En silverkula i hjärtat på besserwissern

/i , /av

Du vet hur det är. Du står i något socialt sammanhang, konverserar och är mitt uppe i en story om något du varit med om. Flytet är i gång, och höjdpunkten närmar sig. Så slinker den över läpparna, meningen om någon som är bättre, sämre, längre snabbare eller kortare och så vidare än dig.
En blotta som ingen språkbesserwisser missar.

”Än du heter det!”

Jo, jo. Det finns regler, och de ska följas, åtminstone för den som vill uttrycka sig någotlunda korrekt. Men en del av dem strider ju helt mot språkkänslan.

Som när genitiv s:et hamnar snett i meningen ”Sångarens i rockbandet mikrofon”. Alla instinkter säger nej, nej, nej. Ingen uttrycker sig så. S:et ska självklart vara på rockbandet, annars låter det helt galet. Och med tiden har den saken rättat till sig även i mer språkvårdande sammanhang, så här en god bit in på 2000-talet har konstruktionen blivit utdaterad.

Tack och lov.

Och plötsligt händer det! Nu säger även Institutet för språk- och folkminnen ”än dig”. För båda formerna – subjekts- (än jag) och objektsformen (än mig) – är enligt dem korrekta. De skriver på sin sajt att bruket har varierat lite hit och dit i många hundra år.

Så äntligen … lite välbehövlig helmantlad ammunition mot en del förmenta språkvårdare, folk som vet precis hur man tar död på lite ledig konversation.

 

Läs mer:

Ska vi vara mer noggranna med det grammatiska så handlar det om att ”än” kan vara antingen en så kallad bisatsinledare, då blir det rätt med ”än jag”. Men det kan också betraktas som en preposition, och i så fall är det rätt med ”än mig”. Med mera. Läs den lite mer detaljerade förklaringen här.

Tips för ett riktigt bra ljud i din film

/i , /av

Ljudet har stor påverkan på tittarens upplevelse av filmen. Tittaren har oftast större överseende med en dålig ljussättning och kameramissar än med en dålig ljudkvalitet.

Genom att planera inspelningen noga ser du till att få bästa möjliga ljud på plats.

En bra ljudinspelning är tydlig, har hög teknisk kvalitet och är fri från störningar som buller, brus och eko.

Det finns också olika sätt att förbättra och lägga till ljud under efterbearbetningen av filmen genom ljudläggning.

  • Ha ljudet i åtanke vid val av inspelningsplats.

Hur låter det på inspelningsplatsen? Om det är utomhus så kan trafikbrus, vind med mera störa inspelningen. Är det inomhusmiljö så fundera över rummets akustik samt om det förekommer störande ljud som fläktar eller annan elektronik. Om det ekar så kan du mjuka upp rummet med textilier och draperier.

  • Använd en bra mikrofon

Ljudupptagning kan delvis ske via kamerans inbyggda mikrofon men det räcker oftast inte.

Du kan använda en vanlig handhållen mikrofon eller fästa myggor på dem som ska höras. Då får varje person en egen ljudkanal vilket gör att man i efterhand kan anpassa ljudnivåerna och till exempel höja ljudet för en person som pratar lite svagare.

Du kan även använda dig av en mikrofonbom eller annan typ av riktad mikrofon.

Tänk på att ha rätt mikrofonavstånd, cirka 30 centimeter kan vara lagom.

  • Använd hörlurar

Ett riktigt bra ljud måste man lyssna sig till, så använd ett par riktigt bra hörlurar som stänger ute allt kringljud. Gör röstprov på de personer som ska prata och ställ in ljudet. Använd de manuella ljudreglagen och håll koll på att peakmätaren håller sig inom rätt nivå.

  • Justera ljudet i efterbearbetningen

Efter inspelningen kan du även justera ljudet under klippningen av filmen. När man arbetar med efterbearbetning av ljud till långfilm delas ljudet upp i dialog, tramp (ljud från människor, till exempel fotsteg), effekter (till exempel pistolskott), atmosfärer och musik. När det gäller enklare filmer lägger man sällan på effekter eller tramp i efterhand. Däremot kan man ha nytta av att lägga på atmosfärljud. Om du till exempel spelar in både ute och inne kan det vara väldigt olika bakgrundsljud vilket gör att klippen ljudmässigt kan kännas abrupta. Då kan du istället byta ut atmosfärljudet på hela filmen. Du kan antingen spela in ett eget atmosfärljud på plats eller ladda ner från till exempel soundly.com eller freesound.org

  • Musik förstärker känslan

En ytterligare möjlighet är att lägga musik på filmen, något som har stor betydelse för stämningen och vilken känsla du vill förmedla. Royaltyfri musik för användning i filmer kan du hämta gratis på Youtube eller köpa från till exempel epidemicsound.com, audiojungle.net eller extrememusic.com. I gengäld kan du då justera musiken själv.

Ibland använder man en så kallad voiceover, det vill säga berättarröst som du antingen spelar in själv i en studio eller beställer från onlinevoices.com

  • Ett tips på ett bra program för efterbearbetning av film där du kan arbeta med både bild, ljud och grafik och som är helt gratis är:

Davinci Resolve 16.

 

Foto: Michael Maasen

Newsroomfilm nominerad till Publishingpriset

/i , /av

Att leva med grav hörselnedsättning är något det fortfarande talas alldeles för lite om i samhället. Många vet inte att det faktiskt finns hörselhjälpmedel att tillgå när hörapparaten inte räcker till.

