Allt fler vill se ditt företag på Youtube

/i , /av

Google har sedan länge varit den dominerande sökmotorn på nätet. Men i takt med att rörliga bilder växer som bärare av content har en annan tjänst börjat utmana, Youtube!

Netscape, Webcrawler, Altavista … få under 30 minns sökmotorerna som dominerade innan Larry Page och Sergey Brin – båda doktorander på Stanford – skapade Google 1998. Tre, fyra år senare började vi alla skifta över till den nya härskaren i sökmotorernas värld.

”Googla” är numera synonymt med att ta reda på saker. Det är på Google företag vill synas med sina logotyper, det är härifrån man vill leda trafik till sin hemsida med hjälp av sökordsoptimering med mera.

Men sedan videotekniken blivit billigare och mer lätthanterlig, och med det ökad efterfrågan, har en utmanare seglat upp.

Det är videodelningstjänsten Youtube, ett socialt medium med en miljard användare, som i dag är betydligt mer än musikvideor och spekulativa filmade anekdoter om allt från slukhål till gulliga djur. Youtube är en allt viktigare kanal för kommersiella aktörer och företag som kan sprida sitt material brett och generellt eller avgränsat via en egen Youtube-kanal.

Enligt Göran Björklund på Newsroom är Youtube en sökmotor där den som söker vill ha relevanta svar.

– Därför ska man som företag dels förstå att Youtube är minst lika viktigt som Google, dels att man måste ge den som söker ett så relevant svar som möjligt även där, säger han.

Bland de branscher som tidigt förstått potentialen med filmad content är tillverkare av hemelektronik, datorer och liknande. En lättförståelig instruktionsvideo som förklarar hur du fixar enkla problem själv sparar många samtal till kundtjänsten. Samma sak med bostadsföretag som skapat filmer om hur du kan rensa avlopp och kolla så att du har rätt värme i lägenheten med mera.

Checklista – kommersiell användning av Youtube som socialt media:

  • Ha en Youtube-strategi som omfattar egna produktioner, annonser och sponsrade inlägg
  • Tänk sökord eller frågeställningar
  • Se till att ha något att visa
  • Kvalitetssäkra en lägsta nivå för innehållet gentemot syfte och varumärke
  • Gör det också enkelt för dem som är nyfikna på ditt företag
  • Vårda din Youtube-kanal genom att skapa spellistor och uppmana besökare att prenumerera
  • Skapa gärna även en trailer som lyfter fram vad tittarna kan hitta bland materialet

Göra film är inget val – det är ett måste

/i , /av

80 procent av all digital kommunikation beräknas vara rörlig 2020*.

– Att börja producera film för hemsidor och sociala medier är egentligen inget val – det är ett måste, säger Leif Simonsson, projektledare och PR-konsult på Newsroom.

Trenden har varit tydlig under ganska många år nu – det är rörliga inslag som gäller när det handlar om marknadskommunikation. Eller digital kommunikation över huvud taget.

Det finns många både vetenskapliga studier och kalla fakta som talar sitt tydliga språk: när vi ser film och animationer fångar vi snabbare upp budskapen än en skriven text.

– Trots att många kanske tycker att man redan i dag översköljs av filmade inslag med allehanda budskap, är det fortfarande bara början på en utveckling mot allt mer rörligt, säger Leif Simonsson, projektledare på Newsroom och med mångårig erfarenhet av film.

– Detta innebär också att det måste finnas en tanke bakom en filmproduktion. För att inte försvinna i bruset, är en strategi a och o. Det är kanske inte riktigt på samma nivå som vid en blivande kassako från Hollywood, men utan en klar strategi och ett genomarbetat manus kommer din film att gå ganska obemärkt förbi.

Leif poängterar att det egentligen inte spelar någon roll om det är en 15 sekunder lång teaser eller en treminuters presentation av ditt företag. Är filmen avsedd för en större mottagargrupp, måste förarbetet få ta tid.

– Ärligt, känslofyllt, trovärdigt och med stark närvaro är några nyckelord att ha med sig när man ska producera film. Då är jag övertygad om att budskapet också fastnar. Du har bara en chans på dig att fånga tittarens intresse – ta tillvara på den genom att göra rätt från början.

