Tre Newsroomproduktioner till final i Publishingpriset

Inte mindre än tre av Newsrooms årsredovisningsproduktioner har nominerats till finalrundan i tävlingen Publishingpriset 2018.

Wallenstams Årsredovisning 2017, Göteborg Energi Års- och hållbarhetsredovisning 2017 och Gunnebo Årsredovisning 2017 är alla klara för final.

– Det är jättekul att vi har så många bidrag med i finalen, säger Newsrooms vd Gun Rosendahl.

Publishingpriset är fristående från branschens organisationer och har delats ut sedan 1990. Det är en heltäckande kommunikationstävling och omfattar de flesta etablerade former av kommunikation i tre kategorier – print, webb och film.

Newsroom har genom åren haft ett flertal bidrag nominerade till finalen. Årets tre bidrag är samtliga i printkategorier för årsredovisningar:

  • Årsredovisningar börsbolag B2C – Wallenstams Årsredovisning 2017
  • Årsredovisningar börsbolag B2B – Gunnebo Årsredovisning 2017
  • Årsredovisningar allmänägda företag – Göteborg Energi Års- och hållbarhetsredovisning 2017

– Även om vi i många år producerat årsredovisningar, har vi har de senaste åren arbetat strategiskt för att ytterligare bredda vår produktportfölj. Där har IR varit en viktig del och därför känns det förstås extra roligt att vi har tre av våra årsredovisningar med i finalen, säger Gun Rosendahl, Newsrooms vd.

Förutom formen bedömer Publishingprisets jury också text och visuellt innehåll och i printkategorin även fysiskt utförande.

– Att det är en helhetsbedömning gör det extra roligt att vara nominerad. Vi är många inblandade – både hos våra kunder och internt hos oss – som är delaktiga i processen att ta fram en årsredovisning.

7 november kommer vinnarna att offentliggöras i samband med en gala på Berns i Stockholm.

Facebook vill bli vår nya bankbok

Att bankkontoren har stängt, det är något vi vant oss vid. För den som inte är hopplöst efter när det gäller det digitala är det inga större problem. För andra kan det dock vara allt annat än en söndagspromenad att flytta några hundringar från ett konto till ett annat.

Vi har också vant oss vid att dela med oss av allt möjligt privat på ett sätt som skulle få George Orwell, författaren till klassiska dystopin 1984 där myndigheterna vet allt om dig och håller koll via en tv-skärm i hemmet, att nicka och tänka ”vad var det jag sa”.

Men hur redo är vi för nästa idé från Facebook? Nu vill företaget börja samarbeta med en rad banker för att koppla ihop våra pengar med våra profiler. Tanken är att hjälpa oss att klara av kundtjänst-samtal med banken på ett enkelt sätt via Messenger. Det finns förstås en baktanke och här handlar det om att Facebook vill att vi ska börja göra affärer direkt inne på plattformen.

Marc Zuckerberg, Facebooks grundare, nöjer sig alltså inte med att hans företag ska veta allt om vilka vi är ihop med, hur våra barn ser ut, var vi bor, vad vi tycker om och vad vi gör.

Nu ska han även ha koll på vår ekonomi.

Undrar hur lång tid det tar innan vi tycker att även det är fullständigt normalt?

Läs mer

Snabba cash och döden är dyrast bland sökorden

Efter den så kallade Novemberrevolutionen 1985 blev det fritt fram för Sveriges banker att börja låna ut pengar. Då blev det snurr på det privata lånandet för yrvakna privatpersoner som inte alltid hade koll på vad det kostade. I dag har låneinstituten själva en diger prislapp att betala för att få rätt sökord på nätet.

En resa till Mallorca, trots att bankboken var tom – inga problem. Bara att ta ett lån utan säkerhet, punga ut med räntor kring 20 procent och resa iväg till solen. Så såg det ut efter avregleringen av finansmarknaden i mitten av 80-talet när olika låneinstitut började köra med annonser i dagspressen. Fem procent högre ränta jämfört med gammelbanken? Spelade ingen roll, nu skulle pengarna rulla.

Det var i den vevan som Götabaken spelade in en egen låt – Låna hos oss – lite snarlik schlagerbröderna Herreys käcka Sommarparty på stranden, med pumpande latinska rytmer.

