_MG_7366 Iceberg Slim-TD

Kioskvältare från Amerikas bakgator

Ice T, Icecube … snabbhäftande etiketter som inte kom till de där rapparna av en slump. Båda hämtade sina fejkade alias från författaren Robert Beck (1918–1992), mer känd som Iceberg Slim.

Slim förevigade den afroamerikanska gatuslangen och miljöerna där den talades, i böcker som Pimp och Trick Baby. Historierna bygger på hans eget frånstötande liv som ung fixare, tricksare och sutenör i Chicago, där han i slutet av depressionsåren fick full fart på sin småbrottsliga verksamhet. Historierna är osminkade skildringar av mänskligt elände och drömmar om snabba stålar, och av den logik som gällde bland de mer ljusskygga bland dem som hankade sig fram på bakgatorna och haken i 40-och 50-talets Chicago, där bebop-jazz och blues utgjorde en musikalisk fond. Men Iceberg Slim var inte enbart någon som lyfte fram annorlunda miljöer. Han hade även ett sväng i språket som gjorde honom odödlig. Slim kom från ett fattigt område i Milwaukee och hade en uppväxt som kantades av familjeproblem. När han som 18-åring satte kurs mot Chicago hade han redan avtjänat ett par kortare fängelsestraff.

Hur han fick sitt namn? Enligt legenden blev det skottlossning inne på en av barerna och en kula susade tätt förbi Icebergs huvud. Men eftersom han var så påverkad förmådde han inte att vare sig huka eller ta till flykten. Iceberg stod bara kyligt kvar vid baren med sitt glas tills bataljen var över.

Sin väg in i litteraturen fann han i 40-årsåldern, efter att han lämnat gatan och drogerna bakom sig, skaffat familj och fått jobb i en av få legala branscher som stod till buds för en gammal förbrytare: insektsbekämpare.

Men antagligen kunde han rätt snart skippa de långa arbetsdagarna med skalbaggar och löss. Böckerna blev i alla fall storsäljare. Pimp, som kom ut 1967, hade sex år senare tryckts i 19 upplagor och sålts i två miljoner exemplar.

Engelskspråkiga utgåvor av Iceberg Slims verk finns att beställa via bland annat Adlibris. Böckerna är en guldgruva för den som vill snappa upp ett unikt och svängigt språk, med dialoger och miljöer som få av oss kommit i kontakt med. Men det är inget för den känslige.

Skaffa böckerna: https://www.adlibris.com/se/sok?q=Iceberg+slim,https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=no&search_word=iceberg+slim,https://www.bokborsen.se/?g=0&c=0&q=iceberg+slim&qa=&qt=&qi=&qs=&f=1&fi=&fd=&_s=created_at&_d=desc.

Lyssna på musiken: https://open.spotify.com/user/spotify/playlist/37i9dQZF1DZ06evO2TXsYJ?si=71iZBpACR2q-yPbfTrykEw,

https://open.spotify.com/album/0AZA0xlGQ5n4agKtdGW7lt?si=M5f1FwM2TsCauE3Lbq3AAw

 

I juryn för priset Årets marknadsförare i motorbranschen ingår (från vänster på bilden ovan) Jacob Hermansson, Formac, Mikael Köhler, Motormagasinet och Göran Björklund, Newsroom.

Hallå där, Göran Björklund, seniorkonsult på Newsroom …

… du har hamnat i juryn för branschutmärkelsen Årets arbetsmarknadsförare i motorbranschen? 

– Ja, det är nytt pris som tidningen Motormagasinet och deras förlagshus Nordiske Medier står bakom. Vi i juryn kommer att presentera en vinnare på Motorgalan på Berns i Stockholm den 8 november. Även Motorgalan är förresten ny.

Vilka är det som nominerar?

– Vem som helst kan vara med, det är bara att gå in på www.motorgalan.se och föreslå, det finns en massa olika kategorier som årets fordonstekniker, årets verkstad och så vidare.

Har ni redan bestämt er för vem som vinner?