Han ser också en annan fördel med att göra film av sin digitala kommunikation.

– Med dagens alla plattformar – som också de kommer att bli fler i framtiden – kan du sprida ditt material på många ställen. Med det redaktionella anslaget vi på Newsroom har när vi producerar film, gäller det att vara kreativ i alla led. Även i distributionsfasen, säger Leif Simonsson.

 

*Enligt rapport från Dagens Analys

 

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Testa hur många av dagens slangord du kan  – gör Newsrooms quiz och tävla om en bok

/i , /av

 

Du behärskar lingot i din bransch och snappar upp de flesta av nyorden när svenskan uppdaterar sig. Men hur många moderna slangord kan du, förutom aina (polis) och guzz (tjej)? Testa dina kunskaper i Newsrooms Quiz och var med och tävla om ett ex av boken Fan och hans moster gör en pudel: förklaringar till över 1000 nya och gamla svenska uttryck.

Mejla in dina svar/rätt rad till thomas.drakenfors@newsroom.se

1) Hamburgerkedjan McDonald’s har många olika smeknamn. Vad säger man på Rinkebysvenska?

  1. McNakno.
  2. Micky Dee.
  3. Donken.

2) Om någon säger ”Hallå mannen, yapo!” Vilket är budskapet?

  1. Gå härifrån, jag är trött på dig.
  2. Kom hit så snackar vi om saken.
  3. Skynda dig, vi har bråttom.

3) Du är inne i en servicebutik och frågar vad en vara kostar. Tjejen i kassan säger ”balesh”, vad menar hon.

  1. Vet inte, jag ska fråga chefen.
  2. Ingenting, den är gratis.
  3. Kolla själv, (det står på prislappen).

4) Din nya jobbarkompis frågar om du ska hänga med och ”gendish”. Vad vill hon göra?

  1. Dricka alkoholhaltiga drycker.
  2. Gå på lunch.
  3. Gå på bio.

5) Någon säger ”sag bab” till dig, men vad betyder det?

  1. Din pappa är en hund.
  2. Jag är ihop med din mamma.
  3. Jag litar på dig.

6) Vilket av följande uttryck betyder pengar?

  1. Stalish.
  2. Parra.
  3. Edollarristos.

7) Att guzz betyder tjej är det många som vet. Men vilket av orden nedan har samma betydelse?

  1. Gäri.
  2. Raggi.
  3. Goro.

8) Vilket av orden nedan är inte modern slang, utan ett äldre göteborgsuttryck stulet från romani som betyder ”stor sten”?

  1. Hullu.
  2. Rackla.
  3. Kombarris.

9) Bakom vilket av orden döljer sig djuret hund?

  1. Köpek.
  2. Mangas.
  3. Lopeta.

10) I Stockholm kallas förorten Hallunda för Challunda. Vilket av orden här är slang för Angered?

  1. Sin city.
  2. Los Angeles.
  3. Checkpoint Chill.

 

Tänk på detta när filmen ska textas

/i , /av

Textning av filmer – är det verkligen viktigt, hur ska man tänka och varför skrivs färre ord än det hörs?

Det finns en anledning till att du inte ser alla ord som hörs. När det kommer till att texta filmer behöver man inte kämpa med att få in varje uttalat ord på de två raderna längst ner i bildrutan. Det viktiga är att få tittaren att förstå budskapet.

Det kan kännas klurigt att återge en hel harang på ett begränsat radutrymme och det kan ibland krävas en hel del sållande.

Det är bra att stryka ord som ”typ”, ”liksom”, ”ju” och ”så” som bara sägs som utfyllnad. Upprepningar och onödiga ord tas också bort direkt.

Vid en intervjusituation kan vi till exempel få svaret:

”Vi har ju precis hoppat på det här stora projektet. Det var något vi gjorde precis innan jul.”

Som läsare blir det mycket enklare att förstå om man kortar ner svaret lite:

”Vi hoppade på det här stora projektet precis innan jul.”

Det viktiga är att behålla första och sista ordet i meningen intakta. Det gör att man som lyssnare inte störs av skillnaden i meningarna lika enkelt.

