt, med undantag för manér som heroin chic, populärt på 90-talet, med fotografer som Corinne Day och modeller som Kate Moss, Jodie Kidd och Jaime King.

No filter – var som du är
Just nu är en av fototrenderna annorlunda. Befriande skulle man kunna säga. No filter är orden för dagen, åtminstone är det en riktning på Instagram där konstnärer som Stina Wollter och Adie Rose lägger ut bilder där stajlingen lyser med sin frånvaro. Trenden handlar om att visa upp verkligheten som den är. Celluliter och bilringar är en del av hur folk ser ut, varför får vi aldrig se det i flotta magasin? På Instagram har fotografer som vill förstärka sin image som lite bättre och lite mer äkta börjat märka sina inlägg med hashtagen #nofilter.

Se mer: @Stinawollter, @adie_rose

Fler trender inom foto
Här är några andra manér som ligger i tiden enligt bildbyrån Shutterstock.

  1. Detaljbilder tagna uppifrån mot en neutral bakgrund
  2. Modebilder med hippieinfluenser som är blommigt bohemiska.
  3. Naturmotiv med geometriska mönster.
  4. Metaller i olika former, det kan kan vara industriellt, retro eller futuristiskt.

Källa: http://www.socialamedier.com/tag/fotografi/

 

#nofilter

Bildrättigheter bild

Mycket att tänka på vid bildpublicering

maqs

En bild säger mer än tusen ord.

Men en bild kan också ställa till mycket problem om den används felaktigt.

– Innan man använder en bild i marknadsföringssammanhang måste man säkerställa rätten att använda bilden som sådan, men också att man har rätt att använda den i det aktuella sammanhanget, säger Maria Winckler, advokat och upphovsrättsexpert på MAQS Advokatbyrå.

Frågan är vad lagen om bildpublicering egentligen säger.

Newsroom tog hjälp av Maria Winckler, advokat och upphovsrättsexpert på MAQS Advokatbyrå, för att reda ut frågorna:

– Det finns ett kort svar och ett svar som är en hel föreläsning. Det korta svaret är att man aldrig ska använda en bild utan tillåtelse. Det kan röra sig om tillåtelse från flera olika personer eller företag, så som fotograf, bildbyrå och i vissa fall från personer som syns i bilden och som går att identifiera.

Om jag tar en bild som ska användas i exempelvis en kundtidning från, låt oss säga, invigningen av Julstaden i Göteborg – måste jag ha godkännande från alla identifierbara personer?

– För att vara på säkra sidan, ja. En kundtidning anses ofta vara marknadsföring, och för att få lov att använda namn och bild på någon, oavsett om personen är känd eller inte, i marknadsföring, så behöver man inhämta den berörda personens samtycke.

Kan jag använda samma bild i andra reklam- och marknadsföringssammanhang, exempelvis en annons?

– Det beror på hur du formulerar samtycket. Vill du kunna använda bilden i flera olika sammanhang, ska samtycket formuleras på ett sådant sätt att alla aktuella sammanhang omfattas av det.

Är det samma regler som gäller på internet, exempelvis hemsidor och sociala medier?

– Ja. Men länge har det rått en slags ”låt-gå-inställning” vad gäller användning av bilder på internet. Många företag är mindre noggranna när det kommer till att hämta bilder från internet, såväl som att använda bilder där. Men faktum är att samma regler som gäller för exempelvis tryckt material, gäller också på internet.

– Något som har fått mer och mer uppmärksamhet på senare tid är hantering av personuppgifter på internet. En bild på en person som går att identifiera, utgör en så kallad personuppgift och måste hanteras i enlighet med personuppgiftslagen. En sådan bild får aldrig användas i ett kränkande sammanhang. Det innebär till exempel att ett företag som publicerar en bild på en person på internet, exempelvis på en facebooksida, har en skyldighet att ta bort kränkande kommentarer som lämnas i anslutning till bilden.

Om jag köpt en bild av en byrå eller frilansfotograf – har jag rätt att använda den hur som helst?

– Det styrs av vad du har kommit överens om med byrån eller fotografen. En köpt bild får alltså bara användas på det sätt och under den tid, som man fått tillåtelse till från byrån eller fotografen.

