Sidan som du (men inte dina besökare) glömmer bort

Om oss-sidan brukar vara en av de mest besökta platserna på en webbsida. Ändå får den sällan den omsorg den förtjänar. Här är några saker att tänka på när du ska presentera ditt företag.

Börja redan i rubriken. Om oss, Vårt företag och Vår vision är sakliga men inte särskilt spännande rubriker. Varför inte börja berättelsen med en gång? Ibland räcker det med att flytta upp den första meningen i rubriken.

Sälj. Många behandlar Om oss-sidan som ett nödvändigt ont. Då blir texterna därefter. Se det istället som en möjlighet att väcka känslor och bygga relationer. Var personlig och engagerad, få besökaren att vilja vara en del av din värld. Men framförallt: var tydlig med vad du kan göra, för vem du kan göra det och varför just du, och ingen annan, ska göra det.

Det viktigaste först. Vad är viktigast då? Det som du har att erbjuda potentiella kunder. Skriv med de potentiella kunderna i åtanke. Vilka är de och vad kan du erbjuda dem?

Inleder du med en kronologisk genomgång av företagets historia eller en allmänt hållen beskrivning av företagets värdegrund riskerar du att förlora besökarens intresse. Det betyder inte att du ska skippa historien helt, men kanske går den att sammanfatta längre ner? Kanske rentav i punktform?

Enkelt och konkret. Om oss-texter blir lätt formella och långrandiga, ungefär som jobbansökningar. Sortera ut det viktigaste, det vill säga det som är intressant för dina potentiella kunder. Undvik klichéer, fackspråk och luddiga visioner. Förklara vad ni gör på ett så konkret och lättbegripligt sätt som möjligt. Din metod och arbetsmodell är kanske superavancerad och genomtänkt, men för kunden är det framförallt resultatet som räknas.

Var personlig. Visa att företaget består av människor. Skriv texten i vi-form och vänd dig till ett ”du”, det vill säga kunden. Sätt ett ansikte på företaget genom att publicera en bild på medarbetarna.

Låt andra berätta varför du är bra. Visst tar det emot att skryta om sig själv. Så varför inte låta andra göra det istället? Du har säkert nöjda kunder som kan lägga in ett gott ord för dig. Citera dem. Kanske har ni vunnit ett pris också? Klistra in ett utdrag ur motiveringen. Goda referenser väger tungt.

Till sist, det kanske bästa tipset av alla. Ge dig ut på nätet och läs vad andra företag skriver. Vilka texter väcker ditt intresse och får dig att känna? Fundera på varför de gör det och försök sedan skriva lika levande själv.

 

Ta gärna kontakt med oss om du vill ha hjälp med att skriva engagerande innehåll till din hemsida.

”Våga sticka ut och skaffa en unik identitet”

“Fokus på” Carolina Laudon, typsnittsdesigner, som bland annat gjort typsnitt åt Systembolaget, Oatly och Elon.

Hur ska jag tänka när jag väljer typsnitt?

– I grunden handlar det om vad du vill säga och hur din visuella kommunikation ser ut. Vill du synas och göra ett intryck eller vill du smälta in eller inte märkas? Sedan väljer du ett typsnitt som förstärker det.

Vilket är det vanligaste misstaget? 

– Det är nog att inte våga sticka ut och skaffa sig en unik identitet. Många svenska företag vill att det ska synas att de är svenska, och väljer en stil som de uppfattar som inhemsk. Få väljer typsnitt med exempelvis svängiga och svulstiga former.

Är det något annat land där de gör det här annorlunda?

– Ja, i exempelvis Spanien och i hela Sydeuropa. Där är de bättre på att ta ut svängarna.

Hur ska jag tänka när det gäller att välja typsnitt för en hemsida respektive trycksaker?

– Till webben ska du välja typsnitt som är anpassade för skärmen och som har den teknik som behövs för att det ska fungera bra. Två typsnitt kan se ganska lika ut men skilja sig åt rent tekniskt.

