Två modeller för hur du får effekt på din content-insats

Det är lätt hänt att content marketing går lite på slentrian. Innehåll produceras utan eftertanke och uppföljning, och nyttan är lite oklar.

Men inom forskningen kring marknadsföring har det dykt upp modeller för hur den som beställer eller producerar content kan analysera sina satsningar, dra slutsatser och agera smart.

Ett exempel är det ramverk i fem punkter som Sara Rosengren, professor i marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm, har skapat.

Nummer ett i hennes modell är att sätta tydliga mål för vad satsningen ska leda till. Är målet att få fler kunder, eller snarare att få de befintliga att köpa mer? Eller handlar det om något annat? Kanske att hitta en metod för att nå dem på ett enklare och billigare sätt?

Därefter gäller att fundera på hur väl en planerad aktivitet rimmar med företagets övergripande mål. När den saken är säkrad ska tydliga mål definieras för vilket värde som mottagarna ska få av content-satsningen. Ska de bli glada eller inspirerade? Ska de lära sig något nytt.

Enligt Sara Rosengren är det också viktigt att ha en uppfattning om hur målen för mottagaren hänger samman med företagets egna mål med aktiviteten.

En sista punkt handlar om att använda de olika målsättningarna i både det kreativa arbetet och för att utvärdera satsningen.

För den som vill fördjupa sig mer har KOMM (Sveriges kommunikationsbyråer) formulerat en egen rapport kallad KOMM:s  effektprinciper.

Rapporten har åtta punkter och går att ladda ner här.

KOMM:s effektprinciper i korthet

  1. Definiera kommunikationens nytta.
  2. Rita upp en effektkedja.
  3. Definiera nuläget och sätt prioriterade mål.
  4. Utgå från både kortsiktiga och långsiktiga effekter.
  5. Förankra kommunikationens roll i organisationen.
  6. Anpassa effektmåtten till insatsen.
  7. Bedöm effekten utifrån förutsättningarna.
  8. Mät rätt och mät ofta.

Därför ska du börja med varför

Med hjälp av storytelling fångar du publikens uppmärksamhet. För att nå ut med ditt budskap kan du använda dig av olika berättartekniker och dramaturgi för att skapa engagemang från början till slut.

En bra historia är ofta både fängslande och minnesvärd. Berättelsen bör ha en handling med en början, ett dilemma, en hjältes resa mot att lösa problemet och förhoppningsvis ett lyckligt slut. Alla gillar en framgångssaga.

Genom storytelling kan du kommunicera komplexa ideér, situationer eller händelseförlopp på ett enkelt och engagerande sätt.

Hur får du då ditt budskap och din berättelse nå ut och slå igenom? Vad är en bra historia? Varför ska du berätta den?  Hur ska du berätta den?

Det första steget är att hitta en bra början. En fråga som vi ofta ställer oss i olika sammanhang är varför? Vad är syftet? Genom att besvara den frågan först så skapar du förståelse och samsyn för att uppnå det du vill åstadkomma.

Föreläsaren och författaren Simon Sinek har skapat en enkel modell som han kallar för “the golden circle”. Något som han beskriver i sin globala bästsäljare “Start with why” – how great leaders inspire everyone to take action.

Du behöver alltså svara på varför? innan du svarar på hur? och vad?

Om du kan inkludera den här principen i ditt berättande kan du visa dina kunder att du är syftesdriven. Du vill till exempel inte bara sälja en produkt utan du vill hjälpa dina kunder genom att förenkla eller underlätta deras tillvaro på något sätt. På så vis skapar du ett behov av ditt varför.

1: Varför – Syftet

Förklara ditt varför, vad är syftet? Människor köper inte vad du gör, de köper varför du gör det.

2: Hur – Processen

Beskriv processen. Hur uppnår du syftet?

3: Vad – Resultatet

När vi får andra att tro på det vi själva tror på så skapar vi trovärdighet.

 

 

 

UX får kunderna att hitta rätt – och handla mer

Texterna som lotsar oss fram på appar, sociala medier och sajter för e-handel – de lämnar ofta en del övrigt att önska. Korthuggna opersonliga meningar som låter som om de ropades ut av en arg mobbare (”du har inga vänner”) eller en otålig tjänsteman (”fyll i ditt personnummer”, ”gå till kassan”, ”fel”) svämmar över nätet.

