Strong solution finding ability

Lägg enkätpusslet rätt så får du strategisk PR

En enkätundersökning med tydliga syften, relevant innehåll och trovärdig avsändare – tillsammans med en intresseväckande slutsats och rätt timing för dess syften, är ett riktigt bra PR-verktyg. Det menar Göran Björklund, PR-konsult på Newsroom.  

Ett aktuellt exempel är hur Newsroom använt leverantörsorganisationen Fordonskomponentgruppen, FKG:s, konjunkturbarometer ”Vägvisaren” för att lansera organisationens krav på ett nytt industripolitiskt program som ska stärka leverantörsindustrins framtida konkurrenskraft.

– Vägvisaren är en medlemsenkät som FKG skickar ut två gånger om året till fordonsindustrins svenska leverantörer. Den består av en huvudenkät med samma, återkommande frågor samt några tilläggsfrågor av aktualitetskaraktär, säger Göran Björklund.

I höstens Vägvisare kompletterade FKG med frågor om regeringens industri- och näringspolitik. Syftet var att få underlag inför samtal med närings- och innovationsminister Mikael Damberg under bland annat underleverantörsmässan Subcontractor.

Resultatet analyserades av FKG avseende trender och tendenser, därefter av Newsroom för att hitta möjligheter, infallsvinklar, till strategisk kommunikation, opinionsbildning och annan PR.

– Efter lite ”spinn” formulerades kravet på ett fyrapunktsprogram för att långsiktigt stärka leverantörsindustrins konkurrenskraft. Specifikt är utspelet om krav på ett nytt statligt understött strategiskt fordonsindustriellt utvecklings- och omställningsprogram döpt till Automotive Sweden 2045 helt nytt. Det ska möta upp regeringens politiska vision om en fossilfri fordonsflotta 2030 och koldioxidneutralt samhälle 2045, säger Göran Björklund.

Hur gör ni PR kring det här?

– Dels genom själva idén som presenterades i ett strategiskt publicerat debattinlägg i Ny Teknik, dels sprids den genom pressreleaser. Idén om programmet kommer även att bli en väsentlig del i FKG:s samhällskontakt.

– Strategisk kommunikation för att ge svensk fordonsindustri rätt förutsättningar, kort och gott, säger Göran.

 

Fakta: Leverantörsindustrin i Sverige omfattar cirka 900 företag som har merparten av sin omsättning inom fordonsindustrin. Antalet anställda är 70 000 personer och den årliga omsättningen i Sverige är cirka 170 miljarder kronor. Branschen domineras av SME-företag.

 

Lite om undersökningar: Grundläggande är att undersökningen och dess resultat skara vara relevant och statistiskt säkerställd.

– Kontinuitet, relevans och timing är A och O för att kunna nå resultat med statistik, enkäter och undersökningsutfall i PR-syfte, säger Göran Björklund.

 

Återkommande barometer: Man kan arbeta med en egen panel för egna, regelbundna enkäter baserade på ett antal återkommande frågor plus någon rörlig fråga och en frisvarsmöjlighet.

 

Branschindex byggt på statistik: Man kan hantera egen statistik – exempelvis marknadsrörelser i jämförelsetal – som regelbundet analyseras och som sedan kommuniceras ut.

 

Egen enkät: De flesta undersökningsinstitut kan erbjuda olika former av marknadsundersökningar eller studier; allt från utskick via post till nätpaneler och telefonintervjuer.

 

Ställ en fråga: Man kan köpa in sig på omnibusundersökning hos, exempelvis, TNS SIFO med en eller flera egna frågor.

 

Läs pressreleasen om FKG:s arbete i Metal Supply här.

Läs debattinlägget i Ny Teknik här.

 

För mer information, kontakta:

Göran Björklund, 031-712 40 06

171116_Textning

Hjälp tittarna med text i filmen

Textning av filmer, video och TV-program är en process långt mer komplicerad än vad man först kan tro. Men att filmer – oavsett deras längd – ska textas, och att detta sker på ett snyggt sätt, är viktigt.

