0020138r

Mäktigast på Twitter

Carl Bildt, Zara Larsson och Jonas Gardell har något ihop. Ja, Zlatan är förresten också med. Den gemensamma nämnaren? De är svenskarna som har mest makt på Twitter.

Det är organisationen Medieakademin som har tagit fram uppgifterna om vilka som når flest, har klättrat bäst, har mest makt med mera när det gäller olika sociala medier.
Carl Bildt, som var tidigt ute med att anamma den nya tekniken, har mest makt efter att han gått om Soran Ismail – som halkat ner till placering åtta. Zara Larsson är tvåa, Jonas Gardell fyra och Zlatan sexa.
Carl Bildt kan även kan även njuta av att Moderaterna är största svenska partiet på Twitter, tätt följda av Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna må ha växt till tredje största partiet i opinionsundersökningarna, men när det gäller Twitter ligger SD på näst sista plats. De slår bara Kristdemokraterna som ligger risigt till även när det gäller riksdagsspärren.
SD kan dock trösta sig med att de ligger femma på listan över de twittrare som klättrat mest under 2017. Fast även bland uppstickarna är det en moderat som tronar på första plats: riksdagsledamoten Hanif Bali, tätt följd av bloggaren Linn Ahlborg och youtubern Manfred Erlandsson. Andra som tagit sig in bland klättrarnas tio i topp är Göteborgs-Postens ledarskribent Alice Teodorescu (10) och sossen Anders Ygeman (8) som fick lämna posten som inrikesminister i höstas.
När det gäller Facebook har flera nyhetsmedier slagit rot på tio i topp över de mäktigaste. Expressen på första plats, Aftonbladet på fjärde och TV4 på femte plats.
Men på Instagram är det ingen som slår Zlatan när det gäller antalet följare – över 27 miljoner – vilket är cirka fem miljoner fler än HM och mer än dubbelt så många som youtubern Pewdiepie. Fast talar vi Youtube är det inte ens en match om vem som leder ligan. Pewdiepie, med 56 miljoner följare, fortsätter att vara överlägset störst av svenskarna. Tvåan Avicii seglar i bakvattnet med 10,5 miljoner följare och Zara Larsson, trean, har jämförelsevis blygsamma 3,3 miljoner.

Läs hela listan här!

Nyord 2017-2

Färska uttryck att krydda ditt språk med

Listan med alla nyorden från 2017 är här, och flera av dem verkar hänga ihop med den amerikanske presidenten Donald Trump.

Alternativa fakta och fejkade nyheter är klockrena exempel. Postfaktisk – en tidsålder när hittepå får mer genomslag än fakta – befinner sig i samma härad. Men även nyordet blorange – en hårfärg som är en blandning mellan blond och orange – verkar liksom skräddarsytt för ”the prez”.
Några verkar tycka att färska uttrycket cringe – pinsam – också passar in i diskussionen om honom, medan hans anhängare nog tycker att en del av kritikerna mest är sekundärkränkta – alltså kränkta å någon annans vägnar.
Den lavinartade ökningen av antalet åldringar här i västvärlden ger också avtryck i nyordslistan. Döstäda – rensa i förråd och garderober i god tid innan det är dags att ställa ut galoscherna – och direktare – expressbegravning utan tidsödande ceremonier – blev i alla fall definierade i nya ord förra året. För att inte tala om framtidsfullmakt – att utse en god man i god tid innan demens eller annan förvirrande svaghet slår till.
Besläktat med det numera etablerade mansplaining är nyordet killgissa – att liksom dra till med något fast man egentligen inte har mer än en vag susning.

Fler kreativa nyord som speglar samtiden:
Plogga – jogga och samtidigt plocka skräp.
Rekoring – grupp av lokala livsmedelsproducenter och köpare som sköter handeln utan mellanhänder.
Renovräkning – när folk blir tvungna att flytta på grund av höjd hyra efter renovering.
Expresskidnappning – en kidnappning som bara varar länge nog för att hinna kontrollera koder och konton och tömma någons bankkonto.
Serieotrohet – att börja titta på nästa avsnitt i TV-serien när inte sambon är hemma.