”Nu ska vi se till att det blir lätt att låna klöver, vi är enkla banken, ger dig snabbt det du behöver. Titta bara in till oss och säg vad du vill ha, vi har gott om pengar och vi säger gärna ja.”

Bakgrunden var en tidigare starkt reglerad lånemarknad. På 70-talet var det svårt att få lån, även för exempelvis rätt trygga investeringar som bostäder. Men nu var det alltså andra tider, en era när yuppies och börslejon styrde sina Porschar till nattklubbarna och babblade i mobiltelefoner stora som enliters mjölkpaket.

Götabankens låt har blivit en mindre töntklassiker i reklamsammanhang, men i efterhand kan man konstatera att de nog var före sin tid.

Fast där lånemarknaden i dag eldas på av låga riksbanksräntor var den förr boostad av ett uppdämt behov och en inflation som snabbt urholkade skulderna.

Men för dagens låneinstitut räcker det inte med en catchy låt för att kränga sina sms-lån. Det gäller även att ha tumme med vilka sökord som får sökmotorerna att spinna. Och deras vilja att synas är inte helt gratis. Enligt en artikel i Resumé toppar just nu ”företagslån” listan över de 100 dyraste sökorden på Googles prislista, där för övrigt 65 av orden handlar om lån på olika sätt. Priset för ordet ”företagslån” ligger på 626 kronor. Per klick.

Som en påminnelse om vart vi inte kommer att kunna ta med pengarna när vi dör är även ordet ”begravningsbyrå” en storsäljare.

 

Se hela listan över de dyraste sökorden: https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2018/06/20/har-ar-de-100-dyraste-sokorden-i-sverige/

 

Lyssna på Götabankens låt: https://www.youtube.com/watch?v=mcuJurzbrEM

 

Dags att källarstäda mobilen från bloatware

Efter tio år med smartphones är det en del som börjat tröttna, påhejade av kvällstidningsrubriker om att appar leder till depressioner och gör oss dumma. Inte minst inför sommaren är det en del som tänker till. Kanske vore skönt att skippa uppdateringarna några veckor?

De sätter igång och rensar mobilen. Och när de väl har börjat blir det gärna som en rejäl källarstädning: fler och fler grejer känns rätt onödiga och snart åker även ungarnas gamla leksaker och den fina vintagestereon med i febern. Du börjar tänka att ”det här är inte bra för sommaren, det här är för alltid”. Men så händer det. Du stöter på saker som inte riktigt går att slänga. Gamla skjutdörrar eller något spistillbehör som tillhör bostaden, saker som måste vara kvar den dagen man flyttar.

Temperaturen sjunker och till slut står du där med en massa skräp kvar

Både mobiler och datorer är fulla av sånt – så kallad bloatware. Appar som fanns med när de levererades från fabriken och som inte går att få bort. Fast det finns specialtricks att ta till. Surfa på ”radera bloatware”.

Ett annat alternativ är att byta telefon. Gå in på mobilbutiken och kolla efter den billigaste och enklaste old-school modellen. De brukar kosta 200 till 300 kronor, slinker lätt ner i minsta fickan, klarar både samtal och SMS och har ofta inbyggt FM-radio som inte kräver uppkoppling (bara en sån sak). Dessutom behöver du bara ladda dem typ en gång i veckan, något som kan få den mest hårdhudade viralknarkaren att bli nostalgisk. Sedan är det bara att gå ner till Pressbyrån och köpa en kontantladdning, skicka sitt nya nummer till närmaste släkten och några väl valda vänner och känna sig fri.

Men förmodligen blir det väl som att ställa sig in på en trist diet eller att hyra ut lägenheten och försöka bo i sommarstugan för att spara pengar: en kick i början, sedan kommer verkligheten i kapp. Men ett par semesterveckor? Kan vara värt att testa.

 

För dig som inte klarar att stänga av: Skaffa en app som ordnar det åt dig. Iphone-appen Moments till exempel. I den sätter du upp en maxtid per dygn, sedan säger telefonen till dig att stänga av. För Android finns Offtime där du även kan blockera distraherande appar.

Fler stänga av-appar: AppDetox, BreakFree, Stay on task och Flipd.