Att texta en film är ett arbete som kräver mycket god språkkännedom och känsla för det innehåll som ska förmedlas.

Newsroom rekommenderar att de flesta filmer som produceras textas.

Orsakerna är en eller flera:

  • Hjälpa döva och hörselskadade att följa med i dialog och förstå ljudeffekter.
  • Hjälpa de som pratar i filmen på ett för tittarna främmande språk – ”översättningstextning”.
  • Många som ser på film i mobilen eller i läsplattan har inte ljudet på för att inte störa omgivningen.
  • Det kan vara svårt att förstå personer som har en speciell dialekt eller talar väldigt snabbt.
  • För att det finns störande ljud i bakgrunden på filmen.
  • Service till tittare som har det svenska språket som andraspråk – ”svensktextning”.
  • De som sänder/visar filmen inte vill att ljudet ska vara på, exempelvis på skärmar i affärer, i bussterminaler, på tåg, etcetera.

Vad innebär då textning av film, video och TV-program?

Rent tekniskt är det att skapa och formatera textremsor – undertexter – som kompletterar det som visas. Det finns två typer av undertextning. I engelskt språkbruk används ofta termerna “subtitles” och “captions” synonymt, även om de två termerna har lite olika betydelser i olika kulturer.

Undertexter kan ”brännas in” i filmen. Nackdelen är att textremsorna alltid syns. Fördelen är att texten garanterat kommer med oavsett vilken plattform som används – webb, dator, smarttelefon, och så vidare.

Undertexter kan också vara ”dolda”, med fördelen att tittaren kan slå på eller av dem. Nackdelen är att tekniken som används för att visa filmen måste kunna visa text på detta sätt. Olika plattformar – Windows, Apple, Android, med flera – har olika format och lösningar för detta.

För mer information, kontakta:

Jeanette Larsson, 031-712 40 16

171116_Dansa_pa_deadline

Gör aldrig i dag vad du kan göra i morgon

Lider du av prokrastinens?
Prokrastinering innebär att medvetet skjuta upp något man vet att man borde göra trots att det kan leda till negativa konsekvenser.
Många väntar med att ta tag i saker som egentligen borde fixas direkt. Först i sista stund får vi upp tempot på allvar. Hur kommer det sig?
– Det är inte helt ett ovanligt beteende i kreativa branscher, som arkitektur, reklam och PR, säger Erica Holm, skribent på Newsroom och rekommenderar boken ” Dansa på deadline – uppskjutandets psykologi” av Alexander Rozental och Lina Wennersten.
Boken
 ger en vetenskaplig förklaring till varför vi skjuter upp saker och hur vi kan göra för att förändra vårt beteende.

Utgångspunkten är forskning inom beteendeekonomi, kognitiv neurovetenskap och inlärningspsykologi. Exempel varvas med övningar som kan vara användbara för både enskilda individer, företag och organisationer.

Att medvetet skjuta upp viktiga åtaganden kan påverka hälsan och i förlängningen leda till mer stress i vardagen. Människor som skjuter upp saker regelbundet får framför allt problem med sin psykiska hälsa. När man skjuter upp någonting jobbigt och gör något mer tillfredsställande mår man bra för stunden, men ju närmare deadline man kommer, desto sämre mår man och stressen ökar. En bra strategi enligt boken är att dela upp jobbiga åtaganden i konkreta mindre mål.

Ofta ställer vi upp ganska stora övergripande mål som att inleda ett projekt, börja träna och så vidare. Problemet med sådana mål är att de är alltför vaga, därför kan vi hela tiden skjuta upp tidpunkten när vi ska börja. Om vi gör målen mer konkreta och specifika blir de lättare att genomföra.

Forskning visar också att prokrastinering blir allt vanligare. En orsak kan vara att det finns så många möjligheter till distraktioner i dagens samhälle.