Nyordslistan sammanställs av Institutet för språk och folkminnen. Läs hela listan här!

Blog

Bloggare inför domstol – kan leda till tydligare regler kring smygreklam

Den kända bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson har blivit stämd inför Patent- och marknadsdomstolen för misstänkt smygreklam i sociala medier. Det är Konsumentverket som ligger bakom stämningen.

– Förmodligen är det en av de första rättsliga prövningarna av en influencers vandel på ”nätet”, säger Göran Björklund, PR-konsult på Newsroom.

Kissie har i ett blogginslag och på Instagram talat sig varm för ett bolag som köper begagnade mobiltelefoner, något hon enligt uppgift ska ha fått betalt för.

Sedan tidigare finns det fällande utslag hos Reklamombudsmannen, men nu vill Konsumentverket pröva rättsligt hur tydligt det enligt marknadsföringslagen måste anges vem som står bakom reklamen i exempelvis ett blogginslag.

– Enligt undersökningar är det bara en av fyra av dem som lyssnar på en influencer som inser att det handlar om reklam.

Domstolsutslaget kommer enligt Göran Björklund att bli vägledande och därmed få stora konsekvenser för den vildvuxna och snabbt växande influencerbranschen.

– Den domineras av unga personer med grunda kunskaper och i allmänt dåliga insikter i sitt eget ansvar för det som publiceras i digitala plattformar. Dessutom är lagstiftning kring nya kanaler och plattformar vag.

Han förespråkar någon form av branschkodex som utgår från dagens lagar och regler i kombination med sunt förnuft.
– Helst skulle jag se att det bildades en fungerande branschförening som alla slöt upp bakom.

Även Kissies samarbetspartner Tourn Media är indragen i stämningen. Rättegången inleddes den 12 december.

Läs stämningsansökan här!

Rätt stämning. Tomte, gran och klappas i all ära – det blir ingen riktig julstämning utan bra musik.

Sinatra, Spector och Ella skapar rätt stämning

Ljusstakar, stjärnor och doften av gran och glögg. Visst, men det behövs även lite ljudmässig inramning för att få till stämningen. Här kommer Newsrooms guide till den bästa julmusiken.

Christmas, Chris Isaak. Smäktande sång, Farfisa-orgel och Hawaii-gitarrer – Chris Isaaks jul verkar vara specialdesignad för alla som hellre drar på sig färgglad strandskjorta än ylleslipover på julafton. Men det funkar även för oss som firar samma gamla vanliga vita eller gråa jul här hemma.
Lyssna här!

A Christmas Gift for You from Phil Spector. Spectors Wall of Sound, med en uppställning värdig en symfoniorkester i studion, gifter sig perfekt med klassiska amerikanska julhits som White Christmas, Sleigh Ride och Winter Wonderland. För övrigt Freddie Wadlings favorit bland julskivorna.
Lyssna här!

The Motown Christmas Collection. Vad kan man säga? Med artister som Stevie Wonder, Jackson 5, Marvin Gaye, The Supremes och Smokey Robinson i stallet kunde Motown sätta ihop en julskiva som knäckte det mesta. I studion hade bolaget dessutom musiker utöver det vanliga, som mästerbassisten Jamie Jamerson. Förgyller vilket julfirande som helst.
Lyssna här!

Christmas, Ella Fitzgerald. The First Lady of Jazz kunde gott ha knyckt titeln First Lady of Christmas också. Flera av de klassiska julhittarna är med, arrangerade på klassiskt storbandsvis med cool kör och scatsång. Även en del låtar som har en mer tydligt religiös prägel, bland andra O Come All Ye Faithful och O Little Town of Betlehem.
Lyssna här!