Här är Marias tips på bra länkar om du vill läsa mer om bildpublicering på internet och lagen om namn och bild i reklam:

Datainspektionen om publicering på internt

Lagen om namn och bild i reklam

 

För mer information, kontakta

Jeanette Larsson, 031-712 40 16

Västtrafik-genrebild-6-JL

Lyckade semesterbilder

Kameran – de senaste 50 åren har den varit lika självklar som solkrämen nere på stranden. Men bara för att vi är glada och lediga blir inte bilderna alltid bra. Solljuset kan vara lite tuffare än vi tror att hantera. Här kommer några väl valda tips från Jeanette Larsson, fotograf på Newsroom.

  • Använd gärna blixt när det är starkt solljus. Det jämnar ut de hårda skuggorna.
  • Smyg dig närmare dina nära och kära, den bästa bilden får du när de inte är medvetna om att du fotograferar.
  • När du ska till sandstranden så satsa på mobilen. Lämna systemkameran hemma, små sandkorn kan vara förädiska för ditt zoomobjektiv.
Fotoskolan-bild

Maxa bilderna med motljus

Alla har längtat efter den – våren. Värmen närmar sig, men samtidigt skiner solen ner från en ny vinkel. Det ställer till det lite för den som tar bilder.
– Det blir ett mycket starkt och hårt ljus, säger Jeanette Larsson, fotograf på Newsroom.

Människor som blir fotograferade utomhus kan exempelvis få skarpa skuggor i ansiktet. Fast det finns knep att ta till.
– Mest typiskt är att du använder blixten, säger Jeanette Larsson.
Blixt mitt på ljusan dagen? Ja, den motverkar det starka solljuset genom att ljusa upp oönskade skuggor.
Dessutom är det hårda ljuset något som går att utnyttja.
– Om du ställer dig framför en skogsdunge eller en byggnad där solen kommer in bakifrån som motljus, då kan du få en fin effekt om du prickar in skärningslinjen där solljuset precis kommer över trädtoppar eller tak, det blir som en aura.
För den arkitekturintresserade är det även ett tillfälle att leta upp coola skuggor som förstärker det speciella med byggnadens utformning.
Finns det någon känd fotograf som gjort det hårda ljuset till sitt signum?
– Ja, exempelvis Anton Corbijns porträttfoton. Hårda kontraster och skuggor svarta som natten.

Jeanette 1 TD sv

Tio fototips som gör skillnad

Ibland blir det suddigt, andra gånger konstigt. Eller bara dåligt utan att det riktigt går att sätta fingret på vad som är fel. Att lyckas med sina foton är en kombination av talang, rätt utrustning och att hela tiden kämpa vidare och lära sig nya saker.

Men enligt Jeanette Larsson, fotograf på Newsroom, kan de flesta lära sig att ta bättre bilder.
– Det finns flera enkla tips som är lätta att ta till sig, säger hon.

Nu har hon samlat sina tio bästa råd i en snabb punktlista som tar dig en bit på vägen:


1. Skaffa rätt utrustning.
Enklaste fickkameran eller mobilen fungerar till en viss gräns men en systemkamera ger trots allt bättre resultat. Systemkameror finns i alla möjliga prisklasser, men för den som inte satsar på en karriär som proffsfotograf duger det gott med Canons och Nikons modeller för runt 5.000 kronor.

2. Ta många bilder.
Slösa på utrymmet på minneskortet, det kostar inget extra. Nöj dig inte med tre bilder, ta hellre 30 på varje motiv för det är bra att ha många att välja på när du kommer tillbaka till datorn. Många bilder blir misslyckade, människor blundar och gör konstiga miner. Det gäller särskilt gruppbilder. Ett stort minneskort är en billig investering.

3. Gå närmare.
Ett av de vanligaste nybörjarfelen är att stå för långt ifrån. Då får du med en massa oväsentliga saker i bilden i stället för det som du egentligen skulle ha med. Det typiska tillfället är vid porträttfotografering. Ta ett par steg närmare så blir det nästan alltid bättre.

