PR-konsultens bästa tips: Saker en ledare bör tänka på med Twitter

USA:s president Donald Trump är ett exempel, moderaten Hanif Bali ett annat: de gillar att sprida sina åsikter på Twitter.
Och ibland drar de på lite väl mycket.
– De tänker inte på att de råder en slags Twitter-överkänslighet i dagens debattklimat, säger Göran Björklund, seniorkonsult på Newsroom.

Den överkänsligheten slår åt två håll. Dels är det alla som läser kontroversiella tweets och reagerar starkt.

– Då blir det lätt blåsväder i medierna och risken att bli kölhalad är rätt stor, säger Göran Björklund.

Dels yttrar sig överkänsligheten i att politiker och andra makthavare med jämna mellanrum får den här okontrollerbara driften att blixtsnabbt och oöverlagt sprida sina åsikter till allmänheten.

– Reptilhjärnan slår till och de reagerar instinktivt. Twitter är ett snabbt och aggressivt socialt medium, men det innebär inte att du måste hugga på varje köttben som kastas ut.

När det gäller Donald Trump menar Göran Björklund att det blivit till en del av hans maktspråk.

– Han har fått alla dit han vill. Alla sitter och väntar på vad han ska skriva härnäst. Ibland blir det grodor, men på något sätt lyckas han alltid skaka av sig kritiken.

Det är inte en taktik som Göran Björklund tycker att svenska företagsledare och politiker ska försöka sig på.

– Nej, Trump är unik. Jag skulle rekommendera en mer genomtänkt strategi.

Här är Göran Björklunds tre bästa tips till dig som är ledare och som funderar på att börja kommunicera ut budskap via sociala medier

  • Välj ut några ämnen som du behärskar och som du vill profilera dig med.
  • Låt någon på kommunikationsavdelningen läsa innan du trycker på ”Tweeta”.
  • Tänk innan du skriver – är det här verkligen en debatt där du ska ta plats?

 

Greta i topp

Här är de svenskar som får mest reaktion på Twitter:

  1. Greta Thunberg
  2. Hanif Bali
  3. Alice Theoderescu Måwe

Se hela listan.

Världens vildaste nät

Tar man klivet ut i den digitala världen, där källkritiken inte står alltför högt i kurs, kan mycket ske. Ibland utan att det ens har skett. Ett exempel från USA är sociala medier-bedragerskan Anna ”Delvey” Sorokin.

Hon väntar just nu på en dom i ett uppmärksammat mål, där hon med hjälp av bland annat uppdateringar och inlägg på sociala medier, utmålat sig som en rik arvtagerska och dragit illegala fördelar av det.

Anna Sorokin blev älskad av New Yorks elit och säkert var det både spännande och kul … ända tills det upptäcktes att hon hade blåst alla på pengar och ägodelar.

Ett annat exempel är historien om restaurangen the The Shed at Dulwich. ”Skjulet”, med hemvist i kvarter som var så skumma att ingen ville gå dit, hade en fantastisk meny och fick en topprankning i Tripadvisor. The Shed at Dulwich hamnade i det absoluta toppskiktet bland Londons 18 000 restauranger. Problemet var bara att den inte existerade. Restaurangen skapades som ett projekt av medieprofilen Oobah Butler. I maskopi med Vice Magazine och en rad vänner på nätet byggde han upp ryktet om slummens pärla på restauranghimlen, stället där du kunde få mat och vin i toppklass, om du bara vågade dig dit.

Det var inte första gången (och förmodligen inte heller sista) som Oobah Butler fejkade allt och klädde av eller förpackade om sanningen. I slutet av april kom han med sin debutbok – ”How To Bullsh*t Your Way to Number 1”.

En fantastisk bok.

Ett mästerverk i sin genre och ett måste för den som vill hänga med i mediedebatten. Rekommenderas starkt.

Sägs det. Själv har jag bara läst om den på nätet.

Allt fler vill se ditt företag på Youtube

Google har sedan länge varit den dominerande sökmotorn på nätet. Men i takt med att rörliga bilder växer som bärare av content har en annan tjänst börjat utmana, Youtube!