– Nej, nomineringarna pågår till den 3 oktober. Men vi har redan fått in ett gäng intressanta företag inom såväl bilhandel som servicemarknad, företag som vågat tänka utanför lådans begränsningar. Det är kul.

Det är inte första gången du är inblandad i ett branschpris?

– Stämmer. Bland annat var jag med och letade fram kandidater till postens Guldbrev på 90-talet, och jag har även varit sammankallande för den jury som utser Årets Marknadsförare i Göteborg.

Vad är det som är kul med att vara med i ett sådant här sammanhang?

– Det är uppfriskande och ger kul återkoppling. Dessutom är det roligt att få omsättning för sina kunskaper, jag har varit i PR-branschen länge och motorbranschen har hela tiden varit ett av mina huvudfokus.

Branschen kan du, men hur bra är du på bilar? Mekar du något själv?

– Nej, men på 80- och 90-talet var jag aktiv som rallyförare, jag har bland annat deltagit i Swedish Rally 1995. Jag kom sist i mål men vann ändå i min klass, Volvo Original Cup, för alla andra hade brutit. Det blev 16 000 kronor i prisbonus.

Icons flying from smart phone

Många söker politisk info på webben – men trovärdigheten kunde vara bättre

Det drar ihop sig till riksdagsval och vi medborgare gör så gott vi kan för att sätta oss in i vad de folkvalda vill göra när vi lämnar över makten till dem. Och när vi vill veta mer är det i allt högre grad webben vi vänder oss till. Men hur bra är trovärdigheten på den virala informationen?

I valet 2014 var det färre än hälften av oss svenskar som tog till nätet för att sätta oss in i vad Löfven, Lööf, Åkesson och de andra lovade att göra, bara just de fick lite avgörande makt. Men det var då det. Enligt Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har webben seglat upp som en av våra dominerande källor för att skaffa information inför valet 2018.
I år är siffran 71 procent, hack i häl på den gamla dumburken som trots sin ålder håller ställningen med 73 procent.
Men webbens framryckning är ändå så pass stor att – tv:n får ursäkta – IIS utnämner valet 2018 till ”det första internetvalet”.

Papperstidningarna? Jo, de ligger fortfarande ett knappt steg före webbtidningarna, 57 procent av oss tycker att det är den viktigaste källan till att få reda på vad partierna ställer sig i frågor som Nato eller inte, EU eller inte, immigration, vinster i välfärden med mera. Dagstidningarna på nätet får nöja sig med 56 procent, radion hamnar på 55.
Visst, det hänger lite samman med vilken ålder du är i. Förstagångsväljarna har en större slagsida mot webben medan medelålders och äldre tenderar att föredra sin prassliga papperstidning framför läsplattan när de ska suga in nyheterna till morgonkaffet.

Förstagångsväljarna är förresten inte bara mer inne på att söka politisk information på webben, de är även mer aktiva med att söka upp enskilda politiker via nätet. Nästan hälften av dem (48 %) har gjort det medan snittet för hela befolkningen ligger på cirka en femtedel (22 %).
Bra för demokratin. Samtidigt är det allt fler som menar att det är lagom åsikter som gäller. I valet 2016 tyckte 42 procent av oss att även extrema åsikter ska få uttryckas på nätet medan 22 procent var emot. Nu har det svängt om, 24 procent tycker att extrema åsikter ska få uttryckas medan 48 procent är emot. Mest emot är de mellan 66 och 75 år medan förstagångsväljarna har en mer liberal inställning.

Hur är då förtroendet för den fakta vi hittar när vi surfar runt? Så där, kanske man skulle kunna säga. 40 procent anser att det mesta på internet är tillförlitligt. Förtroendet har sjunkit sedan förra året (44 %).
Men det är inget mot hur risigt det står till med Facebook. Kanske kan det hänga samman med avslöjandena om samarbeten med analysföretaget Cambridge Analytica, men företaget verkar inte stå särskilt högt i kurs när det gäller pålitlig information. Bara 12 procent av användarna anser att ”det mesta eller all politisk information på Facebook är pålitlig”.
Man får väl ändå ge ”Fejan” att de verkar medvetna om problemet. I dagarna har de i alla fall släppt en lista med tio punkter som ska hjälpa oss att känna igen falska nyheter.
Liter lamt kanske, men ändå ett försök.