4. Se upp med bakgrunden.
Ett typiskt misslyckat porträttfoto har en tegelvägg eller en konstig mönstrad tapet i bakgrunden, eller en stolpe som sticker upp bakom huvudet på den du fotograferar. Försök hitta en neutral bakgrund eller en lugn vy som inte stör.

5. Undvik skuggor när du använder blixt.
När du tar bilder på någon som står med en vägg tätt bakom så tänk på att blixten ger slagskuggor. Flytta ut den du ska fotografera ett par meter så slipper du det. Blixten kan också vara en metod för att jämna ut skuggor om du fotograferar i starkt solljus.

6. Fotografera inte dig själv med mobilen.
Ta en porträttbild av sig själv med mobilen – det är en klassiker. Men resultatet brukar inte bli så smickrande. Du ser stel och hoptryckt ut och även om du inte har dubbelhakor i vanliga fall så kan du ge dig den på att de dyker upp då. Lämna hellre över telefonen till en kollega och be om hjälp med att trycka av.

7. Appar ger bättre mobilbilder.
Det finns en uppsjö av bra fotoappar till mobilen. Med hjälp av dem kan du få snygga resultat och spännande effekter med några enkla knapptryckningar. Ladda ner och testa dig fram, de flesta av dem är dessutom billiga. Camera+ för Iphone till exempel. Den kostar bara sju kronor, har en massa roliga filter och ger dessutom både bättre upplösning och större filformat.

8. Köp rätt program till datorn.
Photoshop är populärt när det gäller program för att hantera bilder i datorn. Det är fortfarande relativt dyrt i sitt standardutförande, men det finns en enklare variant – Photoshop Lightroom – som klarar enklare bildbehandling. Det går att få tag på för omkring tusenlappen.

9. Placera människor rätt.
Fotografera helst inte människor rakt framifrån, testa till exempel med att be dem vrida sig lite åt sidan. Bilder underifrån brukar inte bli så bra, så ställ dig på en stol om någon är längre än du själv. Prata med den du fotograferar, uppmuntra och försök skapa en trevlig stämning. Det brukar synas på bilderna.

10. Gå en fotokurs.
Att gå en kurs kan vara en bra idé – både för nybörjaren och för den som vet lite mer. Några timmar med en proffsfotograf som du kan ställa frågor till ger mycket både kring hur du ska göra med kameran och hur du komponerar bilder. Lär du dig sedan också att hantera bländare och slutartider har du kommit ganska långt.

För mer information eller om du vill veta mer om våra fototjänster, kontakta:

Jeanette Larsson, 031-712 4016, Gun Rosendahl, 031-712 40 04

121207_vinterfoto

Så lyckas du med vinterbilderna

Gnistrande kallt och ett fint vitt snötäcke över staden. Ett bra läge att gå ut och ta några bilder, fulla av atmosfär. Men det snövita ställer speciella krav på den som håller i kameran.

– När solen reflekteras i snön blir det extremt ljust. Du får kompensera med inställningarna så att bilderna inte blir överexponerade, säger Jeanette Larsson, fotograf på Newsroom.

Det går bra att använda kamerans automatik och få ett hyggligt resultat. Men för den som har en kamera där det går att ställa slutartider, bländare och ISO-tal är det rätt tillfälle att experimentera.
Ställ exempelvis ner ISO-talet, det ger lägre ljuskänslighet.
– Då blir bilden dessutom mer finkornig. En bra ISO-inställning en solig vinterdag kan vara 100, säger Jeanette Larsson.

Ett annat sätt att utnyttja det extrema ljuset är att ha kortare slutartider, ner mot en tusendels sekund. Eller att skruva upp bländartalet över tio, det ger skärpa även på detaljer långt från det som är i fokus.
– Ett UV-filter är att rekommendera, då slipper du blålila toner i bilderna. Det kostar ett par hundralappar och är även ett skydd för linsen.

Någon fotograf du kan rekommendera som tagit bra vinterbilder?
– Ja, Nils Strindbergs bilder från ingenjör Andrées misslyckade polarexpedition. Karga miljöer, fantastiska kontraster och en spännande historia kring hur de blev till.

