Vässa din kommunikation – trender att hålla koll på

En marknadsförare kan aldrig luta sig tillbaka. Det gäller att ”be running scared all the time” som en internationell flygbolagsboss uttryckte det för ett antal år sedan. Här är några trender som gäller just nu.

• Folk är trötta på reklamen
Inget nytt kanske, men det verkar bli värre. Så många som 30 procent av de som surfar på internet har skaffat sig adblockers för att slippa störande banners och liknande. Den som vill nå genom filtren får se till att komma med något intressant. Det gynnar bland andra contentbranschen, som satsar på att leverera nischat innehåll med substans.

• Glöm inte kreativiteten
Går det att skriva på ett mer intressant sätt, hur gör du bilderna lite mer spännande? Hitta intressanta vinklar på det du levererar så att det inte fler platt ner i dammet. Kreativitet framför stel traditionalitet lyfts fram av flera trendspanare. Ett kul exempel är hundmatsmärket Pedigree, kända för lite trist reklam som lyfter fram vitaminberikning och liknande. Men i kampanjen The Child Replacement Programme tänkte de om och fick till det.

• Nischa dina budskap
Går du ut allt för brett får du en potentiellt stor målgrupp. Men få av dem du når kommer att känna att det du säger talar till just dem. Går det att rikta budskap mer selektivt till olika grupper? Ett extremt exempel är när godismärket Skittles gjorde en reklamfilm inför Super Bowl som riktade sig till en enda person, Marcos Menendez i Canoga Park, Kalifornien. Noll spridning på filmen. Men en kul och skruvad idé som fick rejält med uppmärksamhet i sig.

• Häng med i hur kunderna kommunicerar
Google home är här, Iphone-tjänsten Siri har funnits i flera år. Lite stela ännu men möjligheten att tala med dina apparater är något som fler och fler gillar. Men det är inte bara hemelektroniken som börjat prata, det gäller även vanliga hemsidor. Om du inte har en sedan tidigare kan det vara läge att börja fundera på en så kallad Chatbot till din sajt.

• Gör något gott för samhället – det lönar sig
Det kan kanske låta lite hycklande, men flera stora företag har på senare tid tagit chansen att använda sina kanaler för att göra något mer än marknadsföra en produkt. De har satsat på att sprida humana budskap som antirasism och jämställdhet. Exempelvis Procter & Gambles reklamfilm The Talk och Essitys kampanj Blood Normal.

• Ta kontroll med storytelling
Raka fakta om vem du är och vad du gör … visst det behövs. Fast inte så kul alltid. En god historia å andra sidan är något som folk gillar och kommer ihåg. Att själv formulera berättelserna om de egna företaget, produkterna och varumärket är ett sätt att bygga relationer till kunderna. Lyft fram människor, skapa känslor. Exempelvis Apple och Tesla är bra på det här. De som köper produkterna tycker att de på något sätt speglar deras personlighet.

Hacka dig in hos konkurrenten

Den som vill synas i reklambruset får anstränga sig. Det gäller att ständigt leta nya infallsvinklar och ingångar. Ett begrepp som börjat dyka upp på senare tid är hackvertizing.

Idén är att studera konkurrentens varumärke och se vad man skulle kunna hugga på i en egen kampanj. Burger King till exempel, ständigt i fajt med storebror McDonalds. Burgarna? Skillnaden är inte enorm, de två varumärken och deras produkter är helt enkelt nästan till förvillelse lika.

Burger King studerade sin konkurrent och bestämde sig sedan för att hacka deras vänliga och färgglada Ronald McDonald-clown, som fått ge namn åt behjärtansvärda saker som barnsjukhus och liknande.

De satsade på att koppla ihop kombinationen clown och hamburgare med skräckfilmspajasen i filmen ”It”, med manus efter en Stephen King-roman. Scary Clown Night kallade de kampanjen som de körde inför halloween. Kunder runt om i världen fick en gratis whopper om de kom ner till den lokala Burger King-syltan, utklädda till clowner. Det blev en hit.