Några knep när skrivkrampen slår till

Kontoret blev plötsligt invaderat av målare, med penslar och rollers – som de till skillnad från oss som bara stryker om sommarstugan var tionde år behandlade som finkalibriga instrument. En av dem visade sig vara intresserad av böcker, och snart kom den där frågan, kanske den vanligaste för oss som jobbar med text.

– Får du aldrig skrivkramp?

Nja, projekten väntar på att bli klara och det moderna mediesamhället har inte mycket plats för bohemiska genier som levererar när de har lust, i alla fall funkar det inte särskilt bra i PR-branschen. Det enkla svaret är att det inte finns så mycket tid att grotta ner sig i skaparångest.

Men visst, en del gånger går det trögare än andra och inledningen tornar upp sig som en mur framför brödtexten. Då gäller det att ha några knep i bakfickan.

Det mesta handlar om ingressen. Är den bara klar brukar resten kännas lätt, så det gäller att ta sig förbi den. Ingressen ska helst ha tre rader, en del kallar det en trestegsraket som ska få fart på läsarens sug efter att få veta mer. Upplägget är ungefär så här.

 

  • Först ett påstående: Många känner Albert Einstein som en genial fysiker.
  • Sedan ett motdrag: Få vet om att han även jobbade extra i släktens firma och var bra på att slå mynt av sina kunskaper.
  • Sist en mening som förklarar vad du är ute efter: Nu kommer boken om hur han drog in alla pengarna.

(Här passar det ofta bra med ett citat).

 

För att få ihop de tre raderna gäller det att dammsuga research- och intervjumaterial efter något som kan hugga tag i läsarens intresse. Ett bra citat, en mening som pekar in mot det intressanta. Testa dig fram, prova med flera olika lösningar tills du själv blir sugen på att läsa fortsättningen. Funkar det inte kan det vara bra att ha lite romaner till hands på kontoret. Välj en favorit, leta upp ett stycke som har en medryckande inledning, stjäl upplägget och gör det till ditt eget.

Om inte det heller gör susen? Börja skriv vad som helst även om det känns dåligt. När du väl har fått ihop några kassa rader har du något att stryka och ändra i, då brukar tankarna klarna.

 

Så tränas en journalist till copywriter

I takt med att dagstidningarna dragit ner på det redaktionella arbetet har en strid ström av journalister sökt sig över till content-branschen. Fast hur väl funkar egentligen de här sanningssökande blodhundarna med begrepp som nöjda kunder och affärsnytta?

Dan Hatch, vd på australienska contentbyrån Lush Digital Media, har grottat ner sig i just det här ämnet i artikeln – How to Train a Journalist in Content Marketing – publicerad i branschtidningen Chief Content Officer.

Där skriver han i inledningen: ”Ni har bestämt er för att anställa en journalist i ert content marketing-team – gratulerar!”.

Fördelarna med reportrar på en byrå är enligt Dan Hatch flera. De är vana vid att jobba hårt, leverera texter av hög kvalitet och att göra det mot tajta deadlines. Sedan radar han upp flera saker som kommer att innebära ett mindre stålbad för en journalist som ska skolas om till copywriter.

Som att de är vana vid att se sin byline i tidningar med upplagor på hundratusentals exemplar. Då är det lätt att bygga upp ett ego. Somliga kommer att tycka att content är lättviktigt i jämförelse med att granska makthavare, skriva kriminalreportage och att skildra livet i krigshärdar. Det kan enligt Dan Hatch leda till att de levererar ”lazy copy” – texter som borde ha jobbats på lite mer.

För reportrar är det dessutom ett rött skynke att behöva ge intervjupersoner chansen att läsa texterna i förväg. Kanske till och med låta dem ha synpunkter och kräva ändringar. Huh!

Det kan helt enkelt bli tufft att byta fokus och inse att man inte längre har sista ordet. Nu är det kunden som bestämmer, och det gäller att leverera.

”Jag vet vad jag talar om”, skriver Daniel Hatch, ”jag var själv reporter på både tidningar och radio i 17 år innan jag blev lockad över till content marketing. Som vd för en byrå har jag dessutom anställt åtskilliga medlemmar från min gamla yrkeskår”.