Saker som skapar missnöjda kunder, helt i onödan. För det skulle lätt ha kunnat fixas till av en driven UX-skribent.

UX står för User Experience, ett förhållningssätt där användaren sätts i fokus. Något som är lätt att tappa bort när den tekniska funktionen helt får styra och ingen tänker på att tjänsterna även ska vara lätta att använda.

UX går ut på att göra det enkelt och gärna även behagligt och kul, en bra användarupplevelse kort och gott. Men det handlar inte bara om att vara sjyst mot användarna. UX-tänket är ofta direkt kopplat till affärsnytta. Ett exempel är det dilemma som drabbat e-handeln. Människor surfar in och stoppar i saker i sina kundkorgar. Sedan överger de plötsligt sina varor och släcker ner skärmen utan att ha spenderat en krona. Enligt undersökningar är det så många som 80 procent som ångrar sig mitt i köpet.

Visst, en del får kalla fötter när de ser prislappen. Men mitt i alla möjligheter att göra tillval, och alla dåligt formulerade kommandon från den elektroniska försäljaren, är det också många som helt enkelt tappar sugen.

En orsak till att just webbaserade tjänster hamnat i fokus för UX-tänket är att dagens kunder har en helt annan makt än förr. Snabbt kan de rejta sina upplevelser och sprida dem till massorna. Då blir det dyrköpt att vara dålig.

De som lyckas bäst med sina applikationer har skickliga UX-skribenter till hjälp i sina team. Och allra bäst är att kontakta dem på ett tidigt stadium, när tjänsterna ännu inte är färdigprogrammerade och klara. Då får tekniken en chans att jobba ihop med bra copy, istället för knöliga kommandon.

Några branschuttryck

Microcopy – småord som används i webbformulär, appar och liknande för att guida användaren framåt.

Protocontent – utkast till texter som ska användas i exempelvis webbformulär. Med protocontent till hands tidigt i processen kan programmeraren lättare göra applikationerna användarvänliga.

Servicedesigner – någon som tar ansvar för helheten när exempelvis webbtjänster ska utformas, så att det i slutändan blir en så bra kundupplevelse som möjligt.

Illustration: Marie Kalmnäs

“Jag gillar när man använder få men starka metaforer”

“Fokus på” författaren Åke Edwardson, aktuell med nya romanen Bungalow som släpps den 10 september.

I korthet, vad handlar din nya bok om?

– Om en man som reser till Asien för att leta efter sin dotter som inte har hörts av på flera veckor. Hon gör samma resa som han själv gjorde i ungdomen. Nu får han göra om den. Hon reser i hans fotspår och han i hennes på något sätt. Sedan är det även en del återblickar till hans ungdomsår på småländska höglandet.

Hans dotter har försvunnit?

– Sista sms:et är från Bangkok, sedan är det helt tyst. Och när han åker iväg för att leta är han inte i bästa form. Man kan säga att det är mycket alkohol i boken. Jag kommer själv från en lång linje av alkoholister, även om jag klarat att hantera det på ett bra sätt själv.

Upplägget med tillbakablickar till Småland från utlandet påminner lite om Vilhelm Mobergs En stund på jorden?

– Varje gång jag blir jämförd med Vilhelm Moberg sträcker jag lite på mig.

Och nu ska boken ut till läsare och recensenter?

– Det är dags att läggas upp på bordet och bli dissekerad. Man kan känna sig som världsmästare i tungviktsboxning, men när det kommer till omdömen är ingen osårbar. Genom åren har jag varit lyckligt lottad, men även om du får 300 bra recensioner minns du ändå bara den där negativa.

När kom du på att du var bra på att skriva?

– Jag var runt 15 år och redaktör för skoltidningen Fack Njos hemma i Sävsjö. Bland annat minns jag att jag skrev en text om onani, och en om Vietnam-kriget.

Föll det i god jord?

– Rektorn skällde ut mig ordentligt, men jag fick insikten att man kunde göra grejer med språket, saker som folk reagerade på. Min fru Rita jobbade förresten också med tidningen.

Efter gymnasiet studerade du litteraturvetenskap?

– Ja, jag hade tänkt fortsätta med det, men så kom jag in på Journalisthögskolan i Göteborg. Efter det jobbade jag som reporter, nattchef, redigerare och redaktionssekreterare. Så småningom började jag frilansa med reportage, som blev längre och längre …

… och så blev det böcker. Din första ”Till allt som varit dött” kom 1995?