Ett annat, snällare exempel på en slags hackvertizing är när ölmärket Steinlager bestämde sig för att utmana konkurrenten Guinness. Ölmärkena har varsitt rugbylag på lönelistan. Guinness sponsrar British and Irish Lions, Steinlager stöttar Nya Zeeländska-laget All Blacks – två lag vars rivalitet har mer än hundraåriga traditioner. Inför en match i Nya Zeeland räknade Steinlagers marknadsförare ut att supportrarna skulle spendera mer tid på Auckland Airport än på själva matchen. Då köpte de upp alla elektroniska reklamtavlor på flygplatsen, inte en kvadratmeter blev kvar till Guinness.

De erbjöds istället en renhårig match om utrymmet. Tavlorna var riggade så att om en British and Irish Lions-supporter ställde sig framför en av dem bytte den till ett Guinness-budskap. Sedan växlade den tillbaka till Steinlager-reklam om en All Blacks-supporter gjorde samma sak. Steinlager, Nya Zeelands största ölmärke, ökade sin försäljning i landet med 5,1 procent. Guinness? De ökade med 18 procent, och tackade för det fräcka tilltaget som inte kostade dem ett öre.

Se filmerna

Scary clown-night.

Fight for the territory.

Ett exempel till där Budweiser hittade ett sätt att hacka sig in och använda sina mest kända konsumenters (rockstjärnor) varumärken.

Clownfoto: Tracy Lundgren

Newsroom och Göteborg Energi på första plats i Publishingpriset

Publishingpriset_2018När finalen i Publishingpriset avgjordes på Berns i Stockholm på tisdagen fick Newsroom ta emot första pris i kategorin Bästa årsredovisning allmänägda företag.

– Det var ett mycket roligt uppdrag och det känns fantastiskt att ta hem förstaplatsen tillsammans med Göteborg Energi, säger Leif Simonsson, projektledare på Newsroom.

Även Nils Pennlert och Jeanette Larsson, AD respektive fotograf på Newsroom, deltog i projektet.

Projektledare på Göteborg Energi är Olivia Carlsson. Övriga medverkande från Göteborg Energi är Eric Zinn, Cecilia Erdalen, Karin Björkman, Ulrika Mattsson och Kerstin Nilsson.

Enligt juryn får Newsroom och Göteborg Energi priset ”för en inkluderande årsredovisning med bra pappersval, överskådlig layout och fotografier som förmedlar gemenskap och glädje”.

Publishingpriset är en årlig tävling för webbplatser, tidningar, tidskrifter, böcker, årsredovisningar och andra digitala och tryckta produkter samt filmer. Priset delas ut i ett antal kategorier inom digital och tryckt kommunikation samt film. Prisjuryn består av verksamma kommunikatörer som copywriters, grafiska formgivare, interaktionsdesigners, journalister och redaktörer

Läs mer: publishingpriset.org

Tisdagar är bästa dagen att skicka ut ditt nyhetsbrev

Ditt eget digitala nyhetsbrev, det är ett bra sätt att hålla kontakt med kunderna. Men du har säkert märkt att antalet läsare varierar. Kanske beroende på hur intressant innehållet verkar men också beroende på när du väljer att skicka ut det.

Här får du några tips på hur du kan få fler att läsa ditt digitala nyhetsbrev.

  • Välj rätt budskap

Informativa tips, nyheter och inspiration fungerar oftast bra. Tänk också på att få till en bra rubrik och en intressant inledning men skriv inte för långt utan håll det kort och koncist. Se till att hitta en bra bild som kan illustrera. Har du möjlighet att även göra en film som förmedlar budskapet ökar genomslaget rejält.

  • Välj rätt tidpunkt

Bästa tiden på dagen är mellan åtta och elva på förmiddagen, sedan går intresset ner. De bästa dagarna är tisdag och torsdag följt av onsdag. Undvik måndagar som för många är fyllda av möten och fredagar då de flesta börjar planera inför helgen. Välj absolut inte lördag och söndag – då vill folk slippa jobbrelaterade mejl. Sysslar du med försäljning av varor till privatpersoner ska du göra ungefär tvärtom och rikta in dig på fredag till söndag.

