Icons flying from smart phone

Många söker politisk info på webben – men trovärdigheten kunde vara bättre

Det drar ihop sig till riksdagsval och vi medborgare gör så gott vi kan för att sätta oss in i vad de folkvalda vill göra när vi lämnar över makten till dem. Och när vi vill veta mer är det i allt högre grad webben vi vänder oss till. Men hur bra är trovärdigheten på den virala informationen?

I valet 2014 var det färre än hälften av oss svenskar som tog till nätet för att sätta oss in i vad Löfven, Lööf, Åkesson och de andra lovade att göra, bara just de fick lite avgörande makt. Men det var då det. Enligt Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har webben seglat upp som en av våra dominerande källor för att skaffa information inför valet 2018.
I år är siffran 71 procent, hack i häl på den gamla dumburken som trots sin ålder håller ställningen med 73 procent.
Men webbens framryckning är ändå så pass stor att – tv:n får ursäkta – IIS utnämner valet 2018 till ”det första internetvalet”.

Papperstidningarna? Jo, de ligger fortfarande ett knappt steg före webbtidningarna, 57 procent av oss tycker att det är den viktigaste källan till att få reda på vad partierna ställer sig i frågor som Nato eller inte, EU eller inte, immigration, vinster i välfärden med mera. Dagstidningarna på nätet får nöja sig med 56 procent, radion hamnar på 55.
Visst, det hänger lite samman med vilken ålder du är i. Förstagångsväljarna har en större slagsida mot webben medan medelålders och äldre tenderar att föredra sin prassliga papperstidning framför läsplattan när de ska suga in nyheterna till morgonkaffet.

Förstagångsväljarna är förresten inte bara mer inne på att söka politisk information på webben, de är även mer aktiva med att söka upp enskilda politiker via nätet. Nästan hälften av dem (48 %) har gjort det medan snittet för hela befolkningen ligger på cirka en femtedel (22 %).
Bra för demokratin. Samtidigt är det allt fler som menar att det är lagom åsikter som gäller. I valet 2016 tyckte 42 procent av oss att även extrema åsikter ska få uttryckas på nätet medan 22 procent var emot. Nu har det svängt om, 24 procent tycker att extrema åsikter ska få uttryckas medan 48 procent är emot. Mest emot är de mellan 66 och 75 år medan förstagångsväljarna har en mer liberal inställning.

Hur är då förtroendet för den fakta vi hittar när vi surfar runt? Så där, kanske man skulle kunna säga. 40 procent anser att det mesta på internet är tillförlitligt. Förtroendet har sjunkit sedan förra året (44 %).
Men det är inget mot hur risigt det står till med Facebook. Kanske kan det hänga samman med avslöjandena om samarbeten med analysföretaget Cambridge Analytica, men företaget verkar inte stå särskilt högt i kurs när det gäller pålitlig information. Bara 12 procent av användarna anser att ”det mesta eller all politisk information på Facebook är pålitlig”.
Man får väl ändå ge ”Fejan” att de verkar medvetna om problemet. I dagarna har de i alla fall släppt en lista med tio punkter som ska hjälpa oss att känna igen falska nyheter.
Liter lamt kanske, men ändå ett försök.

Läs mer om svenskarna och valet 2018.

Läs mer om Facebooks tio punkter för att motverka falska nyheter.