Netscape, Webcrawler, Altavista … få under 30 minns sökmotorerna som dominerade innan Larry Page och Sergey Brin – båda doktorander på Stanford – skapade Google 1998. Tre, fyra år senare började vi alla skifta över till den nya härskaren i sökmotorernas värld.

”Googla” är numera synonymt med att ta reda på saker. Det är på Google företag vill synas med sina logotyper, det är härifrån man vill leda trafik till sin hemsida med hjälp av sökordsoptimering med mera.

Men sedan videotekniken blivit billigare och mer lätthanterlig, och med det ökad efterfrågan, har en utmanare seglat upp.

Det är videodelningstjänsten Youtube, ett socialt medium med en miljard användare, som i dag är betydligt mer än musikvideor och spekulativa filmade anekdoter om allt från slukhål till gulliga djur. Youtube är en allt viktigare kanal för kommersiella aktörer och företag som kan sprida sitt material brett och generellt eller avgränsat via en egen Youtube-kanal.

Enligt Göran Björklund på Newsroom är Youtube en sökmotor där den som söker vill ha relevanta svar.

– Därför ska man som företag dels förstå att Youtube är minst lika viktigt som Google, dels att man måste ge den som söker ett så relevant svar som möjligt även där, säger han.

Bland de branscher som tidigt förstått potentialen med filmad content är tillverkare av hemelektronik, datorer och liknande. En lättförståelig instruktionsvideo som förklarar hur du fixar enkla problem själv sparar många samtal till kundtjänsten. Samma sak med bostadsföretag som skapat filmer om hur du kan rensa avlopp och kolla så att du har rätt värme i lägenheten med mera.

Checklista – kommersiell användning av Youtube som socialt media:

  • Ha en Youtube-strategi som omfattar egna produktioner, annonser och sponsrade inlägg
  • Tänk sökord eller frågeställningar
  • Se till att ha något att visa
  • Kvalitetssäkra en lägsta nivå för innehållet gentemot syfte och varumärke
  • Gör det också enkelt för dem som är nyfikna på ditt företag
  • Vårda din Youtube-kanal genom att skapa spellistor och uppmana besökare att prenumerera
  • Skapa gärna även en trailer som lyfter fram vad tittarna kan hitta bland materialet

Vässa din kommunikation – trender att hålla koll på

En marknadsförare kan aldrig luta sig tillbaka. Det gäller att ”be running scared all the time” som en internationell flygbolagsboss uttryckte det för ett antal år sedan. Här är några trender som gäller just nu.

• Folk är trötta på reklamen
Inget nytt kanske, men det verkar bli värre. Så många som 30 procent av de som surfar på internet har skaffat sig adblockers för att slippa störande banners och liknande. Den som vill nå genom filtren får se till att komma med något intressant. Det gynnar bland andra contentbranschen, som satsar på att leverera nischat innehåll med substans.

• Glöm inte kreativiteten
Går det att skriva på ett mer intressant sätt, hur gör du bilderna lite mer spännande? Hitta intressanta vinklar på det du levererar så att det inte fler platt ner i dammet. Kreativitet framför stel traditionalitet lyfts fram av flera trendspanare. Ett kul exempel är hundmatsmärket Pedigree, kända för lite trist reklam som lyfter fram vitaminberikning och liknande. Men i kampanjen The Child Replacement Programme tänkte de om och fick till det.

• Nischa dina budskap
Går du ut allt för brett får du en potentiellt stor målgrupp. Men få av dem du når kommer att känna att det du säger talar till just dem. Går det att rikta budskap mer selektivt till olika grupper? Ett extremt exempel är när godismärket Skittles gjorde en reklamfilm inför Super Bowl som riktade sig till en enda person, Marcos Menendez i Canoga Park, Kalifornien. Noll spridning på filmen. Men en kul och skruvad idé som fick rejält med uppmärksamhet i sig.

• Häng med i hur kunderna kommunicerar
Google home är här, Iphone-tjänsten Siri har funnits i flera år. Lite stela ännu men möjligheten att tala med dina apparater är något som fler och fler gillar. Men det är inte bara hemelektroniken som börjat prata, det gäller även vanliga hemsidor. Om du inte har en sedan tidigare kan det vara läge att börja fundera på en så kallad Chatbot till din sajt.