  • Testa vad som funkar bäst

Genom att skicka ut två versioner av ditt nyhetsbrev kan du ta reda på vad dina läsare föredrar. Välj till exempel två helt olika ämnesrader. Du kan till exempel också jämföra en underhållande rubrik med en mer formell. Använd olika bilder för att se vilket bildmanér som ger flest klick. Testa att variera färg och form men också textlängd och tonalitet.

Du kan också prova dig fram för att hitta vilken tid och veckodag som är mest optimal för just dina mottagare.

 

 

 

 

 

 

Så får du din film att spridas på nätet

Andelen rörligt innehåll på nätet ökar stadigt och intresset för film i sociala medier växer rekordsnabbt.

Men i takt med att andelen filmer på nätet ökar gäller det också att nå ut i mediebruset och skapa filmer som delas och sprids vidare.

Andelen film som konsumeras online ökar snabbt. För tre år sedan var andelen närmare 60 procent, i dag är den uppe i nästan 80 procent och inget tyder på att trenden har nått sin topp.

Nätet fortsätter att fullkomligt översvämmas av rörlig media. Det finns i dag knappt en enda plattform eller hemsida där det inte finns möjlighet att titta på en film.

I dag mäter vi inte enbart räckvidd utan det handlar om att skapa filmer som delas och sprids vidare.

Hur gör man då för att nå ut i mediebruset, alltså inte bara till utvalda mottagare utan att dessutom få filmen att nå ännu fler?

Här är några viktiga saker att tänka på:

  • Du måste veta vilket budskap du vill nå ut med och vad du vill att filmen ska åstadkomma.
  • Varför ska någon se filmen och vad vill du att de som ser filmen ska göra?
  • Se till att snabbt fånga tittarens intresse och behålla uppmärksamheten. Gärna många snabba klipp i början. Börja med klimax och det mest intressanta. Enligt en studie som Facebook har gjort har du bara två sekunder på dig.
  • Den första bildrutan måste vara så pass intressant att du vill klicka igång filmen. Närbilder på ansikten fungerar bäst eftersom man oftast kollar på mobilen där det är svårt att hitta något intressant i en stor vid bild med många detaljer.
  • Det som funkar bäst i sociala medier är att inspirera och dela kunskap, gärna på ett underhållande sätt.

När du väl har lyckats med detta så måste du ha en lanseringsstrategi. För att sprida filmen så räcker det knappast med att enbart lägga upp den på YouTube och sedan tro att den ska nå miljoner tittare. Ytterst få filmer når en stor spridning på det sättet.

De flesta filmer sprids via influencers eller andra mellanhänder. Det gäller att leta upp dessa människor och sedan få dem att sprida filmen vidare. Man kommunicerar alltså i två steg.

Sociala medier såsom Facebook, Twitter, Instagram och Google+ är också bra plattformar för att sprida din film. Men återigen duger det inte bara med att lägga upp en länk och tro att filmen ska spridas av sig själv. Du måste hitta opinionsbildare som är intresserade av innehållet i din film och därmed har ett intresse av att dela den vidare.

Filmen ska fungera som social valuta. Det innebär att de som delar filmen inte gör det för att vara snäll mot dig utan för att de vill berätta något för sina följare. Att du också når dem är ur deras perspektiv en bieffekt.

Sociala medier gör oss till skitstövlar

När sociala medier dök upp i våra liv för ett tiotal år sedan var det många som hoppade på. Det blev en närmast oemotståndlig trend. Nu tycker virtual reality-pionjärnen Jaron Lanier att det finns minst tio goda skäl att hoppa av.

Från att ha varit en stationär, rätt stor plastklump har telefonen på ett par decennier blivit till extraminne, brevbärare, uppslagsverk, konversationspartner, musikspelare … en livboj och bästa kompis som vi har med oss ända ner i sängen. Och så är det ju en telefon också, även om det inte direkt är någon självklar huvudsak längre.

Då och då dyker det upp motrörelser, särskilt med udden riktad mot Facebook, Twitter och de andra sociala medierna som ockuperat vår vardag. Mångsysslaren Henrik Schyffert till exempel. Han deklarerade för ett par år sedan att han lämnat smartphone-träsket och skaffat en enkel pensionärsmodell, utan appar och annat som tar upp orimligt mycket tid för 2010-talsmänniskan. Han fick en massa uppmärksamhet för sitt beslut, men erkände senare att han inte höll ut mer än en månad.