Quality Street – A Seasonal Selection for All the Family, Nick Lowe. Lite udda, med låtar som Christmas at the Airport och Hooves On the Roof, men med ett skönt sound och en trevlig lunk. Perfekt när du har hört Holy Night en gång för mycket.
Lyssna här!

God jul. För alla som tröttnat på det anglosaxiska tjafset och längtar tillbaka till efterkrigstiden – äldre inspelningar med Alice Babs, Yngve Stor och hans Hawaii-orkester, Edward Persson, Evert Taube, Ulla Billquist med flera.
Lyssna här!

Några andra oumbärliga:
The Christmas Album, Frank Sinatra
The Christmas Collection, Johnny Cash
Elvis’ Christmas Album, Elvis Presley
Mahalia Jackson Sings Songs of Christmas
Christmas Songbook, Jim Reeves
Bing Crosby, Christmas Classics

Ingen robot spöar Kisch

Skrivroboten Robotea har seglat upp som en konkurrent om jobben för dagens skribenter. En så hård konkurrent att den till och med blev nominerad till Stora Journalistpriset i kategorin årets förnyare. * Det är lätt att föreställa sig hur gamle tjeckiske mästerreportern Egon Erwin Kisch (1885–1948) vänder sig i sin grav. Hans egensinniga reportage, med starkt fokus på att ge sig ut och liksom skapa händelser, är raka motsatsen till de mallade och enkla texter som skrivrobotar producerar åt Wikipedia och vissa nyhetsbyråer.

När Kisch på 20-talet ville göra reportage från den kejserliga korrektionsanstalten Pankratz kyrkogård för förbrytare i Prag fick han avslag från justitieministeriet. Besök tilläts ”endast i vetenskapliga eller tjänstesyften”. Muren till kyrkogården, två meter hög, verkade svårforcerad och det var tveksamt om det gick att häva sig upp. ”Som tur är erbjuder en liten räffla i murbruket stöd för foten.” I samma stycke som han beskriver det svåra och även olämpliga att klättra över, konstaterar han efter ett tag att: ”Äsch! Tidningsmannen är redan över”.

Otroligt elegant formulerat.

Än så länge kräver Robotea lite handpåläggning för att få till det. Men även om den så småningom får upp en någorlunda Hemingway-faktor på språket finns det andra problem. Hur ska roboten få in upplevelser och möten som ger intressanta miljöbeskrivningar och trovärdiga känslor i texten?

Sedan kan man även undra om den liksom Kisch skulle ge sig på lite civil olydnad och göra det enda rätta när den får ett orättfärdigt nej från en myndighet? Och hur skulle roboten göra för att hoppa över muren?

 

* Fotnot: Robotea fick i slutstriden se sig slagen av Expressens krigsskildrare Magda Gad.

 

Läs mer: Ett urval av Egon Erwin Kischs fantastiska reportage finns i samlingsvolymen Den rasande reportern, utgiven på svenska av Ordfront men slutsåld sedan länge. På Antikvariat.net finns flera ex att beställa för en dryg hundring. För den som läser engelska går förlagan – The raging reporter – att köpa ny på nätet. Bland andra från Purdue University Press, för 16 dollar.

Strong solution finding ability

Lägg enkätpusslet rätt så får du strategisk PR

En enkätundersökning med tydliga syften, relevant innehåll och trovärdig avsändare – tillsammans med en intresseväckande slutsats och rätt timing för dess syften, är ett riktigt bra PR-verktyg. Det menar Göran Björklund, PR-konsult på Newsroom.  

Ett aktuellt exempel är hur Newsroom använt leverantörsorganisationen Fordonskomponentgruppen, FKG:s, konjunkturbarometer ”Vägvisaren” för att lansera organisationens krav på ett nytt industripolitiskt program som ska stärka leverantörsindustrins framtida konkurrenskraft.