– Den blev väl mottagen, men sålde inte så mycket. Sedan skrev jag en till och började så smått förstå vad jag höll på med.

Plötsligt var du författare. Är det ett kul jobb?

– På sätt och vis är det som att gå till sin egen avrättning varje dag. Du sätter dig och stirrar på en tom skärm. Men lyckas jag få ihop några bra sidor dansar jag därifrån i eufori på eftermiddagen.

Tar du till några knep för att komma igång på morgonen?

– Ja, jag brukar skriva lite nonsenstext. ”Nu är jag på kontoret och ska jobba, jag tittar på skärmen. I dag ska jag skriva en berättelse, bla, bla, bla.”

Sitter du och begrundar att de där raderna på något sätt ska svälla till en bok?

– Nej, det är livsfarligt att sitta och tänka att jag har en roman på 600 sidor framför mig.

Lyssnar du på musik när du skriver?

– Alltid.

Du har undervisat i kreativt skrivande. Några bra skrivövningar på lager?

– Ibland stöter jag på människor som säger att ”jag har en bok i mig”. Då brukar jag alltid ge rådet att de ska testa att skriva om någon som går in i ett rum, slår sig ner i en fåtölj och inleder ett samtal. Det är ett bra sätt att se om du har talang för dialog och miljöbeskrivning.

Men vad utmärker en bra skribent?

– Inte nödvändigtvis att du skriver vackert eller grammatiskt korrekt. Ofta är det något annat, något som går lite på tvärs. Jag gillar när man använder få men starka metaforer, ord och uttryck som ger ett annat perspektiv på tillvaron. Det är hela grunden till att vara författare.

En del låter förlaget ha uppfattningar, andra tillåter inte att de ändrar ett kommatecken. Hur gör du?

– Hjälpen från förlaget är extremt viktigt för mig. Det handlar inte så mycket om språket. Men förläggaren kan ha synpunkter på saker som berättarkurvan i boken. Och redaktören läser som fan läser bibeln, ha, ha. Ibland vill de att jag ska trycka ihop texten lite, eller ta bort något som blivit en återvändsgränd i berättelsen.

Och då ändrar du?

– Ja, jag gillar att jobba med att tajta ihop texten. Jag brukar köpa deras synpunkter till 90 procent.

 

Foto: Emelie Asplund

 

Fem album som får Åke Edwardsons ordbehandlare att glöda:

A Love Supreme – John Coltrane

The Ghosts of Highway 20 – Lucinda Williams

Just for the Moment – The Best of Ronnie Lane

All the Way to Rio – Anna Ternheim

American Love Song – Ryan Bingham

 

Fem böcker på Åkes nattduksbord

The History of Rock ’n’ roll in Ten Songs – Grail Marcus

Faulkner and Hemingway, Biography of a Literary Rivalry – Joseph Fruscione

Sinatra, The Chairman – James Kaplan

A Natural – Ross Raisin

The Trip to Echo Spring, On Writers and Drinking – Olivia Laing

 

Fem tv-serier som inspirererar

Breaking Bad

Bloodline

Mad Men

Ray Donovan

The Walking Dead

Sidan som du (men inte dina besökare) glömmer bort

Om oss-sidan brukar vara en av de mest besökta platserna på en webbsida. Ändå får den sällan den omsorg den förtjänar. Här är några saker att tänka på när du ska presentera ditt företag.

Börja redan i rubriken. Om oss, Vårt företag och Vår vision är sakliga men inte särskilt spännande rubriker. Varför inte börja berättelsen med en gång? Ibland räcker det med att flytta upp den första meningen i rubriken.

Sälj. Många behandlar Om oss-sidan som ett nödvändigt ont. Då blir texterna därefter. Se det istället som en möjlighet att väcka känslor och bygga relationer. Var personlig och engagerad, få besökaren att vilja vara en del av din värld. Men framförallt: var tydlig med vad du kan göra, för vem du kan göra det och varför just du, och ingen annan, ska göra det.

Det viktigaste först. Vad är viktigast då? Det som du har att erbjuda potentiella kunder. Skriv med de potentiella kunderna i åtanke. Vilka är de och vad kan du erbjuda dem?

Inleder du med en kronologisk genomgång av företagets historia eller en allmänt hållen beskrivning av företagets värdegrund riskerar du att förlora besökarens intresse. Det betyder inte att du ska skippa historien helt, men kanske går den att sammanfatta längre ner? Kanske rentav i punktform?