På Newsroom rekommenderar vi alltid att du textar dina filmer, speciellt om de ska användas på sociala medier. Väldigt många användare tittar nämligen på filmer utan ljud och ett klipp utan textning väljs då ofta bort.

Framtiden avslöjar sig i de nya uttrycken

/i , /av

Trots att vi nu levt i decennier med både hemdatorer, mobiler och internet fortsätter den framrusande digitaliseringen att skapa nya saker som kräver egna ord.

Bland de 32 nya uttryck som Institutet för språk och folkminnen definierade 2018 har ungefär en tredjedel med uppkopplade prylar att göra. Exempelvis cyberyhygien, digifysisk och spårpixel*, för att nämna några.

Men det här med datorernas kolonisering av språkbruket har pågått länge. I nyordslistan för 30 år sedan – det i sammanhanget jungfruliga året 1989 – var det bara tre ord som gick att koppla till den spirande digitaliseringen: dataänka, ficktelefon och portföljfax.

Dataänkan är en ”kvinna som är gift eller sambo med en man som helt ägnar sig åt sin dator”, ett fenomen som med tiden förlorat det mesta av sin genusvinkel. Datorn flyttade rätt snabbt ut från mansgrottan och de senaste decennierna har vi alla – män som kvinnor – fått se hur den nästlat sig in i en rejäl del av både vårt yrkesliv och vår fritid. För att inte tala om hur den minidator vi ständigt går med i fickan tagit död på mycket av det sociala snacket i det offentliga rummet.

Inte direkt något man behövde bekymra sig om 1989 när ficktelefonen knappast var allmängods. Ordet är beskrivande på ett torrt och konstaterande, närmast byråkratiskt vis. Men den saken rådde folkviljan bot på redan året efter. Då puttade yuppienallen ner ficktelefonen till svenska språkets soptipp. Fast dagens hävdvunna ”mobilen” är ju inte så mycket roligare än ficktelefonen. Borde gå att komma på något roligare.

Angående ficktelefonen har 1989 års nyordslista med ett citat från i september 1967. Då stod en närmast profetisk teknikreporter på Svenska Dagbladet för ett tidigt belägg av ordet som först 22 år senare fick en kort blomstring. Reportern skriver om en ”sladdlös telefon som lätt kan bäras med. I en framtid kommer vi att få ficktelefoner. Det blir då möjligt att anropa folk som är i rörelse, oberoende av var de befinner sig på jordklotet.” Ända till mitten av 80-talet framstod det här som rätt utopiskt för de flesta som inte jobbade med spjutspetsteknik i telekombranschen.

Den bärbara portföljfaxen då? Låter som en betydligt mer cool pryl än den vanliga faxen, som sedan e-postens genombrott fått retirera till de mest dammiga hörnen på de av dagens kontor som har den kvar.

Andra nyord från 1989 som säger en del om vad vi var upptagna med då är axelvaddslinne, värsting och bugga.

* Cyberhygien. Rutiner för sund IT-säkerhet. Digifysisk. Att kombinera digitala kontakter med fysisk närvaro. Spårpixel. Datorprogram som kartlägger hur vi surfar oss fram på nätet och ser till att vi får se skräddarsydda annonser i exempelvis sociala medier.

Testa hur många av förra årets nya ord du kan i ett quiz.

Se hela listan med 2018-års nya ord.

Se hela listan med 1989-års nya ord.

Content vs vanliga annonser – en match i fem ronder

/i , /av

Ingo eller Floyd, Ali eller Foreman, content eller vanliga annonser …  i samma match men ändå olika på flera sätt. Nu har branschorganisationen Sveriges Tidskrifter jämfört content och vanliga annonser  utifrån olika parametrar. En kamp i fem ronder som content vinner klart på poäng.

I undersökningen har 672 content marketing-annonser (redaktionella annonser, advitorials, native och liknande) jämförts med 3 239 vanliga annonser under en tidsperiod från februari 2016 till maj 2018. Sveriges Tidskrifter har granskat dem ur flera vinklar. Lägger läsarna märke till annonsen? Är det tydligt vem som är avsändare och hur lättbegripligt och intressant är innehållet? Har den någon effekt, som att personerna köper något eller skaffar mer information, och hur välskriven är den egentligen?