Vilken är grundprincipen för en bra webbfont?

– Den ska helst inte vara för detaljrik eller snirklig, vilket fungerar bättre i tryck. Vi läser i en pytteliten storlek på webben och små detaljer försvinner lätt. Så satsa på något rent och enkelt, utan för mycket krusiduller.

Kan du ge något exempel?

– Ett vackert och findetaljerat typsnitt som Snell Roundhand blir jättefint på paper, men fungerar sämre på webben.

Har du några hatobjekt?

– Nja, inte några typsnitt i sig. Men en del används ofta på ett mindre lustigt sätt. Comic sans är ett exempel. Det får ofta kritik, med all rätta.

Vad är problemet?

– Ska du vara ironisk eller rolig så fungerar det bra, i exempelvis serietidningssammanhang är Comic sans klockrent. Men inom vården eller andra sammanhang där du ska leverera allvarliga budskap är det mindre lyckat.

Har du någon favorit?

– Just nu vurmar jag för byrån Bold Mondays nya typsnitt IBM Plex, som min kompis Paul van der Laan har gjort. Det har en spännande digital framtidskaraktär.

Vad tycker du om hårdrocksband och deras vurm för gotiska stilar?

– Kul, jag gillar det jättemycket. Även hip-hopband använder otippat den genren på ett roligt sätt.

Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?

– Svårt att säga, det beror bland annat på hur många vikter kunden vill ha (bold, light, extra bold etcetera). Men det handlar om från minst några veckor upp till flera månader.

Stämmer det förresten att även vårt romerska alfabet till stor del är uppbyggt från bilder, ungefär som hieroglyfer?

– Ja, exempelvis kommer A från det feniciska ordet Alef som betyder oxe, vilket syns med lite fantasi om du vänder upp och ner på bokstaven.

Typnsittsdesigner … det är inte världens mest vanliga jobb?

– Nej, vi är väl cirka tusen personer i hela världen som jobbar med det professionellt. I Sverige är vi en handfull.

 

Fakta: Carolina Laudon

Ålder: 48 år.

Bor: Göteborg.

Familj: Man och barn.

Lyssnar på: Just nu ledmotiv till James Bond-filmer. Annars gärna soul- och jazzsångerskor som Amy Winehouse och Nina Simone.

Marknadsföring för småpengar

Sociala medier är inte bara ett snabbt sätt att skapa egna kanaler för sitt innehåll. De erbjuder också kostnadseffektiv marknadsföring där det går att snäva in mottagaren på detaljnivå. Så istället för att bli irriterad när det dyker upp ett sponsrat inlägg – gå in och skapa din egen målinriktade kommunikation för en struntsumma.

Facebook. Content-material som filmer, bilder och skrivna artiklar går att få ut till väldigt specifika grupper via Facebook. I marknadsföringen är det möjligt att välja bland en rad parametrar som ringar in målgruppen effektivt: ålder, intressen, smak, bostadsort, universitet eller högskolor som de är utbildade vid med mera. Som annonsör bestämmer du själv din budget. För 400 kronor går det att skapa ett marknadsfört inlägg som ligger ute i en vecka och når uppskattningsvis 1 200 till 3 400 personer per dag. För 4 000 kronor når du 5 900 till 21 000 personer per dag. Facebook levererar dessutom statistik kring hur många annonsen når och hur de interagerar. Här kan du som marknadsförare lätt gå in och göra en analys av hur du lyckas med din kampanj.

Instagram. Instagram har gått fram starkt både i status och i antalet användare de senaste åren. I dag har tjänsten cirka en miljard användare, nästan häften av Facebooks cirka 2,3 miljarder. Även Instagram tillåter sponsrade foto- eller filminlägg. Annonseringen sker via Facebook och det går att nischa med samma parametrar och betalningslösningar som där.