Läs mer om svenskarna och valet 2018.

Läs mer om Facebooks tio punkter för att motverka falska nyheter.

adult-blur-business-630839

Så blir du en bra intervjuare – de bästa tipsen för att få folk att berätta

För att få ihop texter till nyhetsbrev eller tidningar behöver du stoff. Du måste som regel prata med människor, och det krävs en viss teknik för att nå dit du vill. Här kommer några tips.

  • Börja med lite research. Ta reda på mer om personen och företaget där han eller hon jobbar. Surfa på sajter som Alla bolag och Proff. Kolla på Linkedin, Facebook, Instagram, Eniro med mera. Har han eller hon något specialintresse?
  • Försök att få till ett kort telefonsamtal före själva intervjun, kanske i samband med att ni bokar tiden. Bryt isen med några inledande frågor. Tanka av lite fakta.
  • Ibland vill intervjupersonen ha frågor i förväg. De blir som regel lite allmänna, men har fördelen att människor slappnar av.
  • De bästa intervjuerna får du oftast till när människor känner sig bekväma och pratar fritt. Ju mer frispråkiga desto bättre. Ett sätt att få igång kemin är att berätta något du själv tycker är intressant med personen eller företaget. Visa att du har läst på och är intresserad, nämn några specifika fakta.
  • Ett annat sätt att få igång samtalet är att göra en faktaruta om människan du träffar (ålder, yrke, bor, intressen). Passar bäst för personporträtt, men kan även ge bra variation till en mer strikt artikel om en affärsverksamhet. Kuriosa har märkligt högt läsvärde.
  • Ställ även frågor om saker som du redan vet. När svaret kommer är du direkt på hemmaplan och kan komma med en bra följdfråga, dessutom kan svaren överraska.
  • Var uppmärksam när du är på väg att avsluta. Ofta kommer de bästa kommentarerna då.
  • Till sist några tips kring verktygen. Är det svåra ämnen, eller upptagna personer som du inte så lätt får tillgång till igen kan det vara läge att spela in samtalet. Nackdelen är att du måste lyssna igenom och helst skriva ut allt för att få grepp om materialet. Ett alternativ är att skriva direkt in i dator. Är du någorlunda snabb hinner du få med mer material än med handskrift. Dessutom får du direkt överblick över stoffet.

Läs mer: Leta på antikvariatssajter efter boken Intervjua – en grundbok i media, av Stig Hansén och Clas Thor. Den ingår i deras serie av läsvärde faktaböcker om journalistik. Går att hitta på Bokbörsen för 60 kronor.

NOM18SVE_Svart-vit

Tre Newsroomproduktioner till final i Publishingpriset

Inte mindre än tre av Newsrooms årsredovisningsproduktioner har nominerats till finalrundan i tävlingen Publishingpriset 2018.

Wallenstams Årsredovisning 2017, Göteborg Energi Års- och hållbarhetsredovisning 2017 och Gunnebo Årsredovisning 2017 är alla klara för final.

– Det är jättekul att vi har så många bidrag med i finalen, säger Newsrooms vd Gun Rosendahl.

Publishingpriset är fristående från branschens organisationer och har delats ut sedan 1990. Det är en heltäckande kommunikationstävling och omfattar de flesta etablerade former av kommunikation i tre kategorier – print, webb och film.

Newsroom har genom åren haft ett flertal bidrag nominerade till finalen. Årets tre bidrag är samtliga i printkategorier för årsredovisningar:

  • Årsredovisningar börsbolag B2C – Wallenstams Årsredovisning 2017
  • Årsredovisningar börsbolag B2B – Gunnebo Årsredovisning 2017
  • Årsredovisningar allmänägda företag – Göteborg Energi Års- och hållbarhetsredovisning 2017

– Även om vi i många år producerat årsredovisningar, har vi har de senaste åren arbetat strategiskt för att ytterligare bredda vår produktportfölj. Där har IR varit en viktig del och därför känns det förstås extra roligt att vi har tre av våra årsredovisningar med i finalen, säger Gun Rosendahl, Newsrooms vd.

