PR-konsultens bästa tips: Saker en ledare bör tänka på med Twitter

/i , /av

USA:s president Donald Trump är ett exempel, moderaten Hanif Bali ett annat: de gillar att sprida sina åsikter på Twitter.
Och ibland drar de på lite väl mycket.
– De tänker inte på att de råder en slags Twitter-överkänslighet i dagens debattklimat, säger Göran Björklund, seniorkonsult på Newsroom.

Den överkänsligheten slår åt två håll. Dels är det alla som läser kontroversiella tweets och reagerar starkt.

– Då blir det lätt blåsväder i medierna och risken att bli kölhalad är rätt stor, säger Göran Björklund.

Dels yttrar sig överkänsligheten i att politiker och andra makthavare med jämna mellanrum får den här okontrollerbara driften att blixtsnabbt och oöverlagt sprida sina åsikter till allmänheten.

– Reptilhjärnan slår till och de reagerar instinktivt. Twitter är ett snabbt och aggressivt socialt medium, men det innebär inte att du måste hugga på varje köttben som kastas ut.

När det gäller Donald Trump menar Göran Björklund att det blivit till en del av hans maktspråk.

– Han har fått alla dit han vill. Alla sitter och väntar på vad han ska skriva härnäst. Ibland blir det grodor, men på något sätt lyckas han alltid skaka av sig kritiken.

Det är inte en taktik som Göran Björklund tycker att svenska företagsledare och politiker ska försöka sig på.

– Nej, Trump är unik. Jag skulle rekommendera en mer genomtänkt strategi.

Här är Göran Björklunds tre bästa tips till dig som är ledare och som funderar på att börja kommunicera ut budskap via sociala medier

  • Välj ut några ämnen som du behärskar och som du vill profilera dig med.
  • Låt någon på kommunikationsavdelningen läsa innan du trycker på ”Tweeta”.
  • Tänk innan du skriver – är det här verkligen en debatt där du ska ta plats?

 

Greta i topp

Här är de svenskar som får mest reaktion på Twitter:

  1. Greta Thunberg
  2. Hanif Bali
  3. Alice Theoderescu Måwe

Se hela listan.

UX får kunderna att hitta rätt – och handla mer

/i , /av

Texterna som lotsar oss fram på appar, sociala medier och sajter för e-handel – de lämnar ofta en del övrigt att önska. Korthuggna opersonliga meningar som låter som om de ropades ut av en arg mobbare (”du har inga vänner”) eller en otålig tjänsteman (”fyll i ditt personnummer”, ”gå till kassan”, ”fel”) svämmar över nätet.

Saker som skapar missnöjda kunder, helt i onödan. För det skulle lätt ha kunnat fixas till av en driven UX-skribent.

UX står för User Experience, ett förhållningssätt där användaren sätts i fokus. Något som är lätt att tappa bort när den tekniska funktionen helt får styra och ingen tänker på att tjänsterna även ska vara lätta att använda.

UX går ut på att göra det enkelt och gärna även behagligt och kul, en bra användarupplevelse kort och gott. Men det handlar inte bara om att vara sjyst mot användarna. UX-tänket är ofta direkt kopplat till affärsnytta. Ett exempel är det dilemma som drabbat e-handeln. Människor surfar in och stoppar i saker i sina kundkorgar. Sedan överger de plötsligt sina varor och släcker ner skärmen utan att ha spenderat en krona. Enligt undersökningar är det så många som 80 procent som ångrar sig mitt i köpet.

Visst, en del får kalla fötter när de ser prislappen. Men mitt i alla möjligheter att göra tillval, och alla dåligt formulerade kommandon från den elektroniska försäljaren, är det också många som helt enkelt tappar sugen.

En orsak till att just webbaserade tjänster hamnat i fokus för UX-tänket är att dagens kunder har en helt annan makt än förr. Snabbt kan de rejta sina upplevelser och sprida dem till massorna. Då blir det dyrköpt att vara dålig.

