En egen tankesmedja kring de fordonsindustriella frågorna.
Tanken lades fram i en debattartikel i Dagens industri nyligen, och var signerad branschorganisationen FKG.
Syftet var att sätta fokus på svensk industripolitik.

Just begreppet tankesmedja dyker upp allt oftare. Men vad innebär det egentligen?
- Enklast kan en tankesmedja beskrivas som en lös sammanslutning av skribenter, forskare och debattörer som driver en idépolitisk debatt kring ett avgränsat ämne. Vanliga kanaler är rapporter, utredningar och kanske böcker samt debatterande seminarier kring dessa, säger Göran Björklund, PR-konsult på Newsroom och kundansvarig för FKG.
 
Ungefär som en lobbygrupp alltså?
- Nej, en tankesmedja är betydligt mer fristående. Lobbygruppen har tydliga mål med den debatt som den vill skapa i samhället. Den försöker påverka en noga definierad målgrupp i endera riktningen genom att tillföra nya relevanta fakta. Att vara med på olika arenor i opinionssamhället är viktigare för lobbyisten än för tankesmeden.

Timbro är kanske den mest kända tankesmedjan i Sverige följt av SNS och Arenagruppens Agora.
- I Sverige är flera av de stora tankesmedjorna direkt eller indirekt knutna till någon intresseorganisation som arbetsmarknadens parter eller ett parti, säger Göran Björklund, och tillägger att det finns en tydlig höger-/vänsterskala bland de svenska tankesmedjorna och den idédebatt som drivs inom dem.
 
Internationellt sett pekar trenden mot att tankesmedjornas politiska makt ökar. De kommer sannolikt att spela en ännu större roll i framtiden.
- Det hänger ihop med att det politiska landskapet blir allt mer komplicerat. Det öppnar för den som driver idédebatt i en eller ett fåtal frågor.
Enligt Göran Björklund ger denna utveckling också ökat utrymme för lobbygrupper.
- Absolut, både tankesmedjor och lobbygrupper vill vara en del av det offentliga samtalet.

För mer information, kontakta:


Göran Björklund, 031-712 40 06