• Gör något gott för samhället – det lönar sig
Det kan kanske låta lite hycklande, men flera stora företag har på senare tid tagit chansen att använda sina kanaler för att göra något mer än marknadsföra en produkt. De har satsat på att sprida humana budskap som antirasism och jämställdhet. Exempelvis Procter & Gambles reklamfilm The Talk och Essitys kampanj Blood Normal.

• Ta kontroll med storytelling
Raka fakta om vem du är och vad du gör … visst det behövs. Fast inte så kul alltid. En god historia å andra sidan är något som folk gillar och kommer ihåg. Att själv formulera berättelserna om de egna företaget, produkterna och varumärket är ett sätt att bygga relationer till kunderna. Lyft fram människor, skapa känslor. Exempelvis Apple och Tesla är bra på det här. De som köper produkterna tycker att de på något sätt speglar deras personlighet.

Hacka dig in hos konkurrenten

Den som vill synas i reklambruset får anstränga sig. Det gäller att ständigt leta nya infallsvinklar och ingångar. Ett begrepp som börjat dyka upp på senare tid är hackvertizing.

Idén är att studera konkurrentens varumärke och se vad man skulle kunna hugga på i en egen kampanj. Burger King till exempel, ständigt i fajt med storebror McDonalds. Burgarna? Skillnaden är inte enorm, de två varumärken och deras produkter är helt enkelt nästan till förvillelse lika.

Burger King studerade sin konkurrent och bestämde sig sedan för att hacka deras vänliga och färgglada Ronald McDonald-clown, som fått ge namn åt behjärtansvärda saker som barnsjukhus och liknande.

De satsade på att koppla ihop kombinationen clown och hamburgare med skräckfilmspajasen i filmen ”It”, med manus efter en Stephen King-roman. Scary Clown Night kallade de kampanjen som de körde inför halloween. Kunder runt om i världen fick en gratis whopper om de kom ner till den lokala Burger King-syltan, utklädda till clowner. Det blev en hit.

Ett annat, snällare exempel på en slags hackvertizing är när ölmärket Steinlager bestämde sig för att utmana konkurrenten Guinness. Ölmärkena har varsitt rugbylag på lönelistan. Guinness sponsrar British and Irish Lions, Steinlager stöttar Nya Zeeländska-laget All Blacks – två lag vars rivalitet har mer än hundraåriga traditioner. Inför en match i Nya Zeeland räknade Steinlagers marknadsförare ut att supportrarna skulle spendera mer tid på Auckland Airport än på själva matchen. Då köpte de upp alla elektroniska reklamtavlor på flygplatsen, inte en kvadratmeter blev kvar till Guinness.

De erbjöds istället en renhårig match om utrymmet. Tavlorna var riggade så att om en British and Irish Lions-supporter ställde sig framför en av dem bytte den till ett Guinness-budskap. Sedan växlade den tillbaka till Steinlager-reklam om en All Blacks-supporter gjorde samma sak. Steinlager, Nya Zeelands största ölmärke, ökade sin försäljning i landet med 5,1 procent. Guinness? De ökade med 18 procent, och tackade för det fräcka tilltaget som inte kostade dem ett öre.

Se filmerna

Scary clown-night.

Fight for the territory.

Ett exempel till där Budweiser hittade ett sätt att hacka sig in och använda sina mest kända konsumenters (rockstjärnor) varumärken.

Clownfoto: Tracy Lundgren

Lägg enkätpusslet rätt så får du strategisk PR

En enkätundersökning med tydliga syften, relevant innehåll och trovärdig avsändare – tillsammans med en intresseväckande slutsats och rätt timing för dess syften, är ett riktigt bra PR-verktyg. Det menar Göran Björklund, PR-konsult på Newsroom.  

Ett aktuellt exempel är hur Newsroom använt leverantörsorganisationen Fordonskomponentgruppen, FKG:s, konjunkturbarometer ”Vägvisaren” för att lansera organisationens krav på ett nytt industripolitiskt program som ska stärka leverantörsindustrins framtida konkurrenskraft.