De som lyckas bäst med sina applikationer har skickliga UX-skribenter till hjälp i sina team. Och allra bäst är att kontakta dem på ett tidigt stadium, när tjänsterna ännu inte är färdigprogrammerade och klara. Då får tekniken en chans att jobba ihop med bra copy, istället för knöliga kommandon.

Några branschuttryck

Microcopy – småord som används i webbformulär, appar och liknande för att guida användaren framåt.

Protocontent – utkast till texter som ska användas i exempelvis webbformulär. Med protocontent till hands tidigt i processen kan programmeraren lättare göra applikationerna användarvänliga.

Servicedesigner – någon som tar ansvar för helheten när exempelvis webbtjänster ska utformas, så att det i slutändan blir en så bra kundupplevelse som möjligt.

Illustration: Marie Kalmnäs

Har vi tröttnat på sociala medier?

/i /av

Årets rapport om “Svenskarna och internet” visar att användandet av sociala medier har planat ut. Facebook minskar för första gången i undersökningens historia och används mest av medelålders. De unga hittar du istället på Youtube eller Tiktok.

“Svenskarna och internet” är en oberoende undersökning som genomförs varje år av Internetstiftelsen och den svenska delen av World Internet Project, ett internationellt forskningsprojekt som följer Internets spridning och användning runt om i världen.

En stor majoritet av internetanvändarna använder sig av sociala medier. Sedan 2010 har det skett en stadig ökning av användandet. Likt föregående år ligger användandet av sociala medier på 83 procent. Det dagliga användandet ökar marginellt till 65 procent.

Hur man använder sociala medier har däremot förändrats och intresset för att till exempel dela inlägg har minskat. Sociala medier skapar inte samma engagemang som tidigare och användarna ser det inte längre som något som känns meningsfullt. Det har mer och mer blivit en reklamkanal som ger lite förströelse för stunden.

För den som vill kommunicera på sociala medier har det därför blivit ännu viktigare att veta var man hittar sin målgrupp och att kommunicera på rätt sätt.

Facebook, Instagram och Snapchat fortsätter vara de största sociala kanalerna men ökningen har planat ut. Twitter, som tidigare har varit på nedgång, har ökat något igen.

Bland användare upp till 25 år är det fler som dagligen använder Snapchat och Instagram än Facebook. Bland de äldre föredrar flest Facebook.

Men även här minskar både Instagram och Snapchat. Unga föredrar Youtube eller Tiktok varav det senare inte ens är med i undersökningen.

LinkedIn ligger kvar på samma nivå som föregående år med 31 procent.

Majoriteten av dem som använder Flashback är män. Här dominerar dock sällan-användningen och enbart 1 procent använder tjänsten dagligen.

Pinterest växer och här dominerar kvinnorna, bland kvinnor mellan 26 och 35 år använder över hälften tjänsten. Så gott som alla under 26 år tittar på Youtube.

Facebook Messenger är den chattjänst som är mest utbredd och används i samma utsträckning som tidigare. Alla andra aktiviteter, såsom att delta i grupper och publicera inlägg på Facebook, minskar.

När det gäller kommunikationstjänst använder i stort sett alla e-post. De yngre använder sig dock generellt oftare av chattfunktioner. Det dagliga chattandet över internet har dubblerats de senaste 5 åren.

Whatsapp ökar något jämfört med föregående år och Skypeanvändningen minskar något.

Många använder internet som ett verktyg för att låta arbetsliv och privatliv flyta ihop allt mer. Konkret innebär det att i ena vågskålen koppla upp sig på sin lediga tid för att arbeta samt att läsa e-post på semestern och i den andra vågskålen använda internet privat på arbetet.

Den bransch man arbetar i spelar en stor roll för hur arbetsliv och privatliv blandas med hjälp av internet. IT- och kommunikationsbranschen samt finansbranschen är de branscher där flest arbetar på sin fritid via internet och även använder internet för privata ärenden under arbetstid. Inom vård- och transportbranschen blandas det minst.

Årets undersökning har genomförts på 2 706 slumpvis utvalda personer runt om i Sverige. 52 procent av de utfrågade har varit män och 48 procent kvinnor. 69 procent av de tillfrågade bor i städer och 31 procent är boende på landsbygd.