Det har även dykt upp olika hjälpmedel i form av appar som kan hjälpa oss att stå emot mobilberoendet. Men de sociala medierna verkar besitta en attraktionskraft som är stark som knark.

I höst har dock en del bensin hällts på motståndets lågor. Amerikanen Jaron Lanier, ansedd som en av grundarna av virtual reality, har gett ut boken Tio skäl att genast radera dina sociala medier.

Enligt Lanier underminerar de sociala medierna vår fria vilja och urholkar sanningen. De ödelägger vår förmåga att känna empati, gör oss olyckliga och förvandlar oss till veritabla skitstövlar. Med mera.

Visst, säger han, sociala medier har förutom det smarta med att sätta vänner och släktingar i kontakt med varandra bidragit till att fenomen som Metoo och Black Lives Matter har fått spridning. Det hade inte varit lika lätt med enbart gammalmedierna till hjälp. De positiva effekterna riskerar dock att ätas upp av negativa motrörelser, eftersom aktivisterna via de ständigt alerta algoritmerna, snart serveras en skräddarsydd och manipulerande bild av verkligheten där de bara möter sina egna argument.

Som ett slags extremt exempel nämner han den etniska rensningen i Myanmar där Facebook hade en avgörande betydelse för att dra igång hatet. Och ett gäng rasister som reagerade negativt på Black Lives Matter blev starkare i sin övertygelse när de sociala medierna kondenserade och förstärkte deras förvrängda världsbild.

Få av oss kommer väl att stänga ner Facebook bara på grund av den här boken. Men det är kanske läge att se upp där ute?

Lanier och boken2

Läs boken.I Sverige är Tio skäl att genast radera dina sociala medier utgiven på förlaget Mondial. Den finns att beställa på Adlibris och Bokus för cirka 170 kronor plus frakt.

Skaffa hjälp.För dig som inte klarar att hålla närvaron på sociala medier på en lagom nivå – skaffa en app som ordnar det åt dig. Iphone-appen Moments till exempel. I den sätter du upp en maxtid per dygn, sedan säger telefonen till dig att stänga av. För Android finns Offtime där du även kan blockera distraherande appar. Fler stänga av-appar: AppDetox, BreakFree, Stay on task och Flipd.

Kioskvältare från Amerikas bakgator

Ice T, Icecube … snabbhäftande etiketter som inte kom till de där rapparna av en slump. Båda hämtade sina fejkade alias från författaren Robert Beck (1918–1992), mer känd som Iceberg Slim.

Slim förevigade den afroamerikanska gatuslangen och miljöerna där den talades, i böcker som Pimp och Trick Baby. Historierna bygger på hans eget frånstötande liv som ung fixare, tricksare och sutenör i Chicago, där han i slutet av depressionsåren fick full fart på sin småbrottsliga verksamhet. Historierna är osminkade skildringar av mänskligt elände och drömmar om snabba stålar, och av den logik som gällde bland de mer ljusskygga av dem som hankade sig fram på bakgatorna och haken i 40-och 50-talets Chicago, där bebop-jazz och blues utgjorde en musikalisk fond. Men Iceberg Slim var inte enbart någon som lyfte fram annorlunda miljöer. Han hade även ett sväng i språket som gjorde honom odödlig. Slim kom från ett fattigt område i Milwaukee och hade en uppväxt som kantades av familjeproblem. När han som 18-åring satte kurs mot Chicago hade han redan avtjänat ett par kortare fängelsestraff.

Hur han fick sitt namn? Enligt legenden blev det skottlossning inne på en av barerna och en kula susade tätt förbi Icebergs huvud. Men eftersom han var så påverkad förmådde han inte att vare sig huka eller ta till flykten. Iceberg stod bara kyligt kvar vid baren med sitt glas tills bataljen var över.

Sin väg in i litteraturen fann han i 40-årsåldern, efter att han lämnat gatan och drogerna bakom sig, skaffat familj och fått jobb i en av få legala branscher som stod till buds för en gammal förbrytare: insektsbekämpare.