Enkelt och konkret. Om oss-texter blir lätt formella och långrandiga, ungefär som jobbansökningar. Sortera ut det viktigaste, det vill säga det som är intressant för dina potentiella kunder. Undvik klichéer, fackspråk och luddiga visioner. Förklara vad ni gör på ett så konkret och lättbegripligt sätt som möjligt. Din metod och arbetsmodell är kanske superavancerad och genomtänkt, men för kunden är det framförallt resultatet som räknas.

Var personlig. Visa att företaget består av människor. Skriv texten i vi-form och vänd dig till ett ”du”, det vill säga kunden. Sätt ett ansikte på företaget genom att publicera en bild på medarbetarna.

Låt andra berätta varför du är bra. Visst tar det emot att skryta om sig själv. Så varför inte låta andra göra det istället? Du har säkert nöjda kunder som kan lägga in ett gott ord för dig. Citera dem. Kanske har ni vunnit ett pris också? Klistra in ett utdrag ur motiveringen. Goda referenser väger tungt.

Till sist, det kanske bästa tipset av alla. Ge dig ut på nätet och läs vad andra företag skriver. Vilka texter väcker ditt intresse och får dig att känna? Fundera på varför de gör det och försök sedan skriva lika levande själv.

 

Ta gärna kontakt med oss om du vill ha hjälp med att skriva engagerande innehåll till din hemsida.

”Våga sticka ut och skaffa en unik identitet”

“Fokus på” Carolina Laudon, typsnittsdesigner, som bland annat gjort typsnitt åt Systembolaget, Oatly och Elon.

Hur ska jag tänka när jag väljer typsnitt?

– I grunden handlar det om vad du vill säga och hur din visuella kommunikation ser ut. Vill du synas och göra ett intryck eller vill du smälta in eller inte märkas? Sedan väljer du ett typsnitt som förstärker det.

Vilket är det vanligaste misstaget? 

– Det är nog att inte våga sticka ut och skaffa sig en unik identitet. Många svenska företag vill att det ska synas att de är svenska, och väljer en stil som de uppfattar som inhemsk. Få väljer typsnitt med exempelvis svängiga och svulstiga former.

Är det något annat land där de gör det här annorlunda?

– Ja, i exempelvis Spanien och i hela Sydeuropa. Där är de bättre på att ta ut svängarna.

Hur ska jag tänka när det gäller att välja typsnitt för en hemsida respektive trycksaker?

– Till webben ska du välja typsnitt som är anpassade för skärmen och som har den teknik som behövs för att det ska fungera bra. Två typsnitt kan se ganska lika ut men skilja sig åt rent tekniskt.

Vilken är grundprincipen för en bra webbfont?

– Den ska helst inte vara för detaljrik eller snirklig, vilket fungerar bättre i tryck. Vi läser i en pytteliten storlek på webben och små detaljer försvinner lätt. Så satsa på något rent och enkelt, utan för mycket krusiduller.

Kan du ge något exempel?

– Ett vackert och findetaljerat typsnitt som Snell Roundhand blir jättefint på paper, men fungerar sämre på webben.

Har du några hatobjekt?

– Nja, inte några typsnitt i sig. Men en del används ofta på ett mindre lustigt sätt. Comic sans är ett exempel. Det får ofta kritik, med all rätta.

Vad är problemet?

– Ska du vara ironisk eller rolig så fungerar det bra, i exempelvis serietidningssammanhang är Comic sans klockrent. Men inom vården eller andra sammanhang där du ska leverera allvarliga budskap är det mindre lyckat.

Har du någon favorit?

– Just nu vurmar jag för byrån Bold Mondays nya typsnitt IBM Plex, som min kompis Paul van der Laan har gjort. Det har en spännande digital framtidskaraktär.

Vad tycker du om hårdrocksband och deras vurm för gotiska stilar?

– Kul, jag gillar det jättemycket. Även hip-hopband använder otippat den genren på ett roligt sätt.

Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?

– Svårt att säga, det beror bland annat på hur många vikter kunden vill ha (bold, light, extra bold etcetera). Men det handlar om från minst några veckor upp till flera månader.

Stämmer det förresten att även vårt romerska alfabet till stor del är uppbyggt från bilder, ungefär som hieroglyfer?