Linkedin. Med cirka 500 miljoner användare har yrkesnätverket Linkedin i dag en rejäl kritisk massa av människor som har bestämt sig för att de vill skylta med sin professionalitet. Var har de pluggat? Vilka arbetsplatser har de passerat? Vilka språk kan de? Och så vidare. Liksom med Facebook och Instagram går det att skräddarsy sina kampanjer efter räckvidd, målgrupp etcetera. Det går att välja olika modeller för betalning: kostnad per klick (CPC), per videovisning eller per 1 000 annonsvisningar (CPM). Lägsta möjliga budget är 10 dollar.

Världens vildaste nät

Tar man klivet ut i den digitala världen, där källkritiken inte står alltför högt i kurs, kan mycket ske. Ibland utan att det ens har skett. Ett exempel från USA är sociala medier-bedragerskan Anna ”Delvey” Sorokin.

Hon väntar just nu på en dom i ett uppmärksammat mål, där hon med hjälp av bland annat uppdateringar och inlägg på sociala medier, utmålat sig som en rik arvtagerska och dragit illegala fördelar av det.

Anna Sorokin blev älskad av New Yorks elit och säkert var det både spännande och kul … ända tills det upptäcktes att hon hade blåst alla på pengar och ägodelar.

Ett annat exempel är historien om restaurangen the The Shed at Dulwich. ”Skjulet”, med hemvist i kvarter som var så skumma att ingen ville gå dit, hade en fantastisk meny och fick en topprankning i Tripadvisor. The Shed at Dulwich hamnade i det absoluta toppskiktet bland Londons 18 000 restauranger. Problemet var bara att den inte existerade. Restaurangen skapades som ett projekt av medieprofilen Oobah Butler. I maskopi med Vice Magazine och en rad vänner på nätet byggde han upp ryktet om slummens pärla på restauranghimlen, stället där du kunde få mat och vin i toppklass, om du bara vågade dig dit.

Det var inte första gången (och förmodligen inte heller sista) som Oobah Butler fejkade allt och klädde av eller förpackade om sanningen. I slutet av april kom han med sin debutbok – ”How To Bullsh*t Your Way to Number 1”.

En fantastisk bok.

Ett mästerverk i sin genre och ett måste för den som vill hänga med i mediedebatten. Rekommenderas starkt.

Sägs det. Själv har jag bara läst om den på nätet.

Så skapar du närvaro i texter

Att få läsaren att orka igenom längre personporträtt eller reportage är en konst. Oftast krävs det beskrivningar som får texten att leva. Här är några saker att tänka på.

Ta in platsen. Befinner du dig på ett supermodernt kontor så vill läsaren veta det. Markera det på något sätt. Skriv att hissen susar ljudlöst eller att heltäckningsmattan är mjuk som skogsmossa.

Leta upp detaljer. Den du intervjuar har kanske något som sticker ut på skrivbordet. Fler pennor än vad som går åt under en livstid? Stökigt? Überordentligt? Kanske en personlig sak som berättar något oväntat? Dammsug efter detaljer.

Utnyttja dina sinnen. Lukta, lyssna. Smakar kaffet gott eller känns armstödet hårt och stelt? Ju fler sinnen du får in, desto fler möjligheter ger du läsaren att sjunka in i texten.

Använd fantasin. I närvarotexter kan det – till skillnad från i de flesta andra sammanhang – vara intressant att använda sina fördomar. Fundera lite på vad du tror ska hända. När du sedan är på plats så kan det bli en bra effekt när du försöka passa in dina intryck i förväntningarna. Och funkar inte dina förställningar alls blir det intressant på sitt sätt.

Varning. Ta det lugnt med allt det här. Miljöbeskrivningar ska användas subtilt. Någon liten detalj här och där. Och bli inte alltför stereotyp, särskilt inte i beskrivningar där kön kommer in i bilden. Vänd hellre på perspektiven och gör något annorlunda.