Var tog du själv din bästa vinterbild?
– Det var ett tidningsuppdrag i Karlsborg, på värnpliktsövning. En kamouflerad kille kom utrusande ur en gran så att snön yrde, en perfekt actionbild.

Men hur gör jag för att få till fotona på julafton?
– Använd blixten sparsamt så tar du vara på de varma färgerna från juleljusen. Men se upp för långa slutartider, det blir lätt oskarpt.

För mer information, kontakta:
Jeanette Larsson
, 031-712 4016

Se bilderna: Jeanette Larssons bild från Karlsborg blev ettabild på tidningen Hemvärnet.
Ett att Nils Strindbergs mest kända foton är på luftballongen Örnen, efter kraschlandningen norr om Svalbard.

Genusfotografen-1-JL

Könsstereotyper i bilder befäster fördomar

Hur påverkas vi av könsstereotypa bilder som skapar fördomar?
I sin blogg ”Genusfotografen” visar Tomas Gunnarsson hur kvinnor och män framställs i medierna, vilka könsstereotyper som skapas i bilder och hur de kan motverkas.
– You can’t be what you can’t see. Därför är det viktigt med goda förebilder, att tänka normkritiskt och synliggöra de grupper som bryter mot normen, säger Tomas Gunnarsson.

Förra veckan talade Tomas Gunnarsson på Newsrooms välbesökta lunchseminarium och visade flera exempel på de vanligaste könsstereotyperna som återskapas i reklam, tidningar och andra medier.
Han visade också goda exempel på hur fördomsfulla idéer om kön kan undvikas och utmanas.
– Könsstereotypa framställningar befäster snäva könsroller som begränsar både kvinnor och män. Att visa att vi är mer formbara och föränderliga än vi tror ser jag som min främsta uppgift som genusfotograf, säger Tomas.

De personer som medverkar på bild bör variera när det gäller kön, ålder och etnicitet men det gäller också att tänka på hur personer framställs på bild.
• Perspektivet – är personen avbildad nerifrån innebär det att vi ser upp till personen, vilket i sin tur ger makt. Är bilden tagen uppifrån blir det en förminskning och gör att vi ser ner på personen.
• Kroppsspråket – är personen glad och öppen eller allvarlig med armarna i kors?
• Objektifiering – är personen passivt poserande eller aktiv?
• Blicken – tittar personen in i kameran eller tittar personen bort och gör sig otillgänglig för betraktaren?

Newsroom arbetar med redaktionell kommunikation i flera olika branscher där målgruppen är överrepresenterad av det ena könet. Tomas Gunnarsson fick, förutom föreläsningen, i uppgift att titta närmare på några av Newsrooms produktioner.
– Vi diskuterar väldigt ofta genusperspektiven när vi jobbar internt med våra projekt. Frågan vi bland annat ställer oss är om man ska spegla målgruppen eller kanske försöka förändra den genom att visa på goda exempel. Tomas gav oss ytterligare perspektiv i detta arbete, säger Gun Rosendahl, vd på Newsroom.

För mer information, kontakta
Erica Holm, 031-712 40 03

Hållplats-i-svartvitt-Kannebäck-4-JL

Ny vinkel på bilden

När du behärskar grunderna och vill gå vidare, då kan vidvinkel vara värt att prova.
– Det är ett bra sätt att få in mycket i bilden, säger Jeanette Larsson, fotograf på Newsroom.

Vidvinkelobjektivet har en böjd lins som suger in mycket mer från kanterna i perspektivet. Inte bara fokus, utan ett panorama med saker långt ut på sidorna.
– Det blir ett coolt perspektiv, du kan gå ganska nära och få saker att se större ut än vad de är.

Snyggt för en del av firmans produkter, bra om en medarbetare ska framträda med en look som sticker ut. Men det finns några minor att kryssa mellan, speciellt med porträttbilder.
– Ja, vidvinkeln böjer bilden. En intressant effekt, men går du väldigt nära blir ansiktsdragen konstiga. Det kan bli en så kallad bananeffekt.
Näsan kan bli lång, huvudet allt för toppigt med mera. Men den som provar sig fram och tar många alternativ klarar sig förmodligen bra. Det gäller att gallra, som så ofta med fotografering.