– Ja, exempelvis kommer A från det feniciska ordet Alef som betyder oxe, vilket syns med lite fantasi om du vänder upp och ner på bokstaven.

Typnsittsdesigner … det är inte världens mest vanliga jobb?

– Nej, vi är väl cirka tusen personer i hela världen som jobbar med det professionellt. I Sverige är vi en handfull.

 

Fakta: Carolina Laudon

Ålder: 48 år.

Bor: Göteborg.

Familj: Man och barn.

Lyssnar på: Just nu ledmotiv till James Bond-filmer. Annars gärna soul- och jazzsångerskor som Amy Winehouse och Nina Simone.

Marknadsföring för småpengar

Sociala medier är inte bara ett snabbt sätt att skapa egna kanaler för sitt innehåll. De erbjuder också kostnadseffektiv marknadsföring där det går att snäva in mottagaren på detaljnivå. Så istället för att bli irriterad när det dyker upp ett sponsrat inlägg – gå in och skapa din egen målinriktade kommunikation för en struntsumma.

Facebook. Content-material som filmer, bilder och skrivna artiklar går att få ut till väldigt specifika grupper via Facebook. I marknadsföringen är det möjligt att välja bland en rad parametrar som ringar in målgruppen effektivt: ålder, intressen, smak, bostadsort, universitet eller högskolor som de är utbildade vid med mera. Som annonsör bestämmer du själv din budget. För 400 kronor går det att skapa ett marknadsfört inlägg som ligger ute i en vecka och når uppskattningsvis 1 200 till 3 400 personer per dag. För 4 000 kronor når du 5 900 till 21 000 personer per dag. Facebook levererar dessutom statistik kring hur många annonsen når och hur de interagerar. Här kan du som marknadsförare lätt gå in och göra en analys av hur du lyckas med din kampanj.

Instagram. Instagram har gått fram starkt både i status och i antalet användare de senaste åren. I dag har tjänsten cirka en miljard användare, nästan häften av Facebooks cirka 2,3 miljarder. Även Instagram tillåter sponsrade foto- eller filminlägg. Annonseringen sker via Facebook och det går att nischa med samma parametrar och betalningslösningar som där.

Linkedin. Med cirka 500 miljoner användare har yrkesnätverket Linkedin i dag en rejäl kritisk massa av människor som har bestämt sig för att de vill skylta med sin professionalitet. Var har de pluggat? Vilka arbetsplatser har de passerat? Vilka språk kan de? Och så vidare. Liksom med Facebook och Instagram går det att skräddarsy sina kampanjer efter räckvidd, målgrupp etcetera. Det går att välja olika modeller för betalning: kostnad per klick (CPC), per videovisning eller per 1 000 annonsvisningar (CPM). Lägsta möjliga budget är 10 dollar.

Nu är det Instagram som gäller – bästa tipsen om hur ditt företag syns med bilder

Sociala medier börjar bli hyfsat moget. Knappast nytt längre, men de fortsätter att förändras och få nya betydelser. Som att Instagram börjar ta rygg på Facebook när det gäller antalet användare.

I alla fall enligt Content Marketing Institute som menar att ”Insta” – med cirka en miljard användare – är det sociala medium som gäller just nu.

Men om Facebook har blivit ganska väl utforskat av företag som vill synas är det inte lika många som satt sig in i hur de ska bete sig på Instagram.

Här kommer några snabba tips:

  • Strategi. Som alltid i sådana här sammanhang gäller det att ha en plan. Ska innehållet vara varumärkesbyggande, och exempelvis lyfta fram kunderna snarare än den egna verksamheten? Eller tvärtom – är det bättre att låta kunderna vara i fred och istället lyfta fram sina egna medarbetare, tjänster etcetera? Skaffa en strategi och se till att följa den.
  • Skaffa ett business account. Visst, det går att köra på med ett vanligt personkonto. Men med ett business account får du många fler möjligheter. Du kan ta reda på mer om responsen och kan analysera bättre. Ett business account behövs också om du vill schemalägga dina inlägg med programmet Buzzer (se nästa tips).
  • Hjälpprogram är bra. Med appar som exempelvis Buzzer går det att styra Instagram på ett smart sätt. Exempelvis kan du lägga upp dina inlägg på exakt de tider du vill. Så ska firmans kommunikatör vara ledig en typisk utskicksdag kan han eller hon fixa det i förväg.
  • Gör en ”story”. Instagram stories är just nu stort, det kallas ”din händelse” i den svenska versionen av Instagram. Din story – alltså ett kort filmat inslag – ska helst skildra något som händer bakom kulisserna, och den ska göra det på ett direkt och enkelt sätt, och gärna vara filmad med mobilen. Händelsen ska vara max 10–15 sekunder lång och de första sekunderna är viktigast.
  • Tagga ordentligt. Snåla inte med dina hashtaggar, minst tio bör du ha för att få uppmärksamhet på ett inlägg. Koppla dem gärna till det egna varumärket, kampanjer, produkter du säljer eller branscher du verkar i.
  • Gör kul saker. Livestreama ett roligt event, skapa en enkät där dina följare får svara på en fråga … folk gillar underhållning.
  • Lägg in din webbadress. På Instagram funkar det inte med levande länkar, mer än på ett ställe: under ditt namn när besökare går in på din profil. Så se till att inte missa det.