Ofta tar det tid att komma igång, och då måste man sitta tillräckligt länge med uppgiften utan en massa distraktioner som en smarttelefon eller e-post. Sociala mediers framfart har gett oss mängder med saker att göra – i stället för att arbeta.

Det finns fyra olika faktorer som kan förklara varför vi skjuter upp saker som vi borde kunna ta tag i direkt.

  • Vi behöver känna att det finns ett tillräckligt stort värde av att bli klar, alltså någon form av belöning.
  • Vi måste känna en förväntan, en tilltro till vår förmåga att nå värdet. Om vi tvivlar på vår förmåga att uppnå målet så tenderar vi att skjuta upp arbetet så länge som möjligt.
  • Den tredje faktorn handlar om tid. Ju längre fram i tiden värdet av ansträngningen infaller, desto större är risken att vi skjuter upp det. Det är därför många människor har så svårt att engagera sig i pensionssparande, träning, leva sunt med mera.
  • Den fjärde faktorn som förklarar uppskjutarbeteende är impulsivitet. Vissa människor vill ha belöning på en gång, de styrs av impulser och blir lätt distraherade. Andra har lättare för att vänta på belöningen till senare.

Men de flesta människor skjuter ändå ibland upp saker till morgondagen. Det är naturligt och går tillbaka till människans tidiga historia, då vi lärde oss att undvika sådant som är farligt för oss. Det har lett till att vi än i dag kan känna ångest över sådant som känns svårt eller jobbigt, även om det inte är farligt.

Så varför inte köpa alla julklapparna redan i november istället för att vänta tills den 23 december?

”Skjut inte upp till i morgon något som du kan ha glädje av i dag”, enligt ordspråket som Josh Billings myntade redan på 1800-talet.

Boken är skriven av:

Lina Wennersten är journalist och har bland annat arbetat för SVT:s Babel, Språktidningen, Modern Psykologi och Psykologifabriken.
Alexander Rozental är psykolog och doktorand i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, samt verksam inom Psykologifabriken.

Fakta:

Det latinska ordet pro-crastinatus en sammanslagning av pro (framåt) och crastinus (till morgondagen).

”Gör aldrig i dag vad du kan göra i morgon” är i stort sett ordagrann översättning av ordet.

Vill du veta mer, kontakta:

Erica Holm, 031-712 40 03

Såga fikonspråket – med hjälp av Björnssons geniala uppfinning

 

Som copywriter stöter man ibland på en attityd om att textens utformning inte är så viktig. Bara det är hyfsat korrekt och att rätt budskap finns med, ”fine”.

”Svårläst och lite knöligt? Äh, rätt fakta finns där”.

Men enligt en undersökning som CMI (Content Marketing Institute) hänvisar till på sin sajt har en texts läsbarhet och förmåga att fånga intresse stor effekt på hur bra din content marketing funkar.

I februari förra året lät företaget Acrolinx 800 personer från olika bolag läsa ett budskap för webben, utformat på två olika sätt. Hälften av gruppen fick en rolig och medryckande text med korrekt grammatik. Den andra hälften fick läsa en torr och tråkig text med sämre språkliga kvaliteter. Sedan fick de bedöma om intrycket var positivt, om de fick lust att klicka vidare på länken och hur troligt det var att de skulle köpa något från avsändaren.

Resultatet var slående. Av dem som läste den roliga texten fick 140 procent fler ett positivt intryck jämfört med dem som läste den trista. 186 procent fler blev sugna på att klicka vidare. Dubbelt så många svarade att de skulle kunna tänka sig att köpa något.

För att bedöma läsbarheten använde de sig av en egen programvara, Acrolinx Software. Den checkade av språk, stavning och grammatik och gav ett betyg. Visst, Acrolinx vill göra exakt det som den här artikeln handlar om. De vill sälja sin produkt med en bra text, plus att de lagt till lite statistik.