Källa: Internetstiftelsen i Sverige.

Produktdesign som står sig – retrojakt i snabbköpet

/i /av

En sak som medielandskapet och utbudet i snabbköpet har gemensamt är ständig förändring. Nya tider, ny design. Fast så finns de där produkterna som liksom vägrar rätta in sig i ledet, och förblir sig lika år efter år. 

Newsrooms formgivare Tommy Apelqvist har gått på retrojakt i butikshyllorna och slår ett slag för blågul vardagsdesign som håller stilen. Här är hans sju favoriter: 

7. Surt sa räven – Perstorps ättika.
OK, etiketten har moderniserats, men Perstorps försvarar ändå sin plats på listan genom glasflaskans bevarade form och den snedställda loggan, som ännu 2019 känns helrätt.

6. En doft av svunna tider – Watzins Keratin hårvatten.
En filmstjärnesnygging i toalettskåpet, även om flaskan förbilligats från glas till plast. Stadigt förankrad i elegant art deco-design och med bevarad färgkodning – gul för fet blandning och röd för torr – precis som under storhetstiden runt 1900-talets mitt. Ger likt Chrysler Building i New York känslan av sober pondus och tidlös elegans.

5. Kungen i fiskhyllan – Kung Gustaf lättrökta sardiner.
Rojalism som PR-markör känns hopplöst ute – rökt rentav – men Gustaf V vägrar släppa greppet och framstår i dag närmast som exotisk. Att Bernhard Östermans stiliga porträtt från 1938 numera trycks på tunn plastfolie med rivkant istället för papper är förstås ett nedköp. V-Gurra var den tronföljare som fick se ämbetet gå från styrande kraft till PR-symbol. Passande då att just han lever vidare som varumärke.

4. Gammal goding – Grebbestads Ansjovis.
Kvar i fiskhyllan hittar vi klassikern med nära 110 år på nacken. Den distinkta formgivningen får extra skjuts av det udda kulörvalet rosa. Fiskarna förebådar serietidningsestetik, och hade Warhol varit svensk hade det kanske varit Grebbestads som förevigats som ikoniskt POP-art-verk.

3. Hälsan för halsen – Dr Dryels och Kanolds Eucalyptus-Menthol tabletter. 

Delad tredjeplats för halspastiller som man fortfarande kan skramla mot tänderna med. Båda varsamt uppdaterade från 30-talets förlagor.

2. I rätt lag sedan 1953 – Bullens Pilsnerkorv.
Kultkorv i skarp signalfärg och med en rondör värdig märkets upphovsman, Erik ”Bullen” Berglund. Hans allvarsamma uppsyn härrör från en tid då herrar inte försökte se yngre ut, utan bar sin ålder med värdighet. Den retrorätta logon är lömskt läcker. En pulshöjare med lika delar snits som kitsch.

1. Värdig vintagevinnare – Thulins Skånepepparkakor.
Snyggast av alla i sin oblygt nostalgiska form, och med ett tonläge som andas stillsam söndagsfika i ett mormorskök där köksklockan stilla slår och Kockums emaljkärl regerar.
De handtextade budskapen står i skön kontrast mot digitala fonters exakthet. Visst är det trist att den nya ägaren flyttat produktionen av bakverken utomlands, men den läckra förpackningen står sig. En folkhemsfavorit som utstrålar omsorgsfull godmodighet.

En silverkula i hjärtat på besserwissern

/i , /av

Du vet hur det är. Du står i något socialt sammanhang, konverserar och är mitt uppe i en story om något du varit med om. Flytet är i gång, och höjdpunkten närmar sig. Så slinker den över läpparna, meningen om någon som är bättre, sämre, längre snabbare eller kortare och så vidare än dig.
En blotta som ingen språkbesserwisser missar.

”Än du heter det!”

Jo, jo. Det finns regler, och de ska följas, åtminstone för den som vill uttrycka sig någorlunda korrekt. Men en del av dem strider ju helt mot språkkänslan.