Enligt Dan Hatch gäller det att hjälpa de före detta reportrarna på traven, att ge dem exempel på texter och stilistik som gäller i deras nya bransch. Det är också viktigt att hålla dem aktiva med arbetsuppgifter så att de inte blir uttråkade.

Och han tycker att det är bäst att testa dem på frilansbasis ett tag innan de blir fastanställda, för det är inte säkert att de klarar mötet med contentbranschens vardag tillräckligt bra.

Dan Hatch sätter verkligen pekfingret på hur det är att byta från den fria journalistiken till marknadsföring – en tanke som får många journalister att rysa.

Jag vet, en gång var jag en av dem.

Läs hela artikeln här:

 

Stor omställning när GDPR träder i kraft

Den 25 maj närmar sig – dagen då EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR, träder i kraft. Detta märktes inte minst på Newsrooms välbesökta lunchseminarium på Världskulturmuseet, som lockade många att komma och lyssna på Maria Winckler, advokat på MAQS Advokatbyrå. Hon gick igenom vad den nya dataskyddsförordningen innebär och gav många tips och råd om vad man ska tänka på.

Förordningen GDPR, General Data Protection Regulation, medför nya strängare krav på hanteringen av personuppgifter och ersätter personuppgiftslagen, PUL. Syftet är bland annat att skapa enhetliga dataskyddsregler för privatpersoner inom hela EU.

Den nya dataskyddsförordningen påverkar alla branscher, företag och organisationer som lagrar kund-, löne- eller personaluppgifter och förändrar sättet att hantera personuppgifter.

– Alla uppgifter så som namn, personnummer, e-postadresser, bilder eller annan information och som direkt eller indirekt går att hänföra till en särskild fysisk person som är i livet är en personuppgift, säger Maria Winckler, MAQS Advokatbyrå.

Ljudupptagningar på individer, även om inga namn nämns, och filmer som kan kopplas till fysiska personer räknas också som personuppgifter.

All behandling av personuppgifter i en verksamhet måste leva upp till de krav som förordningen ställer på personuppgiftsbehandlingen.

Detta kommer att innebära en stor omställning för informations-, kommunikations- och marknadsansvariga på många företag och organisationer.

GDPR kommer bland annat att påverka alla som jobbar med utskick av tryckt och digitalt material, kundregister, CRM-system och personalinformation.

Seminariet tog också upp frågor om vad man ska tänka på när man lagrar en bild och vad man bör ta hänsyn till när man sparar en PDF av exempelvis en kundtidning på en hemsida.

Checklista:

  • Fundera över syftet med uppgifterna och samla bara in sådana personuppgifter som behövs. Det ska finnas ett konkret ändamål och lagringen ska vara tidsbegränsad.
  • Använd inte uppgifterna till något annat än vad som var syftet när de samlades in.
  • Skydda personuppgifterna. Se över vem som har tillgång till uppgifterna och lämna inte ut uppgifterna till någon. Se över säkerheten med allt från brandväggar och IT-säkerhet till lås på dörrar.
  • Informera de registrerade om hur deras personuppgifter kommer att behandlas, för vilka ändamål, hur länge och med stöd i vilken laglig grund samt vilka rättigheter de har.
  • Radera uppgifterna när de inte längre behövs, gallra och ändra felaktiga uppgifter.
  • Dokumentera i en policy hur företaget hanterar personuppgifter och säkerställer att GDPR uppfylls. Skapa rutiner för hur man ska agera om personuppgifterna hamnar i orätta händer.

För mer information:

Påsk i lurarna – Newsrooms lista

 

Julen har sina givna hits och på midsommar åker Evert Taube och Carl Jularbo fram. Men påsken?

En högtid då vi sedan landet kristnades för tusen år sedan varit upptagna av tankar kring lidande, något som avspeglade sig i forna tiders tråkiga tv-tablåer under den här helgen. Men visst finns det påskmusik. Här kommer Newsrooms lista:

Newsrooms film vann första pris

En film som Newsroom har producerat i samarbete med Angereds stadsdelsförvaltning har vunnit pris för bästa film under Demokratidagen 2018.

– Fantastiskt roligt, det känns bra att det jobb vi utför här i Angered blir synligt för fler människor ute i landet, säger Kajsa Ahlström, folkhälsosamordnare i Angered. 