Läs mer här!

Content vs vanliga annonser – en match i fem ronder

Ingo eller Floyd, Ali eller Foreman, content eller vanliga annonser …  i samma match men ändå olika på flera sätt. Nu har branschorganisationen Sveriges Tidskrifter jämfört content och vanliga annonser  utifrån olika parametrar. En kamp i fem ronder som content vinner klart på poäng.

I undersökningen har 672 content marketing-annonser (redaktionella annonser, advitorials, native och liknande) jämförts med 3 239 vanliga annonser under en tidsperiod från februari 2016 till maj 2018. Sveriges Tidskrifter har granskat dem ur flera vinklar. Lägger läsarna märke till annonsen? Är det tydligt vem som är avsändare och hur lättbegripligt och intressant är innehållet? Har den någon effekt, som att personerna köper något eller skaffar mer information, och hur välskriven är den egentligen?

Rond ett. Lägger någon märke till annonsen? Seger för den vanliga annonsen som har 11 procent högre synlighet än content.

Rond två. Hur noga läser mottagarna? Enligt undersökningen lägger de mer tid på content, effekten får värdet 48 procent mot 41 för vanliga annonsen. Rondseger till content.

Rond tre. Bäst relevans. Med vanliga annonser är det lättare att avkoda informationen och vem avsändaren är, men kommunikationen är inte lika noggrann, djup och eftertänksam som content marketing. Det ger enligt rapportmakarna ”avsevärda fördelar för content” som tar hem en jämn rond.

Rond fyra. Engagemang. Här ser man enligt rapporten den största skillnaden till contents favör. Läsarna är mer rätt nischade och upplever en nytta som är 38 procent högre än för vanliga annonsen. Klar rondvinst för content.

Rond fem. Effekten. Aktivitetsnivån (action) hos läsarna är på grund av ”högre relevans och nytta” systematiskt högre – i genomsnitt 12 procent – för content som driver ”informationssökning på ett effektivt sätt”.

Domaren höjer handsken för content som vinner fyra av fem ronder!

Läs hela rapporten.

Newsroom och Göteborg Energi på första plats i Publishingpriset

Publishingpriset_2018När finalen i Publishingpriset avgjordes på Berns i Stockholm på tisdagen fick Newsroom ta emot första pris i kategorin Bästa årsredovisning allmänägda företag.

– Det var ett mycket roligt uppdrag och det känns fantastiskt att ta hem förstaplatsen tillsammans med Göteborg Energi, säger Leif Simonsson, projektledare på Newsroom.

Även Nils Pennlert och Jeanette Larsson, AD respektive fotograf på Newsroom, deltog i projektet.

Projektledare på Göteborg Energi är Olivia Carlsson. Övriga medverkande från Göteborg Energi är Eric Zinn, Cecilia Erdalen, Karin Björkman, Ulrika Mattsson och Kerstin Nilsson.

Enligt juryn får Newsroom och Göteborg Energi priset ”för en inkluderande årsredovisning med bra pappersval, överskådlig layout och fotografier som förmedlar gemenskap och glädje”.

Publishingpriset är en årlig tävling för webbplatser, tidningar, tidskrifter, böcker, årsredovisningar och andra digitala och tryckta produkter samt filmer. Priset delas ut i ett antal kategorier inom digital och tryckt kommunikation samt film. Prisjuryn består av verksamma kommunikatörer som copywriters, grafiska formgivare, interaktionsdesigners, journalister och redaktörer

Läs mer: publishingpriset.org