Som när genitiv s:et hamnar snett i meningen ”Sångarens i rockbandet mikrofon”. Alla instinkter säger nej, nej, nej. Ingen uttrycker sig så. S:et ska självklart vara på rockbandet, annars låter det helt galet. Och med tiden har den saken rättat till sig även i mer språkvårdande sammanhang, så här en god bit in på 2000-talet har konstruktionen blivit utdaterad.

Tack och lov.

Och plötsligt händer det! Nu säger även Institutet för språk- och folkminnen ”än dig”. För båda formerna – subjekts- (än jag) och objektsformen (än mig) – är enligt dem korrekta. De skriver på sin sajt att bruket har varierat lite hit och dit i många hundra år.

Så äntligen … lite välbehövlig helmantlad ammunition mot en del förmenta språkvårdare, folk som vet precis hur man tar död på lite ledig konversation.

 

Läs mer:

Ska vi vara mer noggranna med det grammatiska så handlar det om att ”än” kan vara antingen en så kallad bisatsinledare, då blir det rätt med ”än jag”. Men det kan också betraktas som en preposition, och i så fall är det rätt med ”än mig”. Med mera. Läs den lite mer detaljerade förklaringen här.

Tips för ett riktigt bra ljud i din film

/i , /av

Ljudet har stor påverkan på tittarens upplevelse av filmen. Tittaren har oftast större överseende med en dålig ljussättning och kameramissar än med en dålig ljudkvalitet.

Genom att planera inspelningen noga ser du till att få bästa möjliga ljud på plats.

En bra ljudinspelning är tydlig, har hög teknisk kvalitet och är fri från störningar som buller, brus och eko.

Det finns också olika sätt att förbättra och lägga till ljud under efterbearbetningen av filmen genom ljudläggning.

  • Ha ljudet i åtanke vid val av inspelningsplats.

Hur låter det på inspelningsplatsen? Om det är utomhus så kan trafikbrus, vind med mera störa inspelningen. Är det inomhusmiljö så fundera över rummets akustik samt om det förekommer störande ljud som fläktar eller annan elektronik. Om det ekar så kan du mjuka upp rummet med textilier och draperier.

  • Använd en bra mikrofon

Ljudupptagning kan delvis ske via kamerans inbyggda mikrofon men det räcker oftast inte.

Du kan använda en vanlig handhållen mikrofon eller fästa myggor på dem som ska höras. Då får varje person en egen ljudkanal vilket gör att man i efterhand kan anpassa ljudnivåerna och till exempel höja ljudet för en person som pratar lite svagare.

Du kan även använda dig av en mikrofonbom eller annan typ av riktad mikrofon.

Tänk på att ha rätt mikrofonavstånd, cirka 30 centimeter kan vara lagom.

  • Använd hörlurar

Ett riktigt bra ljud måste man lyssna sig till, så använd ett par riktigt bra hörlurar som stänger ute allt kringljud. Gör röstprov på de personer som ska prata och ställ in ljudet. Använd de manuella ljudreglagen och håll koll på att peakmätaren håller sig inom rätt nivå.

  • Justera ljudet i efterbearbetningen

Efter inspelningen kan du även justera ljudet under klippningen av filmen. När man arbetar med efterbearbetning av ljud till långfilm delas ljudet upp i dialog, tramp (ljud från människor, till exempel fotsteg), effekter (till exempel pistolskott), atmosfärer och musik. När det gäller enklare filmer lägger man sällan på effekter eller tramp i efterhand. Däremot kan man ha nytta av att lägga på atmosfärljud. Om du till exempel spelar in både ute och inne kan det vara väldigt olika bakgrundsljud vilket gör att klippen ljudmässigt kan kännas abrupta. Då kan du istället byta ut atmosfärljudet på hela filmen. Du kan antingen spela in ett eget atmosfärljud på plats eller ladda ner från till exempel soundly.com eller freesound.org

  • Musik förstärker känslan

En ytterligare möjlighet är att lägga musik på filmen, något som har stor betydelse för stämningen och vilken känsla du vill förmedla. Royaltyfri musik för användning i filmer kan du hämta gratis på Youtube eller köpa från till exempel epidemicsound.com, audiojungle.net eller extrememusic.com. I gengäld kan du då justera musiken själv.