– Vägvisaren är en medlemsenkät som FKG skickar ut två gånger om året till fordonsindustrins svenska leverantörer. Den består av en huvudenkät med samma, återkommande frågor samt några tilläggsfrågor av aktualitetskaraktär, säger Göran Björklund.

I höstens Vägvisare kompletterade FKG med frågor om regeringens industri- och näringspolitik. Syftet var att få underlag inför samtal med närings- och innovationsminister Mikael Damberg under bland annat underleverantörsmässan Subcontractor.

Resultatet analyserades av FKG avseende trender och tendenser, därefter av Newsroom för att hitta möjligheter, infallsvinklar, till strategisk kommunikation, opinionsbildning och annan PR.

– Efter lite ”spinn” formulerades kravet på ett fyrapunktsprogram för att långsiktigt stärka leverantörsindustrins konkurrenskraft. Specifikt är utspelet om krav på ett nytt statligt understött strategiskt fordonsindustriellt utvecklings- och omställningsprogram döpt till Automotive Sweden 2045 helt nytt. Det ska möta upp regeringens politiska vision om en fossilfri fordonsflotta 2030 och koldioxidneutralt samhälle 2045, säger Göran Björklund.

Hur gör ni PR kring det här?

– Dels genom själva idén som presenterades i ett strategiskt publicerat debattinlägg i Ny Teknik, dels sprids den genom pressreleaser. Idén om programmet kommer även att bli en väsentlig del i FKG:s samhällskontakt.

– Strategisk kommunikation för att ge svensk fordonsindustri rätt förutsättningar, kort och gott, säger Göran.

 

Fakta: Leverantörsindustrin i Sverige omfattar cirka 900 företag som har merparten av sin omsättning inom fordonsindustrin. Antalet anställda är 70 000 personer och den årliga omsättningen i Sverige är cirka 170 miljarder kronor. Branschen domineras av SME-företag.

 

Lite om undersökningar: Grundläggande är att undersökningen och dess resultat skara vara relevant och statistiskt säkerställd.

– Kontinuitet, relevans och timing är A och O för att kunna nå resultat med statistik, enkäter och undersökningsutfall i PR-syfte, säger Göran Björklund.

 

Återkommande barometer: Man kan arbeta med en egen panel för egna, regelbundna enkäter baserade på ett antal återkommande frågor plus någon rörlig fråga och en frisvarsmöjlighet.

 

Branschindex byggt på statistik: Man kan hantera egen statistik – exempelvis marknadsrörelser i jämförelsetal – som regelbundet analyseras och som sedan kommuniceras ut.

 

Egen enkät: De flesta undersökningsinstitut kan erbjuda olika former av marknadsundersökningar eller studier; allt från utskick via post till nätpaneler och telefonintervjuer.

 

Ställ en fråga: Man kan köpa in sig på omnibusundersökning hos, exempelvis, TNS SIFO med en eller flera egna frågor.

 

Läs pressreleasen om FKG:s arbete i Metal Supply här.

Läs debattinlägget i Ny Teknik här.

 

För mer information, kontakta:

Göran Björklund, 031-712 40 06

Storytelling och film ska påverka EU-parlamentariker

Den filmade berättelsen om den lilla bilverkstaden på den svenska landsbygden och dess samhällsviktiga existens samt villkoren för den.

Det är centrala delar i Newsrooms opinionskampanj åt Sveriges Bildelsgrossisters Förening, SBF, om alla bilverkstäders rättigheter och bilägarnas fulla valfrihet att välja bilverkstad.

– Narrativet om den lilla, kämpande bilverkstaden i värmländska Kil används både nationellt och som argument mot EU-parlamentariker i Bryssel av de båda europeiska samarbetsorganisationerna inom bilbranschen FIGIEFA och CECRA, berättar Newsrooms Göran Björklund.

Göran påpekar att många gånger säger en bild eller en film betydligt mer än tusen ord, särskilt om det rör sig om en komplicerad fråga.

– I filmen berättar vi om sammanhang som är svåra att förstå om man enbart pratar om dem på traditionellt vis. Men genom att åskådliggöra dem och deras verklighetsbild blir det enklare att nå fram, säger han.