Vad kostar ett vidvinkelobjektiv?
– Det finns enkla för cirka 1 500 kronor för de vanligaste brukskamerorna.
Används det ofta i pressfoto?
– Det är jättevanligt. Teleobjektiv och vidvinkel är vad du ser mest.

För mer information, kontakta:
Jeanette Larsson
, 031-712 4016

Se mer: Surfa in på www.aretsbild.se. Ett exempel på en vidvinkelbild där poängen varit att fånga ett brett panorama är årets bild 2010, på Barack Obama och stora delar av den europeiska politikereliten. Foto: Henrik Montgomery, Scanpix.

Vykort2-TD

Hälsa hem med en mobilbild

De finns fortfarande kvar, vykorten. Men de börjar mer bli en angelägenhet för telefonbolagen än turistbutikernas ställ.

En sekundbild på mobilen, ett kort textmeddelande och en adress. Med dagens smartphones krävs det bara några knapptryckningar för att skicka ett vykort. Sen går hälsningen iväg i cyberspace till en skrivare, via brevbärare till en bostad någonstans.

Posten är ett av de företag som – naturligt nog – satsat på den nya tekniken. På sin hemsida har de appar, lätta att ladda ner till både Iphone och Android. Sen kan du göra om dina semesterbilder i telefonen till snygga, snabba hälsningar hem till vännerna. Kostnaden motsvarar ungefär ett gammaldags vykort med porto.

Men skickandet är bara en sida av saken. Det gäller att få till en hyfsad ruta också. Mobilkameran är okej i upplösning, men tekniken är inte lika vass som i en riktig kamera.

– Det blir lätt suddigt och överexponerat, säger Jeanette Larsson fotograf på Newsroom.
Ta stöd mot något, ett räcke till exempel. Då blir fotograferingen stabilare.

Ett annat knep är att inte stå i det starkaste solljuset.
– Gå in i skuggan, så blir inte bilden lika utfrätt. Dessutom slipper folk att kisa.

Fler saker att tänka på?
– Som alltid gäller det att gå nära.

Något mer?
– Nej, det tycker jag inte. Håll det enkelt. Det är ju semester, och hälsningen i sig är viktigare än kvaliteten.

Fotnot: Tänk på att det kan tillkomma dataavgift när du skickar filer med mobilen. Utomlands är det som regel betydligt dyrare än hemma. Utnyttja gratis wi-fi där det finns, på hotell och kaféer.

Pretty female amateur photographer taking photos outdoors, doing

Foton på folk i marknadsföringen – så säger lagen

Ett nyhetsbrev är på gång och någon på firman har tagit en perfekt bild ute på stan. En massa glada människor i precis rätt sammanhang. Men vad gäller egentligen kring publiceringen?

Att ha med människor på bild i sin marknadsföring är inte helt oproblematiskt.
– Du måste ha deras godkännande, säger Jeanette Larsson, fotograf på Newsroom.

Lagarna som spelar in är lagen om namn och bild i reklam och personuppgiftslagen.
De som syns i bild har alltså möjlighet att ta saken vidare till rättslig prövning. Eventuellt kan de ha rätt till skadestånd. Och det gäller även för digital publicering.

I dagstidningar då? Där är ju folk fotograferade hela tiden?
– Det är annorlunda, där faller det under grundlagar för yttrandefrihet och tryckfrihet, säger Jeanette Larsson.
Även frågor kring pressetik spelar in, men det är inte reglerat i lag utan mer ett slags riktlinjer för journalister och pressfotografer.

Hur gör du när du tar bilder för kundtidningar?
– Jag har ett speciellt formulär som jag ber de avbildade att skriva under där de godkänner publiceringen.

Gör du alltid så?
– Ja, om det är minsta tveksamhet. Ett annat sätt är att se till att inga ansikten syns tydligt i bild.

Hur lyckas du med det?
– Genom att välja rätt vinklar och vänta på rätt tillfälle. Ett annat sätt är att jobba med kort skärpedjup.

Kort skärpedjup?
– Då är bara det som är i fokus skarpt. Det vanligaste sättet att få till det är att använda ett lågt tal på bländaren.