Läs mer: En mästare på att skapa närvaro är Vilhelm Moberg. Hans Din stund på jorden, om en åldrad svenskamerikan som hänger i 60-talets Laguna Beach i Kalifornien, har mycket snygga och reportage-aktiga beskrivningar. Finns på pocket för en dryg femtiolapp.

Sju tips för snyggare bilder

Du har skaffat din systemkamera och du har bestämt dig för att nu är det dags att sätta igång att fotografera. Men få – förmodligen ingen – har den där naturliga talangen som gör att det blir bra på en gång. Här är några tips som tar dig en bit på vägen.

  • Undersök kamerans förinställningar för landskapsfoto, porträtt, extrema närbilder och så vidare. De ger hyggliga inställningar som lyfter fram den typen av motiv på ett bra sätt. Fusk? Nja, även en del proffsfotografer använder dem utan att skämmas.
  • Gå nära. Många gör felet att de står onödigt långt bort från motivet. Då är det lätt hänt att det som du allra helst vill visa syns för dåligt eller hamnar i oskärpa. Dessutom får du med en massa ovidkommande detaljer som stjäl uppmärksamhet. Använd zoomen, eller ännu hellre: gå närmare och skär bilden direkt i linsen.
  • Komponera. Snygga bilder kräver mer än att du bara trycker på knappen. Du behöver även tänka komposition. Testa med att ha motivet på olika platser i linsen, kanske till höger eller vänster istället för mitt i mitten. Vrid kameran på olika sätt och leta efter linjer i det du ser, ett klassiskt knep är att söka upp en diagonal som går från hörn till hörn i bilden.
  • Tänk på ljuset. Det är ljuset som gör bilderna. Kommer det från höger, vänster, bakifrån eller framifrån? Rör dig runt motivet och se efter var det blir bäst.
  • Se upp för väggar. Ett typiskt misstag när folk ska ta porträttbilder är att ställa upp den som ska avbildas framför en tegelvägg. Eller något annat med mönster, vinklar eller annat som stör. Försök hellre att ha en rejäl rymd bakom.
  • Förköp dig inte. Många tror att fotografering är en materialsport. Men det handlar mer om att träna ögat än att bygga upp en arsenal av dyrbara objektiv. Börja med en standarutrusning, gärna med ett enkelt zoom-objektiv vilket ger fler möjligheter. Prova dig fram, ta en massa bilder och granska dem noga. Försök hitta rutorna som sticker ut på ett bra sätt.
  • Kolla hur mästarna gör. Titta i fotoböcker av mästerfotografer, exempelvis museibutiker har en mängd olika att välja på. Leta upp någon fotograf du gillar och försök komma på vad det är som gör bilderna bra? Sätt sedan igång och härma. Även om det inte blir lysande så är det kul.

”Varje film är ett mysterium som ska knäckas”

Christian Holm, supervising sound editor, som vann en Guldbagge för ljudet till filmen Gräns. I vilket skede kommer du in i processen med en film?

– Min roll är mer som en projektledare, en regissör för ljudet kan man säga. Nu för tiden står jag sällan med en mikrofon på en filminspelning.

Så du behöver inte vara med på inspelningsplatsen?

– Nej, ofta är det mesta ljudet du hör i en film skapat efter att själva filmandet är klart. En stol som knarrar, fotsteg, en kaffekopp som lyfts från ett fat … det görs i efterbearbetningen. Ibland är allt gjort efteråt.

Du har hållit på sedan slutet av 90-talet, är det fortfarande kul?

– Ja, det är ett litet mysterium som ska knäckas varje gång. I dag arbetar jag mest med utländska produktioner, så jag möter hela tiden olika människor och kulturer.

Kan du slappna av när du går på bio, eller sitter du och granskar ljudet?

– Är det riktigt bra reflekterar jag inte över det alls. Men om ljudet inte är engagerande och välgjort, då börjar jag tänka.

Vilken status har en ljudarbetare i filmens värld.