Ibland använder man en så kallad voiceover, det vill säga berättarröst som du antingen spelar in själv i en studio eller beställer från onlinevoices.com

  • Ett tips på ett bra program för efterbearbetning av film där du kan arbeta med både bild, ljud och grafik och som är helt gratis är:

Davinci Resolve 16.

 

Foto: Michael Maasen

Newsroomfilm nominerad till Publishingpriset

/i , /av

Att leva med grav hörselnedsättning är något det fortfarande talas alldeles för lite om i samhället. Många vet inte att det faktiskt finns hörselhjälpmedel att tillgå när hörapparaten inte räcker till.

Att spegla detta var förutsättningarna när Newsroom tog sig an uppgiften att producera en film åt hörselimplantatföretaget Cochlear. En film som nu nominerats till Publishingpriset.

– Att producera film har stadigt växt de senaste åren och att vi nu nominerats till Publishingpriset med den här filmen känns otroligt roligt. Det är ett kvitto på att det vi gör, gör vi bra, säger Leif Simonsson, producent och projektledare på Newsroom.

Publishingpriset är en årlig jurybedömd tävling för bland annat filmer, tidningar och webbplatser. Den premierar ”lovvärd redaktionell kommunikation och marknadskommunikation” och 2018 vann Newsroom förstapris i kategorin Årsredovisningar allmänägda företag.

Nu har Newsroomproduktionen ”Cochlear – Hear now. And Always.” nominerats i kategorin Filmer som marknadsför produkter.

– Det var ett riktigt roligt uppdrag vi fick av Cochlear och vi blev själva väldigt nöjda med resultatet. Nu håller vi tummarna att vi går hela vägen, även om konkurrensen förstås är stenhård, säger Leif Simonsson.

– Som beställare är vi väldigt nöjda med filmen. Den förmedlar ett allvar som är verklighet för många med grav hörselnedsättning, men som ändå på ett fint och inte för svulstigt sätt visar vilken enorm skillnad ett cochlea-implantat, säger Björn Österlind, Nordic Product Manager på Cochlear och beställare av filmen.

I slutet av september kommer Cochlear att lansera filmen i en internationell kampanj och 5 november offentliggörs alla vinnare i Publishingpriset på Berns salonger i Stockholm.

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

“Jag gillar när man använder få men starka metaforer”

/i , /av

“Fokus på” författaren Åke Edwardson, aktuell med nya romanen Bungalow som släpps den 10 september.

I korthet, vad handlar din nya bok om?

– Om en man som reser till Asien för att leta efter sin dotter som inte har hörts av på flera veckor. Hon gör samma resa som han själv gjorde i ungdomen. Nu får han göra om den. Hon reser i hans fotspår och han i hennes på något sätt. Sedan är det även en del återblickar till hans ungdomsår på småländska höglandet.

Hans dotter har försvunnit?

– Sista sms:et är från Bangkok, sedan är det helt tyst. Och när han åker iväg för att leta är han inte i bästa form. Man kan säga att det är mycket alkohol i boken. Jag kommer själv från en lång linje av alkoholister, även om jag klarat att hantera det på ett bra sätt själv.

Upplägget med tillbakablickar till Småland från utlandet påminner lite om Vilhelm Mobergs En stund på jorden?

– Varje gång jag blir jämförd med Vilhelm Moberg sträcker jag lite på mig.

Och nu ska boken ut till läsare och recensenter?

– Det är dags att läggas upp på bordet och bli dissekerad. Man kan känna sig som världsmästare i tungviktsboxning, men när det kommer till omdömen är ingen osårbar. Genom åren har jag varit lyckligt lottad, men även om du får 300 bra recensioner minns du ändå bara den där negativa.

När kom du på att du var bra på att skriva?