Rond ett. Lägger någon märke till annonsen? Seger för den vanliga annonsen som har 11 procent högre synlighet än content.

Rond två. Hur noga läser mottagarna? Enligt undersökningen lägger de mer tid på content, effekten får värdet 48 procent mot 41 för vanliga annonsen. Rondseger till content.

Rond tre. Bäst relevans. Med vanliga annonser är det lättare att avkoda informationen och vem avsändaren är, men kommunikationen är inte lika noggrann, djup och eftertänksam som content marketing. Det ger enligt rapportmakarna ”avsevärda fördelar för content” som tar hem en jämn rond.

Rond fyra. Engagemang. Här ser man enligt rapporten den största skillnaden till contents favör. Läsarna är mer rätt nischade och upplever en nytta som är 38 procent högre än för vanliga annonsen. Klar rondvinst för content.

Rond fem. Effekten. Aktivitetsnivån (action) hos läsarna är på grund av ”högre relevans och nytta” systematiskt högre – i genomsnitt 12 procent – för content som driver ”informationssökning på ett effektivt sätt”.

Domaren höjer handsken för content som vinner fyra av fem ronder!

Läs hela rapporten.

Newsroom fyller 30 år

/i /av

Hallå där Gun Rosendahl, vd på Newsroom! Företaget fyller jämnt i år?
– Ja, företaget grundades den 24 augusti 1989, så nu firar vi 30 år i branschen.
Det är lång tid i den konkurrensutsatta content- och PR-branschen. Vad är hemligheten för att lyckas överleva?
– Vi är en relativt liten byrå, men med bred kompetens och ett starkt fokus på kundnöjdhet, kreativitet och säker leverans. Vår storlek gör att vi kan vara flexibla, snabba och personliga.
Vilka är kunderna?
– Vi har både stora och små företag inom en rad olika branscher. Det är både privata företag och offentliga organisationer. Vi har kunder över hela Sverige, men basen är i Västsverige.
Hur har Newsroom utvecklats under åren?
– Otroligt mycket. Från början var tidningsproduktion den helt dominerande verksamheten. Under åren har PR-delen växt och vårt erbjudande breddats. De senaste åren har vi haft en stark utveckling när det gäller digitala medier och film. Årsredovisningar är ett annat affärsområde som växt på senare år.
Hur ska ni fira jubileet?
– Något roligt ska vi hitta på – det ska inte gå obemärkt förbi.

A yankee jolly good jul

/i /av

America the greatest, the biggest, god bless och inget klimatavtal … bla, bla. Ibland sätter storebror i väst vänskapen på prov.

Fast när det gäller julsånger spelar jänkarna i en division för sig. Här kommer Newsrooms lista med fantastisk amerikansk (och lite engelsk) julmusik från Phil Spector, Ella Fitzgerald, Motown med flera.
Värm glöggen, tänd granen, kör i gång Spotify, sätt på shuffle och njut av en perfekt stämning.

 

Foto: rawpixel.com

Vässa din kommunikation – trender att hålla koll på

/i , /av

En marknadsförare kan aldrig luta sig tillbaka. Det gäller att ”be running scared all the time” som en internationell flygbolagsboss uttryckte det för ett antal år sedan. Här är några trender som gäller just nu.

• Folk är trötta på reklamen
Inget nytt kanske, men det verkar bli värre. Så många som 30 procent av de som surfar på internet har skaffat sig adblockers för att slippa störande banners och liknande. Den som vill nå genom filtren får se till att komma med något intressant. Det gynnar bland andra contentbranschen, som satsar på att leverera nischat innehåll med substans.

• Glöm inte kreativiteten
Går det att skriva på ett mer intressant sätt, hur gör du bilderna lite mer spännande? Hitta intressanta vinklar på det du levererar så att det inte fler platt ner i dammet. Kreativitet framför stel traditionalitet lyfts fram av flera trendspanare. Ett kul exempel är hundmatsmärket Pedigree, kända för lite trist reklam som lyfter fram vitaminberikning och liknande. Men i kampanjen The Child Replacement Programme tänkte de om och fick till det.