Filmen handlar om hur de boende i Angered på olika sätt kan påverka stadsdelens utveckling.

– Det är en viktig del i vårt arbete för en förbättrad folkhälsa. Har du möjlighet att påverka din omgivning och känner att du blir sedd och hörd så mår du bättre, säger Kajsa Ahlström.

Priset delades ut under Demokratidagen den 14 mars 2018, en mötesplats för diskussion om demokratifrågor som arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Motiveringen var att filmen visar hur viktigt ett brett arbete är, och att den belyser den demokrati som finns även mellan val.

Förhoppningen är nu att den ska få stor spridning och inspirera Angeredsborna att gå till vallokalerna och rösta i höstens riksdagsval.

– Genom filmen vill vi uppmana Angeredsborna att göra sin röst hörd. Det vinner vi alla på, säger Kajsa Ahlström.

Inspelningen gjordes under tre tillfällen i slutet av förra året. Bland annat under Ungas demokratidag i Angered, vid medverkan på brukarråd för personer med funktionsnedsättning samt vid besök på ett äldreboende i Angered.

Enligt Leif Simonsson, filmproducent på Newsroom, är film oslagbart när det gäller att få genomslag och att väcka känslor.

– Med rätt innehåll, presenterat på rätt sätt, är trovärdigheten mycket högre än alla andra sätt att kommunicera. Speciellt i det här sammanhanget, där man vill nå ungdomar och få dem att engagera sig i valet och gå och rösta. Då är filmmediet fantastiskt, säger han.

Här kan du se filmen.

Välj rätt tid – annars åker nyhetsbrevet i skräpkorgen

Ditt eget digitala nyhetsbrev, det är ett bra sätt att hålla kontakt med kunderna. De vet vem du är och har redan bestämt sig för att de vill jobba med dig – en förhållandevis stor andel av dem kommer att vilja läsa.

Men det finns en del saker att tänka på.

Informativa nyheter om nya medarbetare, byten av personer på viktiga tjänster kan vara okej. Men slå dig inte för bröstet. Varje sådan nyhet riskerar att få några att säga upp prenumerationen.
Men vad vill de ha? Framför allt intressanta branschspaningar och tips på hur de kan göra saker bättre själva.

Fast tänk på att begränsa dig. Med det ändlösa utrymmet på webben är det många som tror att det går bra att skriva hur långt som helst. Visst, det funkar för spännande reportage i dagspressen. Men det är inte lika effektivt för ett nyhetsbrev. Försök hellre få din text att rymmas på skärmen utan att läsaren behöver scrolla en massa. Tänk också på att få till en bra rubrik och en intressant inledning – det blir särskilt viktigt om du skriver långt.

Se till att hitta en bra bild som kan illustrera. Har du möjlighet att även göra en film som förmedlar budskapet ökar genomslaget rejält.

Och så är det frågan om när det är bäst att skicka ut sitt nyhetsbrev. Bästa tiden på dagen är mellan åtta och elva på förmiddagen, sedan går intresset ner. Flera aktörer som hanterar den här typen av information – Apsis, Mailchimp med flera – är också överens om att tisdagar och torsdagar är bästa dagarna. Onsdagar är också hyggliga, men ändå med lite sämre läsfrekvens. Måndagar och fredagar är dagar du gärna kan undvika. Måndagar är typiska mötesdagar och på fredagar börjar människor checka ut hjärnan inför helgen. Välj absolut inte lördag eller söndag, då vill folk slippa jobbrelaterade mejl.

Sysslar du med försäljning av varor till privatpersoner ska du göra ungefär tvärtom och rikta in dig på fredag till söndag. Möjligtvis kan det vara en idé att skicka ut ett par dagar tidigare för att pusha för något som händer under helgen – en rejäl rea eller något liknande.

Lycka till.

Mer info: För att skicka ut ditt nyhetsbrev behöver du ett program för marknadsföring via epost. Det finns flera du kan abonnera på, Apsis och Rulemailer till exempel. Mailchimp har en gratisversion som är rätt enkelt att hantera. Get a newsletter är en annan gratisvariant. Se till att nyhetsbrevet blir responsivt – att de anpassar sig efter mobiler och läsplattor. 20 procent av mottagarna kommer att läsa på sin telefon, 30 procent på surfplatta.