HÄR kan du se filmen!

Newsroom bakom nätverksträff för industrin

På den Internationella kvinnodagen firade FKG:s kvinnliga nätverk inom leverantörsindustrin två år. Detta skedde i ett arrangemang där vi på Newsroom sammanfört två av våra uppdragsgivare inom industrisektorn – dels branschorganisationen FKG, dels robotföretaget KUKA.
Drygt ett 30-tal kvinnor med fordonsindustrin som gemensam nämnare kom till en spännande kväll i den högteknologiska robotvärlden hos KUKA.
Värdtrio var Gabriella Banehag, FKG, Carola Andersson, KUKA, och Mona Höynä-Carlsson, Newsroom.
– Vi är ruskigt nöjda och riktar ett speciellt tack till KUKA och Newsrooms initiativ. Det roliga är att vårt kvinnliga nätverk växer hela tiden. Det visar att det finns behov att mötas för kvinnor inom fordons- och leverantörsindustrin, säger Gabriella Banehag som är spindeln i nät(verk)et.

Fem års lobbyarbete har burit frukt

Nästan fem års hårt lobbyarbete åt vår uppdragsgivare, leverantörsorganisationen FKG med samarbetspartnerna Sinf och STD, bär till slut frukt.

I dag har närings- och innovationsminister Mikael Damberg meddelat att han skyndsamt vill ha ett toppmöte kring problemen med betalningstider i näringslivet. Jämte de båda arbetsgivare- och företagarorganisationerna Svenskt Näringsliv respektive Företagarna, är FKG den tredje part som bjudits in till överläggningarna vars syfte är att diskutera antingen en generell uppförandekod eller lagstiftning.

– Det känns som att ministern tänt till på vårt senaste debattinlägg där vi initierat införandet av en affärsetisk uppförandekod kopplat till kravet på hållbarhetsredovisning för större bolag, säger Göran Björklund, PR-konsult på Newsroom.

Han berättar att idén om uppförandekod kommer från Newsrooms arbete med att vidga sitt IR-erbjudande till att även omfatta hållbarhetsredovisning.

– I dag uppger företagen i regel att de ställer sig bakom antikorruptions- och vapenlagar eller är emot barnarbete i sina hållbarhetsredovisningar, men en mer preciserande affärsetisk uppförandekod är sällsynt.

Newsrooms uppdrag omfattar agendasättande debatt, pressbearbetning, myndighets- och politikerkontakt, politikerträffar, utveckla strategiska samarbeten, remissvar samt arbetet med att ta fram en affärsetisk uppförandekod för näringslivet.

Allt mer av PR-budgeten läggs på digitala medier

En allt större del av PR-budgeten spenderas digitalt. Det visar den senaste rapporten från PRCA, ”Digital PR and communications report 2016”.

Enligt den europeiska rapporten läggs 25 procent av PR-budgeten på digitala kanaler som webb, bloggar, sociala flöden med flera.

– Rapporten visar på ett europeiskt snitt, men erfarenheten säger att den svenska andelen förmodligen är än högre, kanske uppemot 50 procent, säger Göran Björklund, account director på Newsroom och med över 30 års erfarenhet av PR- och påverkansarbete.

Enligt Göran kan det förklaras med att vi i Sverige är tidiga med att anamma nya tekniker samtidigt som vi jobbar plattare, snabbare och effektivare i vårt PR-arbete jämfört med många andra europeiska länder.

– De digitala PR-plattformarna är oerhört effektiva, och de som finns på den svenska marknaden är i flera fall operativt världsledande, säger Göran.

Enligt rapporten är videobaserat innehåll tillsammans med material till bloggare och kontakter med ”influencers” huvuderbjudandet inom digitala tjänster från PR-byråerna.

Ser man till de olika plattformarna och deras kostnadseffektivitet, så har traditionell PR tappat från 72 procent till 65 procent till förmån för digital PR som landar på 73 procent. Sett ur ett europeiskt perspektiv är Facebook och Twitter outstanding inom sociala medier sett till kostnadseffektivitet, enligt PRCA:s rapport.