Att skriva bra rubriker är ingen exakt vetenskap.
Och hur bra du än gör det kommer du aldrig att nå alla.
Men en bra rubrik ökar sannolikheten för att din text blir läst.
Här är 7 tips som vässar dina rubriker.

”Texten är klar, men du – fixa en rubrik också”….
För vissa är det ett lustfyllt uppdrag, andra gruvar sig.
Rubriken är trots allt det första som en tilltänkt läsare ser – och som på bråkdelen av en sekund kan avgöra om texten är värd att ägna tid åt.
Att lära sig skriva bra rubriker är ett hantverk som vanligtvis kräver år av träning, men det finns knep och metoder att ta till.

1) Lova inte mer än du kan hålla
En rubrik ska vara korrekt och hålla vad den lovar. Med andra ord, det måste finnas täckning för rubriken i texten. Den ska också vara kärnfull och innehålla relevanta nyckelord för målgruppen.

2) Renodla – hitta kärnbudskapet
Vad handlar texten om? Vad är det viktigaste och mest lockande? Läs noggrant.
Allmänt gäller att formulera kärnbudskapet på ett rakt, enkelt, aktivt och specifikt sätt*. En bra rubrik ska väcka nyfikenhet, tydliggöra ett resonemang eller sammanhang, eller ställa saker på sin spets. Den bör också stå för sig själv, och inte bara vara saxad rakt av ur texten.
Att texter har olika karaktär och målgrupp påverkar förstås också din rubriksättning.
En del beskriver raka nyheter, andra är informativa, vill roa eller hjälpa, få oss att handla, är vetenskapliga eller tankeväckande etcetera.
Tänk också på att samspela med eventuell bild. En rubrik som tycks motsägas av fotot –  en glad och uppsluppen person till en text om ett allvarligt ämne – känns instinktivt fel.
*Skriver du enbart för webben och är mån om att hamna högt bland sökträffarna kan du normalt skriva pratigare rubriker och använda fler ord. Det finns massor av bra tips på nätet, ofta rekommenderas ”Så…”-rubriker i kombination med tipslistor. För övrigt just som jag gjort med rubriken till denna text. Eftersom du läser det här så funkar det uppenbarligen, men mina tips gäller rubriksättning generellt.

3) Underrubrik – ja eller nej?
Tja, det blir pratigare med två rader. Men gör det nåt? Får du till en bra rubrik på en rad? Utmärkt. Men gör en underrubrik att budskapet blir tydligare, eller ger dig chansen att få med fler nyckelord som kan fånga in fler läsare? Varför inte?

4) Citat i rubriker – rätt eller fel?
Donald Trump, Gudrun Schyman, Elon Musk, Gene Simmons… En del har förmågan att leverera rubrikvänliga oneliners så fort de öppnar munnen.
Visst, det finns en skola som ondgör sig över citatrubriker och menar att det är att ”göra det för enkelt för sig”.
Jag håller inte med. Hittar du ett slagkraftigt eller intressant citat som lockar till läsning är det en given rubrik. Använd däremot citatrubriker med måtta. Slentrianmässigt nyttjat förlorar det sin kraft och ger ett slappt och oengagerat intryck.

5) Skriv alternativ
Nöj dig inte med första bästa rubrik, utan skriv många varianter. Dels ger det nyttig övning som vässar din förmåga, dels kommer du att ha du privilegiet att välja den som är bäst. Försök beskriva det viktigaste på olika sätt.
För mig funkar det ofta att testa synonymer eller att växla perspektiv.
Att skriva parafraser på kända budskap är en annan metod.

EXEMPEL / Här hittar jag på några en- och tvåradiga rubrikförslag till en text om den fiktiva ståltillverkaren RUSTEX, vars specialitet är rostfria material:
• Rostfritt – ytan som inte viker
• Rostfritt – ytan som inte sviker
• RUSTEX ger stålet evigt liv
• Materialet som står pall – RUSTEX gör rostfritt till världssuccé
• Rostfritt för hela slanten hos RUSTEX
• RUSTEX:s forskare tar rostfritt till nya höjder
• Stålbranschens starkvaror – hos RUSTEX kammar rosten noll 
• Vinnare i långa loppet: Oxidering biter inte på rostfritt

6) Undvik överskrifter
Vad är skillnaden på en överskrift och en rubrik?
Båda har ju liknande funktion, att ge struktur och hjälpa läsaren att orientera sig.
Jag brukar tänka så här: Överskriften är den grå statisten som verkar i skymundan. Korrekt men blodfattig. Rubriken däremot är den färgstarke karaktären som drar blickarna till sig och får saker att hända.
Är ditt rubrikförslag torrt, platt och allmänt?
Väcker det inga känslor eller lockar till läsning?
Då är det sannolikt en överskrift. Överskrifter fyller sin funktion i uppsatser, myndighetsrapporter och årsredovisningens hårt mallade struktur.
Låt dem stanna där.

EXEMPEL / Alla satser är korrekta, men vilka får du mest lust att läsa?
Hågkomster från mitt första år på jobbet – en redogörelse av Pia Persson eller Första kvällen viftade chefen med pistol” – Pia Perssons första jobb kunde blivit det sista.
Stabilt första kvartal eller Stabil orderingång – då vässar RUSTEX webbshopen (alternativt … höjer kompetensen/…effektiviserar lagret/…laddar för nästa högkonjunktur etc).
VD-byte eller RUSTEX rekryterar toppnamn från fordonsindustrin

7) Kan en bra rubrik lyfta en dålig text?
Det korta svaret är nej. Om texten inte motsvarar det som rubriken utlovar känner sig läsaren lurad och trovärdigheten för din produkt sänks. Däremot gäller det omvända:
En dålig rubrik kan sänka en bra text genom att läsarna inte uppfattar innehållet som relevant och sållar bort den oläst.

BONUSTIPS: Vara rolig? Eller låta bli?
Personligen har jag inget emot vitsiga rubriker med oväntade vändningar där det passar. Fyndiga ordlekar kan ha stort uppmärksamhetsvärde med rejält genomslag som följd.
Å andra sidan kräver de ofta mer jobb.
Når du inte ända fram finns risken att det mest är du själv som uppskattar det stilistiska finliret. Och om dina läsare till på köpet missar textens egentliga budskap har du förlorat både tid och läsare.
Ett bra tips är att testa dina förslag på några kollegor.

EXEMPEL / Som färsk skribent fick jag en gång skriva om varför granarna det året hade så mycket kottar. Efter en intervju med en skogskonsult fick jag ihop en hygglig story.
Rubriksättningen överlät jag på den här tiden åt redigerarna.
I fel händer kunde den ha blivit korrekt men småtrist, typ ”Torr sommar ger fler kottar” (= undanskymd plats på webben/i tidningen).
Nu blev det inte så.
I stället blev texten en snackis som alla noterade, tack vare min kollegas fyndiga rubrik: ”Heta vårkänslor i skogen: Granar har fått kottslag”

I del 2 kommer det att handla om att köra fast – och vad du kan göra åt det.