Förutom formen bedömer Publishingprisets jury också text och visuellt innehåll och i printkategorin även fysiskt utförande.

– Att det är en helhetsbedömning gör det extra roligt att vara nominerad. Vi är många inblandade – både hos våra kunder och internt hos oss – som är delaktiga i processen att ta fram en årsredovisning.

7 november kommer vinnarna att offentliggöras i samband med en gala på Berns i Stockholm.

CCTV surveillance camera in Singapore

Facebook vill bli vår nya bankbok

Att bankkontoren har stängt, det är något vi vant oss vid. För den som inte är hopplöst efter när det gäller det digitala är det inga större problem. För andra kan det dock vara allt annat än en söndagspromenad att flytta några hundringar från ett konto till ett annat.

Vi har också vant oss vid att dela med oss av allt möjligt privat på ett sätt som skulle få George Orwell, författaren till klassiska dystopin 1984 där myndigheterna vet allt om dig och håller koll via en tv-skärm i hemmet, att nicka och tänka ”vad var det jag sa”.

Men hur redo är vi för nästa idé från Facebook? Nu vill företaget börja samarbeta med en rad banker för att koppla ihop våra pengar med våra profiler. Tanken är att hjälpa oss att klara av kundtjänst-samtal med banken på ett enkelt sätt via Messenger. Det finns förstås en baktanke och här handlar det om att Facebook vill att vi ska börja göra affärer direkt inne på plattformen.

Marc Zuckerberg, Facebooks grundare, nöjer sig alltså inte med att hans företag ska veta allt om vilka vi är ihop med, hur våra barn ser ut, var vi bor, vad vi tycker om och vad vi gör.

Nu ska han även ha koll på vår ekonomi.

Undrar hur lång tid det tar innan vi tycker att även det är fullständigt normalt?

Läs mer

vector cartoon

Snabba cash och döden är dyrast bland sökorden

Efter den så kallade Novemberrevolutionen 1985 blev det fritt fram för Sveriges banker att börja låna ut pengar. Då blev det snurr på det privata lånandet för yrvakna privatpersoner som inte alltid hade koll på vad det kostade. I dag har låneinstituten själva en diger prislapp att betala för att få rätt sökord på nätet.

En resa till Mallorca, trots att bankboken var tom – inga problem. Bara att ta ett lån utan säkerhet, punga ut med räntor kring 20 procent och resa iväg till solen. Så såg det ut efter avregleringen av finansmarknaden i mitten av 80-talet när olika låneinstitut började köra med annonser i dagspressen. Fem procent högre ränta jämfört med gammelbanken? Spelade ingen roll, nu skulle pengarna rulla.

Det var i den vevan som Götabaken spelade in en egen låt – Låna hos oss – lite snarlik schlagerbröderna Herreys käcka Sommarparty på stranden, med pumpande latinska rytmer.

”Nu ska vi se till att det blir lätt att låna klöver, vi är enkla banken, ger dig snabbt det du behöver. Titta bara in till oss och säg vad du vill ha, vi har gott om pengar och vi säger gärna ja.”

Bakgrunden var en tidigare starkt reglerad lånemarknad. På 70-talet var det svårt att få lån, även för exempelvis rätt trygga investeringar som bostäder. Men nu var det alltså andra tider, en era när yuppies och börslejon styrde sina Porschar till nattklubbarna och babblade i mobiltelefoner stora som enliters mjölkpaket.

Götabankens låt har blivit en mindre töntklassiker i reklamsammanhang, men i efterhand kan man konstatera att de nog var före sin tid.

Fast där lånemarknaden i dag eldas på av låga riksbanksräntor var den förr boostad av ett uppdämt behov och en inflation som snabbt urholkade skulderna.