– Det beror på hur man ser det. Ur publikens perspektiv arbetar vi i det fördolda, men i branschen finns det flera stjärnor. Walter Murch som jobbat mycket med Francis Ford Coppola till exempel. Men en personlig favorit är Gary Rydstrom som gjorde ljudet till Saving Private Ryan.

Hur kom du själv in i branschen?

– Jag var intresserad av film och musik i största allmänhet och gjorde en massa olika saker. Jag skrev låtar, producerade musik, fotograferade, layoutade skivomslag … allt möjligt. Så fick jag frågan om jag ville göra ljud till en tv-serie. Det gick bra, sedan har det rullat på.

Vad jobbar du med just nu?

– En komikers uppväxt, som bygger på en roman av Jonas Gardell, och en rumänsk film som heter The Whistlers.

Guldbaggen för ljudet till Gräns, vad var det som avgjorde att du fick den?

– Oj, svårt att säga. Vi gjorde många speciallösningar som blev bra. Men jag tror att det handlar minst lika mycket om att hela filmen är stark, en lyckad blandning mellan supernaturalism, fantasy, kärlekshistoria och polisfilm.

 

Christians Holms tre bästa tips till den som vill skapa bra filmljud:

  • Skaffa en bra mikrofon, och håll den 25 till 30 centimeter från munnen på den som talar. Det är grunden.
  • Nyfikenhet och kreativitet är viktigare än att göra rätt.
  • Se mycket på film. Fundera över hur ljudet hjälper till att bygga upp handlingen.

 

Fakta: Christian Holm

Ålder: 47 år.

Bor: Göteborg.

Familj: Fru och barn.

Lyssnar på: Soul och jazz.

 

Fotograf: Mattias Hellström

Kul filmer och foton som skildrar ett (o)enat England

Oneness, eller enhet på svenska, är temat för en serie kortfilmer som brittiska fotografen Martin Parr producerar löpande för BBC One sedan 2017. Filmerna skildrar människor som gör saker i grupp – allt från att typ snorkla i diken till att rädda livet på folk som gått vilse eller köra drönare tillsammans.

Alla har samma upplägg: en grupp träder fram, fryser någon sekund i en pose innan de skingrar sig framför kameran. Det är humor, på gränsen till lyteskomik, men gjort med värme och sympati. Budskapet tycks vara lite dubbelt. Å ena sidan markerar det att BBC One är en public service-kanal, en medieaktör till för alla oavsett intressen, läggning, politiska åsikter hudfärg eller annat. En kanal, ett folk … BBC One.

Det är inte svårt att tänka in den pågående Brexit-debatten i budskapet, en följetong som har skurit landet i tu. Vem som än tar hem segern får andra halvan emot sig. Kul filmer i alla fall, flera av dem finns att se på Martin Parrs hemsida.

Och om någon får mersmak av Parrs stil pågår en  stor utställning – Only Human på National Portrait Gallery fram till den 27 maj.

Utställningen visar stillbilder på människor runt om i Storbritannien, från vanliga Svenssons till överklass.

Också här är en snäll humor hela tiden närvarande. Det är kul och upplyftande, men ändå rätt ofjäskigt. Kameralinsen väjer inte vare sig för det snygga och släta eller det skrynkliga och skavda. Även BBC:s Oneness-filmerna visas nonstop på en skärm i utställningen.