– Jag var runt 15 år och redaktör för skoltidningen Fack Njos hemma i Sävsjö. Bland annat minns jag att jag skrev en text om onani, och en om Vietnam-kriget.

Föll det i god jord?

– Rektorn skällde ut mig ordentligt, men jag fick insikten att man kunde göra grejer med språket, saker som folk reagerade på. Min fru Rita jobbade förresten också med tidningen.

Efter gymnasiet studerade du litteraturvetenskap?

– Ja, jag hade tänkt fortsätta med det, men så kom jag in på Journalisthögskolan i Göteborg. Efter det jobbade jag som reporter, nattchef, redigerare och redaktionssekreterare. Så småningom började jag frilansa med reportage, som blev längre och längre …

… och så blev det böcker. Din första ”Till allt som varit dött” kom 1995?

– Den blev väl mottagen, men sålde inte så mycket. Sedan skrev jag en till och började så smått förstå vad jag höll på med.

Plötsligt var du författare. Är det ett kul jobb?

– På sätt och vis är det som att gå till sin egen avrättning varje dag. Du sätter dig och stirrar på en tom skärm. Men lyckas jag få ihop några bra sidor dansar jag därifrån i eufori på eftermiddagen.

Tar du till några knep för att komma igång på morgonen?

– Ja, jag brukar skriva lite nonsenstext. ”Nu är jag på kontoret och ska jobba, jag tittar på skärmen. I dag ska jag skriva en berättelse, bla, bla, bla.”

Sitter du och begrundar att de där raderna på något sätt ska svälla till en bok?

– Nej, det är livsfarligt att sitta och tänka att jag har en roman på 600 sidor framför mig.

Lyssnar du på musik när du skriver?

– Alltid.

Du har undervisat i kreativt skrivande. Några bra skrivövningar på lager?

– Ibland stöter jag på människor som säger att ”jag har en bok i mig”. Då brukar jag alltid ge rådet att de ska testa att skriva om någon som går in i ett rum, slår sig ner i en fåtölj och inleder ett samtal. Det är ett bra sätt att se om du har talang för dialog och miljöbeskrivning.

Men vad utmärker en bra skribent?

– Inte nödvändigtvis att du skriver vackert eller grammatiskt korrekt. Ofta är det något annat, något som går lite på tvärs. Jag gillar när man använder få men starka metaforer, ord och uttryck som ger ett annat perspektiv på tillvaron. Det är hela grunden till att vara författare.

En del låter förlaget ha uppfattningar, andra tillåter inte att de ändrar ett kommatecken. Hur gör du?

– Hjälpen från förlaget är extremt viktigt för mig. Det handlar inte så mycket om språket. Men förläggaren kan ha synpunkter på saker som berättarkurvan i boken. Och redaktören läser som fan läser bibeln, ha, ha. Ibland vill de att jag ska trycka ihop texten lite, eller ta bort något som blivit en återvändsgränd i berättelsen.

Och då ändrar du?

– Ja, jag gillar att jobba med att tajta ihop texten. Jag brukar köpa deras synpunkter till 90 procent.

 

Foto: Emelie Asplund

 

Fem album som får Åke Edwardsons ordbehandlare att glöda:

A Love Supreme – John Coltrane

The Ghosts of Highway 20 – Lucinda Williams

Just for the Moment – The Best of Ronnie Lane

All the Way to Rio – Anna Ternheim

American Love Song – Ryan Bingham

 

Fem böcker på Åkes nattduksbord

The History of Rock ’n’ roll in Ten Songs – Grail Marcus

Faulkner and Hemingway, Biography of a Literary Rivalry – Joseph Fruscione

Sinatra, The Chairman – James Kaplan

A Natural – Ross Raisin

The Trip to Echo Spring, On Writers and Drinking – Olivia Laing

 

Fem tv-serier som inspirererar

Breaking Bad

Bloodline

Mad Men

Ray Donovan

The Walking Dead

Från tjurskalle till alfabetets ledare

/i , /av

De flesta av oss går inte runt och funderar så mycket på hur bokstäver ser ut. De är helt enkelt själlösa verktyg som vi har lärt oss att tolka sedan barnsben.