Men för dagens låneinstitut räcker det inte med en catchy låt för att kränga sina sms-lån. Det gäller även att ha tumme med vilka sökord som får sökmotorerna att spinna. Och deras vilja att synas är inte helt gratis. Enligt en artikel i Resumé toppar just nu ”företagslån” listan över de 100 dyraste sökorden på Googles prislista, där för övrigt 65 av orden handlar om lån på olika sätt. Priset för ordet ”företagslån” ligger på 626 kronor. Per klick.

Som en påminnelse om vart vi inte kommer att kunna ta med pengarna när vi dör är även ordet ”begravningsbyrå” en storsäljare.

 

Se hela listan över de dyraste sökorden: https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2018/06/20/har-ar-de-100-dyraste-sokorden-i-sverige/

 

Lyssna på Götabankens låt: https://www.youtube.com/watch?v=mcuJurzbrEM

 

pexels-photo-270257

Dags att källarstäda mobilen från bloatware

Efter tio år med smartphones är det en del som börjat tröttna, påhejade av kvällstidningsrubriker om att appar leder till depressioner och gör oss dumma. Inte minst inför sommaren är det en del som tänker till. Kanske vore skönt att skippa uppdateringarna några veckor?

De sätter igång och rensar mobilen. Och när de väl har börjat blir det gärna som en rejäl källarstädning: fler och fler grejer känns rätt onödiga och snart åker även ungarnas gamla leksaker och den fina vintagestereon med i febern. Du börjar tänka att ”det här är inte bra för sommaren, det här är för alltid”. Men så händer det. Du stöter på saker som inte riktigt går att slänga. Gamla skjutdörrar eller något spistillbehör som tillhör bostaden, saker som måste vara kvar den dagen man flyttar.

Temperaturen sjunker och till slut står du där med en massa skräp kvar

Både mobiler och datorer är fulla av sånt – så kallad bloatware. Appar som fanns med när de levererades från fabriken och som inte går att få bort. Fast det finns specialtricks att ta till. Surfa på ”radera bloatware”.

Ett annat alternativ är att byta telefon. Gå in på mobilbutiken och kolla efter den billigaste och enklaste old-school modellen. De brukar kosta 200 till 300 kronor, slinker lätt ner i minsta fickan, klarar både samtal och SMS och har ofta inbyggt FM-radio som inte kräver uppkoppling (bara en sån sak). Dessutom behöver du bara ladda dem typ en gång i veckan, något som kan få den mest hårdhudade viralknarkaren att bli nostalgisk. Sedan är det bara att gå ner till Pressbyrån och köpa en kontantladdning, skicka sitt nya nummer till närmaste släkten och några väl valda vänner och känna sig fri.

Men förmodligen blir det väl som att ställa sig in på en trist diet eller att hyra ut lägenheten och försöka bo i sommarstugan för att spara pengar: en kick i början, sedan kommer verkligheten i kapp. Men ett par semesterveckor? Kan vara värt att testa.

 

För dig som inte klarar att stänga av: Skaffa en app som ordnar det åt dig. Iphone-appen Moments till exempel. I den sätter du upp en maxtid per dygn, sedan säger telefonen till dig att stänga av. För Android finns Offtime där du även kan blockera distraherande appar.

Fler stänga av-appar: AppDetox, BreakFree, Stay on task och Flipd.

0011972r-2

Några knep när skrivkrampen slår till

Kontoret blev plötsligt invaderat av målare, med penslar och rollers – som de till skillnad från oss som bara stryker om sommarstugan var tionde år behandlade som finkalibriga instrument. En av dem visade sig vara intresserad av böcker, och snart kom den där frågan, kanske den vanligaste för oss som jobbar med text.

– Får du aldrig skrivkramp?

Nja, projekten väntar på att bli klara och det moderna mediesamhället har inte mycket plats för bohemiska genier som levererar när de har lust, i alla fall funkar det inte särskilt bra i PR-branschen. Det enkla svaret är att det inte finns så mycket tid att grotta ner sig i skaparångest.

Men visst, en del gånger går det trögare än andra och inledningen tornar upp sig som en mur framför brödtexten. Då gäller det att ha några knep i bakfickan.

