Känslor styr syftesdriven kommunikation

Vi har aldrig haft ett så högt informationsflöde som just nu. Studier visar att en person blir exponerad för 3 000–20 000 reklam- och säljbudskap under en dag. Den stora variationen beror så klart på var du bor och vad du arbetar med. Men även den lägre siffran är svår att greppa.
I en värld där allt snurrar fort och de digitala lösningarna vi gjorde i går redan känns daterade, kan det vara på sin plats att fråga sig – finns det något som inte förändras?

Hjärnan och dess förmåga att ta till sig information är ett sådant exempel, våra grundläggande behov ett annat. Vi människor agerar fortfarande väldigt förutsägningsbart på exempelvis hot och belöning.

Kanske är det därför syftesdriven kommunikation går så bra just nu? Syftesdriven kommunikation tjänar ett större syfte än att sälja en produkt. Det är ett sätt att bidra till samhället och att göra nytta (samtidigt som du stärker ditt varumärke). Kommunikation med tydlig belöning alltså. Ett exempel är mobiloperatören Tre som tillsammans med den ideella organisationen Kompisbyrån startade Musikkompis, i syfte att stärka integrationen och gemenskapen i samhället med hjälp av musik.

Den här typen av kommunikation spelar ofta på känslor. Det gamla pathos-greppet blir väldigt användbart eftersom våra känslor reagerar mycket snabbare än till exempel logos, där hjärnan behöver längre tid för att förstå och ta till sig.

För risken är så klart att den vi försöker nå snabbt swipar vidare om budskapet inte känns relevant, eller om det tar för lång tid att ta till sig.

Och då kommer vi till nästa sak som inte förändras. Behovet av relevans. Kanske har det aldrig tidigare varit så viktigt att veta vem du kommunicerar med och vilken information de är intresserade av. Där snackar vi content marketing.

Och till dig som orkat läsa ända hit: Tack.