Sedan kan vi hålla på och experimentera med olika handstilar och roliga typsnitt, kanske till och med ha vaga favoriter i alfabetet som vi tycker ser mer eller mindre snygga ut.

Men bakgrunden till varför den ena bokstaven ser ut si och den andra så är antagligen inget så många bryr sig om. Så har det fortgått i generationer. Det är tecken kort och gott. Skulle romarna ha tagit några andra, slumpmässigt valda, när de började hugga in namn och berättelser i marmor, så skulle det väl också ha gått bra. Bara att lära sig, liksom. Men speciellt slumpmässigt valda är de inte. De flesta av bokstäverna i vårt västerländska alfabet bygger på gamla stiliserade bilder som skapades av fenicierna, ett folkslag som höll till i trakterna kring nuvarande Libanon och Syrien för några tusen år sedan.

A:et till exempel. Det kommer från det feniciska ordet alef, som betyder oxe. När fenicierna skulle skapa tecknet ritade de helt enkelt av oxen, med hornen uppåt och ett ok som sticker ut på sidorna. På 700-talet före Kristus snappade grekerna upp de feniciska tecknen. Då döpte de om alef till alfa och fick även idén att den funkade bättre om man vände den upp och ner, vilket gjorde tjuren i bokstaven svårare att se. I sin ursprungliga form – ∀– avslöjar den dock sitt kreatursdoftande ursprung. Ett annat exempel är H, som kommer från feniciskans ord för staket – heth. Också ganska lätt att se, liksom att M:et kommer från ordet mem, som betyder vatten. Vilket syns bättre om man drar ut på bokstaven lite, så att de yttre staplarna lutar in mot mitten. Då tråder en vågform fram. Och för den som funderat på bokstaven q:s märkliga utstickande flik – den efterliknar troligen en sytråd som trätts genom ett nålsöga.

Så där är det, med bokstav efter bokstav … de flesta av dem är stiliserade bilder för vardagliga saker i ett gammalt jordbrukarsamhälle från förr. Från att ha använts som ord har de sedan brutits ner till att beteckna ljud. Även våra gamla runor lär förresten ha det här ursprunget, vilket känns ganska troligt när man tittar på feniciska inskriptioner. De är misstänkt lik de gamla vikingarnas råbarkade skrivstil.

Källa: I boken Alfabet går illustratören Leif Zetterling genom våra bokstäver och deras ursprung. Den är tillfälligt slut på förlaget, men finns begagnad på antikvariat.net.

Ge läsarna ett handtag – tricket som får dem att orka igenom snåriga texter

/i , /av

Att skriva är att berätta. Men det gäller att mottagarna orkar läsa det du har skrivit, annars är det liksom ingen mening.

Ett typiskt misstag är att vilja berätta för mycket, att trycka in en massa fakta som gör det svårt att få flyt i läsningen. I stället för artikel kommer din text att likna en dåligt strukturerad manual.

Å andra sidan ska det vara substans och mening i kommunikationen, allt kan inte vara medhårs och underhållande. Vissa saker måste sägas, hur dammiga och torra de än är. Ett dilemma där lösningen stavas faktaruta.

Spåra upp de delar i texten som är späckade med uppgifter som är bra att känna till, men som bromsar upp läsningen. Klipp ut, sätt en rubrik på och gör en sidotext av materialet.

Den som bara är intresserad av det specifika kan gå direkt dit och läsa om kubikmeter, antal amperetimmar, komplicerade algoritmer eller olika detaljer i den senaste certifieringen. Andra kan i lugn och ro läsa vad marknadschefen, vd:n eller företagets expert har för tankar kring saken. Sedan kan de gå över till faktarutan och fördjupa sig när de redan har en klar överblick över vad artikeln handlar om.

Den är också ett bra knep för att få plats med lite mer när det är trångt om utrymme.

Så tveka inte om du har något lite träigt och torrt som drar ner tempot och flytet i din text och gör det svårt för läsarna att orka igenom: klipp ut och lägg i en faktaruta.