Men i Sverige har vi en liknande gratistjänst på nätet, lix-räknaren, som analyserar texter och ger dem ett så kallat läsbarhetsindex. Metoden introducerades 1968 av pedagogen Carl-Hugo Björnsson. Indexet kollar antalet ord, antal meningar och hur många ord som har fler än sex bokstäver. Texten här får till exempel betyget 40. Den hamnar precis på gränsen mellan kategorierna ”medelsvår, normal tidningstext” och ”lättläst, skönlitteratur och populärtidningar”.

Kanske borde jobba lite till på den?

Testa lixräknaren: https://www.lix.se/

Beställ Acrolinx undersökning här.

För mer information, kontakta:

Thomas Drakenfors, 031-712 40 14

När ordspråken spårar ur

Att jobba med texter handlar om att ha metaforer, liknelser och ordspråk som don i verktygslådan. Men liksom en tafflig bilmekaniker som tar fel kryssmejsel och vrider sönder skruvhuvudet är det lätt hänt att de språkliga verktygen sänker texten om de används på fel sätt.

En klassiker är ”lök på laxen”. För den oinvigde betyder det att addera något som blir pricken över i. Men lök på laxen syftar på att något har blivit överarbetat och dåligt, det smakar inte lika bra längre. Kanske en smaksak, i och för sig.

Ett annat uttryck som efterhand fått en motsatt betydelse är ”att vädra morgonluft”. Ursprungligen syftar det på att det är dags att dra sig tillbaka. Uttrycket handlar om nattens vålnader som anar att dagsljus är på gång, vilket inte är rätta element för dem. Å andra sidan kan ju vålnadernas död vara någon annans bröd?

”Ont krut förgås inte så lätt” är en klassiker, även om det i just det fallet handlar om en misslyckad översättning. Det där med sprängämnena är i alla fall en feltolkning. Det onda krutet är en försvenskning av tyskans ord för ogräs, unkraut – ”unkraut vergeht nicht”. Fast det spelar inte så stor roll, vi vet vad vi menar och uttrycket funkar i sin förvrängda form. Annars finns ju gamla fina inhemska uttryck att ta till, som ”onda örter växer mest”. Fast med en liten betydelseglidning. Där handlar det mer om att det är farligt kul att leva lastbart medan vardagens slit kan kännas rätt segt och trist, hur nyttigt det än är.

Kanske kan även urspårade ordspråk som ”den som bäddar får ligga”, ”du ska inte kasta sten om du är gjord av glas” eller ”han har fått mjöl på sin kvarn” så småningom bli lika etablerade som tyskans språkliga kirskål?

Hur många känner förresten till hur ordstävet om att ”nu blir det andra bullar” fortsätter?*

 

*Fotnot: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ordstäv

 

Läs mer: En klassiker i sammanhanget är språkvetaren Pelle Holms bok Ordspråk och talesätt. Finns inte på Adlibris med går att hitta på antikvariat för 100–200 kronor, beroende på skicket.

Lika obegriplig som på internet

Förkortningarna på webben har gett oss en ny parlör att förhålla oss till.

Även de som inte älskar Facebook och Twitter har – vare sig de har lust eller inte – fått se till att lära sig vad uttryck som ”lol” och ”irl” står för.

Men det där är bara basicnivån. Det krävs en mer erfaren webbskrivare för att hänga med när förkortningar som iamahawtial, gtrm och nm$ blir strösslade i ett sms.

För människor i medelåldern blir det här en vattendelare.

Dels har vi den som gärna vill hänga med, som ger järnet för att vara lika på med trenderna som tonåringarna i norska teveserien Skam.

Dels har vi de stolta stofilerna som rasar över fåniga anglofila förkortningar när det finns riktiga, välklingande svenska ord att använda. ”Ska det nödvändigtvis skäras ner till bokstavskombinationer så har vi etablerade inhemska att ta till.”

Nu erbjuder Grönköpings veckoblad något som alla arga stofiler kommer att älska: en utökad arsenal av svenska förkortningar att brodera ut sina mejl och sms med, varav bara en del verkar ingå bland de mer hävdvunna.

Bara att ge sig hän med uttryck som mem, vmk eller s.t.s. i H. Obegripligt men skönt, ett perfekt artilleri för den som vill vara lika obegriplig som ungdomen, fast på sina egna gammaldags villkor.

 

Förkortningarna i texten

Lol – laughing out loud

Irl – in real life

iamahawtial – I´m mad as hell and won´t take it any longer

gtrm – got to read mail

nm$ – need more money

m.e.m – mer eller mindre

vmk – vad man kallar

s.t.s. i H – som tog studenten i Hjo

 

Mer info:
Förkortningar som används i spalterna på Grönköpings veckoblad: https://www.gronkoping.nu/gronkoping/transpiranto_forkortningar.html

 

Vanliga förkortningar på internet

Vanliga förkortningar i svenska språket

KBV utvecklar sin kommunikation med film

Kontrollerad Bilverkstad (KBV) – bilbranschens kontrollföretag – har tagit hjälp av Newsroom för att vässa sin kommunikation. Hemsidan har fått ett rejält ansiktslyft med nya texter och nya bilder. Dessutom har företaget tagit fram filmer om verksamheten. Under sommaren har Newsroom producerat tre filmer som används för att informera konsumenter, verkstäder och för att rekrytera nya medarbetare till organisationen. Inspelningarna skedde hos Börjessons Bil i Alingsås i början av juni.

Läs mer: https://www.motormagasinet.se/article/view/556673/kbv_flyttar_fram_positionerna

Se filmerna:

https://www.youtube.com/watch?v=BKoLqCNtflA

https://www.youtube.com/watch?v=wZeQsPpSNeQ

https://www.youtube.com/watch?v=4QzPA3cqfdc

Skippa Tinderfiltret

Sociala medier – på bara ett decennium har de blivit en lika självklar del av mänsklighetens upplevelser som dansbanor och gammaldags skvaller på kyrkbacken. En del av informationen går att hämta upp på andra sätt, men det är krångligare och tar mer tid. Att det mesta på sociala medier är just av karaktären byskvaller och lättsinnigt tidsfördriv är en viss tröst för den som väljer att stå utanför. Men det hjälps inte, sociala medier levererar ständigt nytt material till det kollektiva medvetandet som gör att outsidern blir lite avskärmad.

En egenskap hos den mer personliga informationen på Tinder, Instagram och Facebook är att den är hopplöst tendentiös. Vi lyfter fram sidor hos oss själva som vi silat genom vårt personliga softfilter. Det är idealiserade självbilder och flåshurtiga officiella statements, det är alla medvetna om och det gör att vi tar emot informationen med skepsis.

Vi litar inte riktigt på vad som beskrivs, det är mer som en sorts underhållning.

Skepsisen smittar av sig på företag och organisationer. Hur ska de kunna nå sina målgrupper med information när alla betraktar mycket av innehållet på nätet som silat genom ett Tinderfilter?

Då krävs det innehåll som andas eftertanke och skärpa för att tränga igenom. Ungefär som trovärdig journalistik, som bygger på kompetent research och som inte bara riktar sökaren mot det som är lagom sockrat.

Businesswoman at work

Övertramp i nya dataskyddsförordningen kan bli mycket kostsamt

25 maj 2018 införs en ny, skärpt dataskyddsförordning avseende hantering av personuppgifter. Den kallas för GDPR (General Data Protection Regulation) och ersätter PuL (personuppgiftslagen).

GDPR är strängare än dagens nationella PuL och övertramp kan bli ekonomiskt mycket kännbara.

Den nya dataskyddsförordningen gäller företag och organisationer som har ett kund-, löne- eller personalregister eller som i andra sammanhang hanterar personuppgifter.

– Alla som hanterar uppgifter om namn, personnummer, e-postadresser, bilder eller andra uppgifter som går att hänföra till en särskild fysisk person måste sätta sig in i förordningen och vilka konsekvenser den har för verksamheten, säger Göran Björklund, PR-konsult på Newsroom.