Men antagligen kunde han rätt snart skippa de långa arbetsdagarna med skalbaggar och löss. Böckerna blev i alla fall storsäljare. Pimp, som kom ut 1967, hade sex år senare tryckts i 19 upplagor och sålts i två miljoner exemplar.

Engelskspråkiga utgåvor av Iceberg Slims verk finns att beställa via bland annat Adlibris. Böckerna är en guldgruva för den som vill snappa upp ett unikt och svängigt språk, med dialoger och miljöer som få av oss kommit i kontakt med. Men det är inget för den känslige.

Skaffa böckerna här eller här!

Lyssna på musiken här och här!

 

Hallå där, Göran Björklund, seniorkonsult på Newsroom …

… du har hamnat i juryn för branschutmärkelsen Årets arbetsmarknadsförare i motorbranschen? 

– Ja, det är nytt pris som tidningen Motormagasinet och deras förlagshus Nordiske Medier står bakom. Vi i juryn kommer att presentera en vinnare på Motorgalan på Berns i Stockholm den 8 november. Även Motorgalan är förresten ny.

Vilka är det som nominerar?

– Vem som helst kan vara med, det är bara att gå in på www.motorgalan.se och föreslå, det finns en massa olika kategorier som årets fordonstekniker, årets verkstad och så vidare.

Har ni redan bestämt er för vem som vinner?

– Nej, nomineringarna pågår till den 3 oktober. Men vi har redan fått in ett gäng intressanta företag inom såväl bilhandel som servicemarknad, företag som vågat tänka utanför lådans begränsningar. Det är kul.

Det är inte första gången du är inblandad i ett branschpris?

– Stämmer. Bland annat var jag med och letade fram kandidater till postens Guldbrev på 90-talet, och jag har även varit sammankallande för den jury som utser Årets Marknadsförare i Göteborg.

Vad är det som är kul med att vara med i ett sådant här sammanhang?

– Det är uppfriskande och ger kul återkoppling. Dessutom är det roligt att få omsättning för sina kunskaper, jag har varit i PR-branschen länge och motorbranschen har hela tiden varit ett av mina huvudfokus.

Branschen kan du, men hur bra är du på bilar? Mekar du något själv?

– Nej, men på 80- och 90-talet var jag aktiv som rallyförare, jag har bland annat deltagit i Swedish Rally 1995. Jag kom sist i mål men vann ändå i min klass, Volvo Original Cup, för alla andra hade brutit. Det blev 16 000 kronor i prisbonus.

Många söker politisk info på webben – men trovärdigheten kunde vara bättre

Det drar ihop sig till riksdagsval och vi medborgare gör så gott vi kan för att sätta oss in i vad de folkvalda vill göra när vi lämnar över makten till dem. Och när vi vill veta mer är det i allt högre grad webben vi vänder oss till. Men hur bra är trovärdigheten på den virala informationen?

I valet 2014 var det färre än hälften av oss svenskar som tog till nätet för att sätta oss in i vad Löfven, Lööf, Åkesson och de andra lovade att göra, bara just de fick lite avgörande makt. Men det var då det. Enligt Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har webben seglat upp som en av våra dominerande källor för att skaffa information inför valet 2018.
I år är siffran 71 procent, hack i häl på den gamla dumburken som trots sin ålder håller ställningen med 73 procent.
Men webbens framryckning är ändå så pass stor att – tv:n får ursäkta – IIS utnämner valet 2018 till ”det första internetvalet”.

Papperstidningarna? Jo, de ligger fortfarande ett knappt steg före webbtidningarna, 57 procent av oss tycker att det är den viktigaste källan till att få reda på vad partierna ställer sig i frågor som Nato eller inte, EU eller inte, immigration, vinster i välfärden med mera. Dagstidningarna på nätet får nöja sig med 56 procent, radion hamnar på 55.
Visst, det hänger lite samman med vilken ålder du är i. Förstagångsväljarna har en större slagsida mot webben medan medelålders och äldre tenderar att föredra sin prassliga papperstidning framför läsplattan när de ska suga in nyheterna till morgonkaffet.

Förstagångsväljarna är förresten inte bara mer inne på att söka politisk information på webben, de är även mer aktiva med att söka upp enskilda politiker via nätet. Nästan hälften av dem (48 %) har gjort det medan snittet för hela befolkningen ligger på cirka en femtedel (22 %).
Bra för demokratin. Samtidigt är det allt fler som menar att det är lagom åsikter som gäller. I valet 2016 tyckte 42 procent av oss att även extrema åsikter ska få uttryckas på nätet medan 22 procent var emot. Nu har det svängt om, 24 procent tycker att extrema åsikter ska få uttryckas medan 48 procent är emot. Mest emot är de mellan 66 och 75 år medan förstagångsväljarna har en mer liberal inställning.

Hur är då förtroendet för den fakta vi hittar när vi surfar runt? Så där, kanske man skulle kunna säga. 40 procent anser att det mesta på internet är tillförlitligt. Förtroendet har sjunkit sedan förra året (44 %).
Men det är inget mot hur risigt det står till med Facebook. Kanske kan det hänga samman med avslöjandena om samarbeten med analysföretaget Cambridge Analytica, men företaget verkar inte stå särskilt högt i kurs när det gäller pålitlig information. Bara 12 procent av användarna anser att ”det mesta eller all politisk information på Facebook är pålitlig”.
Man får väl ändå ge ”Fejan” att de verkar medvetna om problemet. I dagarna har de i alla fall släppt en lista med tio punkter som ska hjälpa oss att känna igen falska nyheter.
Liter lamt kanske, men ändå ett försök.

Läs mer om svenskarna och valet 2018.

Läs mer om Facebooks tio punkter för att motverka falska nyheter.

Så blir du en bra intervjuare – de bästa tipsen för att få folk att berätta

För att få ihop texter till nyhetsbrev eller tidningar behöver du stoff. Du måste som regel prata med människor, och det krävs en viss teknik för att nå dit du vill. Här kommer några tips.

  • Börja med lite research. Ta reda på mer om personen och företaget där han eller hon jobbar. Surfa på sajter som Alla bolag och Proff. Kolla på Linkedin, Facebook, Instagram, Eniro med mera. Har han eller hon något specialintresse?
  • Försök att få till ett kort telefonsamtal före själva intervjun, kanske i samband med att ni bokar tiden. Bryt isen med några inledande frågor. Tanka av lite fakta.
  • Ibland vill intervjupersonen ha frågor i förväg. De blir som regel lite allmänna, men har fördelen att människor slappnar av.
  • De bästa intervjuerna får du oftast till när människor känner sig bekväma och pratar fritt. Ju mer frispråkiga desto bättre. Ett sätt att få igång kemin är att berätta något du själv tycker är intressant med personen eller företaget. Visa att du har läst på och är intresserad, nämn några specifika fakta.
  • Ett annat sätt att få igång samtalet är att göra en faktaruta om människan du träffar (ålder, yrke, bor, intressen). Passar bäst för personporträtt, men kan även ge bra variation till en mer strikt artikel om en affärsverksamhet. Kuriosa har märkligt högt läsvärde.
  • Ställ även frågor om saker som du redan vet. När svaret kommer är du direkt på hemmaplan och kan komma med en bra följdfråga, dessutom kan svaren överraska.
  • Var uppmärksam när du är på väg att avsluta. Ofta kommer de bästa kommentarerna då.
  • Till sist några tips kring verktygen. Är det svåra ämnen, eller upptagna personer som du inte så lätt får tillgång till igen kan det vara läge att spela in samtalet. Nackdelen är att du måste lyssna igenom och helst skriva ut allt för att få grepp om materialet. Ett alternativ är att skriva direkt in i dator. Är du någorlunda snabb hinner du få med mer material än med handskrift. Dessutom får du direkt överblick över stoffet.

Läs mer: Leta på antikvariatssajter efter boken Intervjua – en grundbok i media, av Stig Hansén och Clas Thor. Den ingår i deras serie av läsvärde faktaböcker om journalistik. Går att hitta på Bokbörsen för 60 kronor.