– Vägvisaren är en medlemsenkät som FKG skickar ut två gånger om året till fordonsindustrins svenska leverantörer. Den består av en huvudenkät med samma, återkommande frågor samt några tilläggsfrågor av aktualitetskaraktär, säger Göran Björklund.

I höstens Vägvisare kompletterade FKG med frågor om regeringens industri- och näringspolitik. Syftet var att få underlag inför samtal med närings- och innovationsminister Mikael Damberg under bland annat underleverantörsmässan Subcontractor.

Resultatet analyserades av FKG avseende trender och tendenser, därefter av Newsroom för att hitta möjligheter, infallsvinklar, till strategisk kommunikation, opinionsbildning och annan PR.

– Efter lite ”spinn” formulerades kravet på ett fyrapunktsprogram för att långsiktigt stärka leverantörsindustrins konkurrenskraft. Specifikt är utspelet om krav på ett nytt statligt understött strategiskt fordonsindustriellt utvecklings- och omställningsprogram döpt till Automotive Sweden 2045 helt nytt. Det ska möta upp regeringens politiska vision om en fossilfri fordonsflotta 2030 och koldioxidneutralt samhälle 2045, säger Göran Björklund.

Hur gör ni PR kring det här?

– Dels genom själva idén som presenterades i ett strategiskt publicerat debattinlägg i Ny Teknik, dels sprids den genom pressreleaser. Idén om programmet kommer även att bli en väsentlig del i FKG:s samhällskontakt.

– Strategisk kommunikation för att ge svensk fordonsindustri rätt förutsättningar, kort och gott, säger Göran.

 

Fakta: Leverantörsindustrin i Sverige omfattar cirka 900 företag som har merparten av sin omsättning inom fordonsindustrin. Antalet anställda är 70 000 personer och den årliga omsättningen i Sverige är cirka 170 miljarder kronor. Branschen domineras av SME-företag.

 

Lite om undersökningar: Grundläggande är att undersökningen och dess resultat skara vara relevant och statistiskt säkerställd.

– Kontinuitet, relevans och timing är A och O för att kunna nå resultat med statistik, enkäter och undersökningsutfall i PR-syfte, säger Göran Björklund.

 

Återkommande barometer: Man kan arbeta med en egen panel för egna, regelbundna enkäter baserade på ett antal återkommande frågor plus någon rörlig fråga och en frisvarsmöjlighet.

 

Branschindex byggt på statistik: Man kan hantera egen statistik – exempelvis marknadsrörelser i jämförelsetal – som regelbundet analyseras och som sedan kommuniceras ut.

 

Egen enkät: De flesta undersökningsinstitut kan erbjuda olika former av marknadsundersökningar eller studier; allt från utskick via post till nätpaneler och telefonintervjuer.

 

Ställ en fråga: Man kan köpa in sig på omnibusundersökning hos, exempelvis, TNS SIFO med en eller flera egna frågor.

 

Läs pressreleasen om FKG:s arbete i Metal Supply här.

Läs debattinlägget i Ny Teknik här.

 

För mer information, kontakta:

Göran Björklund, 031-712 40 06

171116_Textning

Hjälp tittarna med text i filmen

Textning av filmer, video och TV-program är en process långt mer komplicerad än vad man först kan tro. Men att filmer – oavsett deras längd – ska textas, och att detta sker på ett snyggt sätt, är viktigt.

Att texta en film är ett arbete som kräver mycket god språkkännedom och känsla för det innehåll som ska förmedlas.

Newsroom rekommenderar att de flesta filmer som produceras textas.

Orsakerna är en eller flera:

  • Hjälpa döva och hörselskadade att följa med i dialog och förstå ljudeffekter.
  • Hjälpa de som pratar i filmen på ett för tittarna främmande språk – ”översättningstextning”.
  • Många som ser på film i mobilen eller i läsplattan har inte ljudet på för att inte störa omgivningen.
  • Det kan vara svårt att förstå personer som har en speciell dialekt eller talar väldigt snabbt.
  • För att det finns störande ljud i bakgrunden på filmen.
  • Service till tittare som har det svenska språket som andraspråk – ”svensktextning”.
  • De som sänder/visar filmen inte vill att ljudet ska vara på, exempelvis på skärmar i affärer, i bussterminaler, på tåg, etcetera.