• Nischa dina budskap
Går du ut allt för brett får du en potentiellt stor målgrupp. Men få av dem du når kommer att känna att det du säger talar till just dem. Går det att rikta budskap mer selektivt till olika grupper? Ett extremt exempel är när godismärket Skittles gjorde en reklamfilm inför Super Bowl som riktade sig till en enda person, Marcos Menendez i Canoga Park, Kalifornien. Noll spridning på filmen. Men en kul och skruvad idé som fick rejält med uppmärksamhet i sig.

• Häng med i hur kunderna kommunicerar
Google home är här, Iphone-tjänsten Siri har funnits i flera år. Lite stela ännu men möjligheten att tala med dina apparater är något som fler och fler gillar. Men det är inte bara hemelektroniken som börjat prata, det gäller även vanliga hemsidor. Om du inte har en sedan tidigare kan det vara läge att börja fundera på en så kallad Chatbot till din sajt.

• Gör något gott för samhället – det lönar sig
Det kan kanske låta lite hycklande, men flera stora företag har på senare tid tagit chansen att använda sina kanaler för att göra något mer än marknadsföra en produkt. De har satsat på att sprida humana budskap som antirasism och jämställdhet. Exempelvis Procter & Gambles reklamfilm The Talk och Essitys kampanj Blood Normal.

• Ta kontroll med storytelling
Raka fakta om vem du är och vad du gör … visst det behövs. Fast inte så kul alltid. En god historia å andra sidan är något som folk gillar och kommer ihåg. Att själv formulera berättelserna om de egna företaget, produkterna och varumärket är ett sätt att bygga relationer till kunderna. Lyft fram människor, skapa känslor. Exempelvis Apple och Tesla är bra på det här. De som köper produkterna tycker att de på något sätt speglar deras personlighet.

Hacka dig in hos konkurrenten

/i , /av

Den som vill synas i reklambruset får anstränga sig. Det gäller att ständigt leta nya infallsvinklar och ingångar. Ett begrepp som börjat dyka upp på senare tid är hackvertizing.

Idén är att studera konkurrentens varumärke och se vad man skulle kunna hugga på i en egen kampanj. Burger King till exempel, ständigt i fajt med storebror McDonalds. Burgarna? Skillnaden är inte enorm, de två varumärken och deras produkter är helt enkelt nästan till förvillelse lika.

Burger King studerade sin konkurrent och bestämde sig sedan för att hacka deras vänliga och färgglada Ronald McDonald-clown, som fått ge namn åt behjärtansvärda saker som barnsjukhus och liknande.

De satsade på att koppla ihop kombinationen clown och hamburgare med skräckfilmspajasen i filmen ”It”, med manus efter en Stephen King-roman. Scary Clown Night kallade de kampanjen som de körde inför halloween. Kunder runt om i världen fick en gratis whopper om de kom ner till den lokala Burger King-syltan, utklädda till clowner. Det blev en hit.

Ett annat, snällare exempel på en slags hackvertizing är när ölmärket Steinlager bestämde sig för att utmana konkurrenten Guinness. Ölmärkena har varsitt rugbylag på lönelistan. Guinness sponsrar British and Irish Lions, Steinlager stöttar Nya Zeeländska-laget All Blacks – två lag vars rivalitet har mer än hundraåriga traditioner. Inför en match i Nya Zeeland räknade Steinlagers marknadsförare ut att supportrarna skulle spendera mer tid på Auckland Airport än på själva matchen. Då köpte de upp alla elektroniska reklamtavlor på flygplatsen, inte en kvadratmeter blev kvar till Guinness.

De erbjöds istället en renhårig match om utrymmet. Tavlorna var riggade så att om en British and Irish Lions-supporter ställde sig framför en av dem bytte den till ett Guinness-budskap. Sedan växlade den tillbaka till Steinlager-reklam om en All Blacks-supporter gjorde samma sak. Steinlager, Nya Zeelands största ölmärke, ökade sin försäljning i landet med 5,1 procent. Guinness? De ökade med 18 procent, och tackade för det fräcka tilltaget som inte kostade dem ett öre.

Se filmerna

Scary clown-night.

Fight for the territory.

Ett exempel till där Budweiser hittade ett sätt att hacka sig in och använda sina mest kända konsumenters (rockstjärnor) varumärken.

Clownfoto: Tracy Lundgren