Juryn till Årets Marknadsförare i motorbranschen är utsedd

För andra året ska årets bästa prestationer i motorbranschen uppmärksammas belönas. Detta kommer att ske på Motorgalan på Berns i Stockholm den 14 november. Återigen är Newsrooms PR-konsult Göran Björklund med i den jurygrupp som ska utse Årets Marknadsförare.
– Kul med förnyat förtroende för ett viktigt uppdag i branschen. Det känns bra att vara med och stimulera och uppmärksamma bra marknadsföring, säger Göran.
I fjol var han med och utsåg Rejmes i Halmstad till Årets bästa marknadsförare i motorbranschen med kampanjen Blinkis trafikklubb.
– Det rådde stor enighet i juryn om att ge Rejmes priset. Blinkis är inte bara ett marknadsföringskoncept som vänder sig till barnfamiljer, det handlar även om att vara en god samhällsmedborgare genom att vara ute på förskolorna och bedriva trafikutbildning för framtidens bilköpare, säger Göran.
Utöver Göran Björklund är även Jacob Hermansson, Formac, Mikael Köhler, Nordiske Medier, Frans Johansson, tidigare tidningen Åkeri, samt fjolårets pristagare, Sofie Cernliden, Rejmes i Halmstad, med i juryn som ska utse Årets Marknadsförare.

Filmklipparen Lena Runge skippar mord och action

Sex frågor till Lena Runge, som bland annat jobbat med filmen The Wife med Oscarsnominerade Glenn Close i huvudrollen. Vad gör dig till en bra filmklippare?

– Jag tror att jag har en fallenhet, en sorts närvaro där jag vågar undersöka saker och fördjupa det filmiska berättandet.

Hur avgörande är din insats?

– Som klippare vill man nå  en helhet, så att filmen kommunicerar väl med sin publik. Om vi tar The Wife så fick jag 66 timmars råmaterial. Med ett så rikt materialet har jag oändliga valmöjligheter via handlingen, karaktärsutvecklingen och formen.

Fick du sitta på något amerikanskt filmbolag och klippa?

– Nej, jag var här på mitt kontor i Göteborg. Nu för tiden behöver man inte sitta i en mörk källare som förr. Med den nya tekniken kan jag ta med mig min dator vart som helst, jag klipper i ett program som heter Avid.

Har du fått många erbjudanden efter The Wife?

– Ja, men hittills har jag tackat nej. Det har varit historier som jag inte tycker att världen behöver. Action och mord är inte min cup of tea, om man säger så. Det tar ändå 12 till 16 veckor att klippa en långfilm och det är hårt jobb. Då vill jag att det ska vara ett engagerande och viktigt tema. Men jag arbetar som dramaturg och rådgivare i ett par dokumentära filmprojekt.

Hur var Glenn Close att jobba med?

– Jag träffade henne inte förrän under lanseringsresan för filmen. Vi klippare brukar inte få åka med, men den här gången blev jag inbjuden. Då lärde vi känna varandra lite och mitt intryck är att hon är en trevlig och oerhört professionell person som är generös med att dela med sig av sina kunskaper.

Annars brukar du sällan träffa skådespelarna?

– Det är ett medvetet val att inte träffa teamet under inspelningen. Jag måste kunna vara fri i mina val som klippare, så att inte personliga relationer står i vägen. En karaktär kanske behöver klippas ned, eller en scen som var svår eller dyr vid inspelningen kanske bör klipps bort.

Fotnot: Missa inte Newsrooms lunchföreläsning på Röhsska museet den 7 maj. Då kommer Lena Runge dit för att berätta mer om klippteknikens betydelse för filmens helhet. Håll utkik efter inbjudan som skickas ut den 27 mars.

 

Lena Runges tre bästa tips till den som ska börja klippa film:

  • Lita på din intuition.
  • Försök inte vara för duktig, tänk på att film är ett samarbete.
  • Hitta din metod så du kan delge vad du behöver i ditt arbete.

 

Fakta: Lena Runge

Ålder : 60 år.

Yrke: Filmklippare, tidigare lektor på Valands konsthögskola och på Stockholms dramatiska högskola (StDH). Är även verksam som samtalsterapeut.

Bor: Vasastaden i Göteborg.

Familj: Man, tre barn och ett barnbarn.

Lyssnar på: Ane Brun, Madredeus , Arvo Pärt, Bach och Mahler.

Favoritfilm: Fjärilen i glaskupan av Julian Schnabel och Magnolia av Paul Thomas Andersson.