Det mesta handlar om ingressen. Är den bara klar brukar resten kännas lätt, så det gäller att ta sig förbi den. Ingressen ska helst ha tre rader, en del kallar det en trestegsraket som ska få fart på läsarens sug efter att få veta mer. Upplägget är ungefär så här.

 

  • Först ett påstående: Många känner Albert Einstein som en genial fysiker.
  • Sedan ett motdrag: Få vet om att han även jobbade extra i släktens firma och var bra på att slå mynt av sina kunskaper.
  • Sist en mening som förklarar vad du är ute efter: Nu kommer boken om hur han drog in alla pengarna.

(Här passar det ofta bra med ett citat).

 

För att få ihop de tre raderna gäller det att dammsuga research- och intervjumaterial efter något som kan hugga tag i läsarens intresse. Ett bra citat, en mening som pekar in mot det intressanta. Testa dig fram, prova med flera olika lösningar tills du själv blir sugen på att läsa fortsättningen. Funkar det inte kan det vara bra att ha lite romaner till hands på kontoret. Välj en favorit, leta upp ett stycke som har en medryckande inledning, stjäl upplägget och gör det till ditt eget.

Om inte det heller gör susen? Börja skriv vad som helst även om det känns dåligt. När du väl har fått ihop några kassa rader har du något att stryka och ändra i, då brukar tankarna klarna.

 

beverage-breakfast-cafe-64774

Så tränas en journalist till copywriter

I takt med att dagstidningarna dragit ner på det redaktionella arbetet har en strid ström av journalister sökt sig över till content-branschen. Fast hur väl funkar egentligen de här sanningssökande blodhundarna med begrepp som nöjda kunder och affärsnytta?

Dan Hatch, vd på australienska contentbyrån Lush Digital Media, har grottat ner sig i just det här ämnet i artikeln – How to Train a Journalist in Content Marketing – publicerad i branschtidningen Chief Content Officer.

Där skriver han i inledningen: ”Ni har bestämt er för att anställa en journalist i ert content marketing-team – gratulerar!”.

Fördelarna med reportrar på en byrå är enligt Dan Hatch flera. De är vana vid att jobba hårt, leverera texter av hög kvalitet och att göra det mot tajta deadlines. Sedan radar han upp flera saker som kommer att innebära ett mindre stålbad för en journalist som ska skolas om till copywriter.

Som att de är vana vid att se sin byline i tidningar med upplagor på hundratusentals exemplar. Då är det lätt att bygga upp ett ego. Somliga kommer att tycka att content är lättviktigt i jämförelse med att granska makthavare, skriva kriminalreportage och att skildra livet i krigshärdar. Det kan enligt Dan Hatch leda till att de levererar ”lazy copy” – texter som borde ha jobbats på lite mer.

För reportrar är det dessutom ett rött skynke att behöva ge intervjupersoner chansen att läsa texterna i förväg. Kanske till och med låta dem ha synpunkter och kräva ändringar. Huh!

Det kan helt enkelt bli tufft att byta fokus och inse att man inte längre har sista ordet. Nu är det kunden som bestämmer, och det gäller att leverera.

”Jag vet vad jag talar om”, skriver Daniel Hatch, ”jag var själv reporter på både tidningar och radio i 17 år innan jag blev lockad över till content marketing. Som vd för en byrå har jag dessutom anställt åtskilliga medlemmar från min gamla yrkeskår”.

Enligt Dan Hatch gäller det att hjälpa de före detta reportrarna på traven, att ge dem exempel på texter och stilistik som gäller i deras nya bransch. Det är också viktigt att hålla dem aktiva med arbetsuppgifter så att de inte blir uttråkade.

Och han tycker att det är bäst att testa dem på frilansbasis ett tag innan de blir fastanställda, för det är inte säkert att de klarar mötet med contentbranschens vardag tillräckligt bra.

Dan Hatch sätter verkligen pekfingret på hur det är att byta från den fria journalistiken till marknadsföring – en tanke som får många journalister att rysa.

Jag vet, en gång var jag en av dem.

Läs hela artikeln här: