Journalisten Andres Lokko ska bli pappa, flytta hem från London
och börja som fast kolumnist på Svenska Dagbladet.
En jobbigt påläst skribent med populärkultur som expertämne, som
alltid tagit ut svängarna stilistiskt och för det mesta gjort det
suveränt. Nu - i Resumés nätupplaga - verkar han be lite
halvhjärtat om ursäkt för vem han var förr. Han säger att han blev
en "persona", en del av "ett slags åsiktsarmé". För oss
som genom åren har läst honom med nöje blir det
provocerande. Hade vi fel när vi stod upp för den där jobbiga
besserwissern på middagar, fester och resor till hans exilstad
London?
Samma sak med akademiledamoten Horace Engdahl och författaren Stig
Larsson. I inflytelserika tidskriften Kris bröt de i slutet av
70-talet mark för filosofer som Roland Barhtes och Jacques Derrida.
Obegripliga, fast på ett rätt skönt sätt, tyckte en del av oss som
svettades igenom texterna, på jakt efter fantastiska kunskaper som
förändrade världen. En liten, liten, snäv del av världen. Men
ändå.
Nu sitter de i teve och medger att de själva tyckte att det var
rätt obegripligt. De ber till och med om ursäkt för vad de ställt
till med. Vi som höll på dem … tja.
Thomas
Drakenfors
Läs mer:
2012-01-11