Om det skulle ske övertramp eller om uppgifter skulle missbrukas, kan det bli mycket kostsamt. Företag kan få böter på 20 miljoner euro eller fyra procent av koncernens globala omsättning.

Här är de viktigaste nyheterna i dataskyddsförordningen jämfört med personuppgiftslagen:

  • När uppgifter behandlas med stöd av samtycke eller för att uppfylla ett avtal, ska den registrerade ha rätt att få ut de uppgifter man själv lämnat för att föra över dem till en annan tjänst. Det kallas dataportabilitet.
  • Innan man planerar en ny personuppgiftsbehandling som innebär särskilda risker för de registrerade ska man göra en bedömning av vilka konsekvenser behandlingen kan få och vilka åtgärder som behövs för att minska riskerna (konsekvensbedömning).
  • Om det inträffar en säkerhetsincident, till exempel ett dataintrång eller en oavsiktlig förlust av uppgifter, måste man anmäla det till Datainspektionen inom 72 timmar. Man kan också behöva informera de registrerade (anmälan om personuppgiftsincident).
  • Vissa organisationer; myndigheter, de som behandlar känsliga uppgifter eller uppgifter som innebär en kartläggning av enskildas beteende måste utse en person i organisationen som har till särskild uppgift att bevaka dataskyddsfrågor, ett dataskyddsombud.
  • Datainspektionen kan komma att utdöma en sanktionsavgift för den som bryter mot förordningens regler. Avgiften ska bedömas utifrån hur allvarlig överträdelsen är, om det skett avsiktligt eller inte, vilka åtgärder man har vidtagit för att minska skadan, om man tjänat ekonomiskt på överträdelsen och andra försvårande eller förmildrande omständigheter.
  • I personuppgiftslagen finns en förenklad regel för behandling av personuppgifter i löpande text och enkla listor, missbruksregeln. Den innebär kort och gott att man får behandla uppgifter i vissa situationer så länge det inte är kränkande för någon. Den här regeln försvinner när dataskyddsförordningen träder ikraft. Sådan behandling måste alltså följa förordningens regler.

Källa: Datainspektionen

För mer information, kontakta:

Göran Björklund, 031-712 40 06

170906_Nom_Svart-vit

Newsroomproduktion nominerad till Svenska Publishingpriset – igen!

GE_AR2016Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning för 2016 har ännu en gång gått till final i Svenska Publishingpriset.

– Förra gången, 2015, nådde vi inte riktigt ända fram till seger, men nu håller vi tummarna att det går vägen den här gången, säger Leif Simonsson, projektledare på Newsroom. 

Sedan början av 1990-talet har Populär Kommunikation delat ut Svenska Publishingpriset för lovvärd redaktionell kommunikation och marknadskommunikation.

Svenska Publishingpriset är Sveriges mest heltäckande kommunikationstävling och omfattar alla etablerade former av kommunikation, såväl tryckt som digital. Juryn bedömer hela den tävlande produkten – inte bara designen.

Newsroomproduktioner har tidigare blivit nominerade till final och alltså även i år. Precis som 2015 är det Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning som är med i den slutliga uppgörelsen i kategorin Print – årsredovisningar allmänägda företag.

– Vi har producerat Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning i tre år och under den perioden har den blivit nominerad två gånger till Svenska Publishingpriset. Det är förstås jättekul och det är en produkt som vi är väldigt stolta över, säger Newsrooms projektledare Leif Simonsson.

Förra året blev Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning 2015 dessutom utsedd till Sveriges näst bästa hållbarhetsredovisning i en tävling arrangerad av Aktuell Hållbarhet.

Den 23 oktober presenteras vinnarna i de olika kategorierna i Svenska Publishingpriset vid en gala i Stockholm.

För mer information, kontakta:

Leif Simonsson, 031-712 40 11