Vad innebär då textning av film, video och TV-program?

Rent tekniskt är det att skapa och formatera textremsor – undertexter – som kompletterar det som visas. Det finns två typer av undertextning. I engelskt språkbruk används ofta termerna “subtitles” och “captions” synonymt, även om de två termerna har lite olika betydelser i olika kulturer.

Undertexter kan ”brännas in” i filmen. Nackdelen är att textremsorna alltid syns. Fördelen är att texten garanterat kommer med oavsett vilken plattform som används – webb, dator, smarttelefon, och så vidare.

Undertexter kan också vara ”dolda”, med fördelen att tittaren kan slå på eller av dem. Nackdelen är att tekniken som används för att visa filmen måste kunna visa text på detta sätt. Olika plattformar – Windows, Apple, Android, med flera – har olika format och lösningar för detta.

För mer information, kontakta:

Jeanette Larsson, 031-712 40 16

171116_Dansa_pa_deadline

Gör aldrig i dag vad du kan göra i morgon

Lider du av prokrastinens?
Prokrastinering innebär att medvetet skjuta upp något man vet att man borde göra trots att det kan leda till negativa konsekvenser.
Många väntar med att ta tag i saker som egentligen borde fixas direkt. Först i sista stund får vi upp tempot på allvar. Hur kommer det sig?
– Det är inte helt ett ovanligt beteende i kreativa branscher, som arkitektur, reklam och PR, säger Erica Holm, skribent på Newsroom och rekommenderar boken ” Dansa på deadline – uppskjutandets psykologi” av Alexander Rozental och Lina Wennersten.
Boken
 ger en vetenskaplig förklaring till varför vi skjuter upp saker och hur vi kan göra för att förändra vårt beteende.

Utgångspunkten är forskning inom beteendeekonomi, kognitiv neurovetenskap och inlärningspsykologi. Exempel varvas med övningar som kan vara användbara för både enskilda individer, företag och organisationer.

Att medvetet skjuta upp viktiga åtaganden kan påverka hälsan och i förlängningen leda till mer stress i vardagen. Människor som skjuter upp saker regelbundet får framför allt problem med sin psykiska hälsa. När man skjuter upp någonting jobbigt och gör något mer tillfredsställande mår man bra för stunden, men ju närmare deadline man kommer, desto sämre mår man och stressen ökar. En bra strategi enligt boken är att dela upp jobbiga åtaganden i konkreta mindre mål.

Ofta ställer vi upp ganska stora övergripande mål som att inleda ett projekt, börja träna och så vidare. Problemet med sådana mål är att de är alltför vaga, därför kan vi hela tiden skjuta upp tidpunkten när vi ska börja. Om vi gör målen mer konkreta och specifika blir de lättare att genomföra.

Forskning visar också att prokrastinering blir allt vanligare. En orsak kan vara att det finns så många möjligheter till distraktioner i dagens samhälle.

Ofta tar det tid att komma igång, och då måste man sitta tillräckligt länge med uppgiften utan en massa distraktioner som en smarttelefon eller e-post. Sociala mediers framfart har gett oss mängder med saker att göra – i stället för att arbeta.

Det finns fyra olika faktorer som kan förklara varför vi skjuter upp saker som vi borde kunna ta tag i direkt.

  • Vi behöver känna att det finns ett tillräckligt stort värde av att bli klar, alltså någon form av belöning.
  • Vi måste känna en förväntan, en tilltro till vår förmåga att nå värdet. Om vi tvivlar på vår förmåga att uppnå målet så tenderar vi att skjuta upp arbetet så länge som möjligt.
  • Den tredje faktorn handlar om tid. Ju längre fram i tiden värdet av ansträngningen infaller, desto större är risken att vi skjuter upp det. Det är därför många människor har så svårt att engagera sig i pensionssparande, träning, leva sunt med mera.
  • Den fjärde faktorn som förklarar uppskjutarbeteende är impulsivitet. Vissa människor vill ha belöning på en gång, de styrs av impulser och blir lätt distraherade. Andra har lättare för att vänta på belöningen till senare.

Men de flesta människor skjuter ändå ibland upp saker till morgondagen. Det är naturligt och går tillbaka till människans tidiga historia, då vi lärde oss att undvika sådant som är farligt för oss. Det har lett till att vi än i dag kan känna ångest över sådant som känns svårt eller jobbigt, även om det inte är farligt.

Så varför inte köpa alla julklapparna redan i november istället för att vänta tills den 23 december?

”Skjut inte upp till i morgon något som du kan ha glädje av i dag”, enligt ordspråket som Josh Billings myntade redan på 1800-talet.

Boken är skriven av:

Lina Wennersten är journalist och har bland annat arbetat för SVT:s Babel, Språktidningen, Modern Psykologi och Psykologifabriken.
Alexander Rozental är psykolog och doktorand i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, samt verksam inom Psykologifabriken.

Fakta:

Det latinska ordet pro-crastinatus en sammanslagning av pro (framåt) och crastinus (till morgondagen).

”Gör aldrig i dag vad du kan göra i morgon” är i stort sett ordagrann översättning av ordet.

Vill du veta mer, kontakta:

Erica Holm, 031-712 40 03

Såga fikonspråket – med hjälp av Björnssons geniala uppfinning

 

Som copywriter stöter man ibland på en attityd om att textens utformning inte är så viktig. Bara det är hyfsat korrekt och att rätt budskap finns med, ”fine”.

”Svårläst och lite knöligt? Äh, rätt fakta finns där”.

Men enligt en undersökning som CMI (Content Marketing Institute) hänvisar till på sin sajt har en texts läsbarhet och förmåga att fånga intresse stor effekt på hur bra din content marketing funkar.

I februari förra året lät företaget Acrolinx 800 personer från olika bolag läsa ett budskap för webben, utformat på två olika sätt. Hälften av gruppen fick en rolig och medryckande text med korrekt grammatik. Den andra hälften fick läsa en torr och tråkig text med sämre språkliga kvaliteter. Sedan fick de bedöma om intrycket var positivt, om de fick lust att klicka vidare på länken och hur troligt det var att de skulle köpa något från avsändaren.

Resultatet var slående. Av dem som läste den roliga texten fick 140 procent fler ett positivt intryck jämfört med dem som läste den trista. 186 procent fler blev sugna på att klicka vidare. Dubbelt så många svarade att de skulle kunna tänka sig att köpa något.

För att bedöma läsbarheten använde de sig av en egen programvara, Acrolinx Software. Den checkade av språk, stavning och grammatik och gav ett betyg. Visst, Acrolinx vill göra exakt det som den här artikeln handlar om. De vill sälja sin produkt med en bra text, plus att de lagt till lite statistik.

Men i Sverige har vi en liknande gratistjänst på nätet, lix-räknaren, som analyserar texter och ger dem ett så kallat läsbarhetsindex. Metoden introducerades 1968 av pedagogen Carl-Hugo Björnsson. Indexet kollar antalet ord, antal meningar och hur många ord som har fler än sex bokstäver. Texten här får till exempel betyget 40. Den hamnar precis på gränsen mellan kategorierna ”medelsvår, normal tidningstext” och ”lättläst, skönlitteratur och populärtidningar”.

Kanske borde jobba lite till på den?

Testa lixräknaren: https://www.lix.se/

Beställ Acrolinx undersökning här.

För mer information, kontakta:

Thomas Drakenfors, 031-712 40 14