Att spegla detta var förutsättningarna när Newsroom tog sig an uppgiften att producera en film åt hörselimplantatföretaget Cochlear. En film som nu nominerats till Publishingpriset.

– Att producera film har stadigt växt de senaste åren och att vi nu nominerats till Publishingpriset med den här filmen känns otroligt roligt. Det är ett kvitto på att det vi gör, gör vi bra, säger Leif Simonsson, producent och projektledare på Newsroom.

Publishingpriset är en årlig jurybedömd tävling för bland annat filmer, tidningar och webbplatser. Den premierar ”lovvärd redaktionell kommunikation och marknadskommunikation” och 2018 vann Newsroom förstapris i kategorin Årsredovisningar allmänägda företag.

Nu har Newsroomproduktionen ”Cochlear – Hear now. And Always.” nominerats i kategorin Filmer som marknadsför produkter.

– Det var ett riktigt roligt uppdrag vi fick av Cochlear och vi blev själva väldigt nöjda med resultatet. Nu håller vi tummarna att vi går hela vägen, även om konkurrensen förstås är stenhård, säger Leif Simonsson.

– Som beställare är vi väldigt nöjda med filmen. Den förmedlar ett allvar som är verklighet för många med grav hörselnedsättning, men som ändå på ett fint och inte för svulstigt sätt visar vilken enorm skillnad ett cochlea-implantat, säger Björn Österlind, Nordic Product Manager på Cochlear och beställare av filmen.

I slutet av september kommer Cochlear att lansera filmen i en internationell kampanj och 5 november offentliggörs alla vinnare i Publishingpriset på Berns salonger i Stockholm.

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

“Jag gillar när man använder få men starka metaforer”

/i , /av

“Fokus på” författaren Åke Edwardson, aktuell med nya romanen Bungalow som släpps den 10 september.

I korthet, vad handlar din nya bok om?

– Om en man som reser till Asien för att leta efter sin dotter som inte har hörts av på flera veckor. Hon gör samma resa som han själv gjorde i ungdomen. Nu får han göra om den. Hon reser i hans fotspår och han i hennes på något sätt. Sedan är det även en del återblickar till hans ungdomsår på småländska höglandet.

Hans dotter har försvunnit?

– Sista sms:et är från Bangkok, sedan är det helt tyst. Och när han åker iväg för att leta är han inte i bästa form. Man kan säga att det är mycket alkohol i boken. Jag kommer själv från en lång linje av alkoholister, även om jag klarat att hantera det på ett bra sätt själv.

Upplägget med tillbakablickar till Småland från utlandet påminner lite om Vilhelm Mobergs En stund på jorden?

– Varje gång jag blir jämförd med Vilhelm Moberg sträcker jag lite på mig.

Och nu ska boken ut till läsare och recensenter?

– Det är dags att läggas upp på bordet och bli dissekerad. Man kan känna sig som världsmästare i tungviktsboxning, men när det kommer till omdömen är ingen osårbar. Genom åren har jag varit lyckligt lottad, men även om du får 300 bra recensioner minns du ändå bara den där negativa.

När kom du på att du var bra på att skriva?

– Jag var runt 15 år och redaktör för skoltidningen Fack Njos hemma i Sävsjö. Bland annat minns jag att jag skrev en text om onani, och en om Vietnam-kriget.

Föll det i god jord?

– Rektorn skällde ut mig ordentligt, men jag fick insikten att man kunde göra grejer med språket, saker som folk reagerade på. Min fru Rita jobbade förresten också med tidningen.

Efter gymnasiet studerade du litteraturvetenskap?

– Ja, jag hade tänkt fortsätta med det, men så kom jag in på Journalisthögskolan i Göteborg. Efter det jobbade jag som reporter, nattchef, redigerare och redaktionssekreterare. Så småningom började jag frilansa med reportage, som blev längre och längre …

… och så blev det böcker. Din första ”Till allt som varit dött” kom 1995?

– Den blev väl mottagen, men sålde inte så mycket. Sedan skrev jag en till och började så smått förstå vad jag höll på med.

Plötsligt var du författare. Är det ett kul jobb?

– På sätt och vis är det som att gå till sin egen avrättning varje dag. Du sätter dig och stirrar på en tom skärm. Men lyckas jag få ihop några bra sidor dansar jag därifrån i eufori på eftermiddagen.

Tar du till några knep för att komma igång på morgonen?

– Ja, jag brukar skriva lite nonsenstext. ”Nu är jag på kontoret och ska jobba, jag tittar på skärmen. I dag ska jag skriva en berättelse, bla, bla, bla.”

Sitter du och begrundar att de där raderna på något sätt ska svälla till en bok?

– Nej, det är livsfarligt att sitta och tänka att jag har en roman på 600 sidor framför mig.

Lyssnar du på musik när du skriver?

– Alltid.

Du har undervisat i kreativt skrivande. Några bra skrivövningar på lager?

– Ibland stöter jag på människor som säger att ”jag har en bok i mig”. Då brukar jag alltid ge rådet att de ska testa att skriva om någon som går in i ett rum, slår sig ner i en fåtölj och inleder ett samtal. Det är ett bra sätt att se om du har talang för dialog och miljöbeskrivning.

Men vad utmärker en bra skribent?

– Inte nödvändigtvis att du skriver vackert eller grammatiskt korrekt. Ofta är det något annat, något som går lite på tvärs. Jag gillar när man använder få men starka metaforer, ord och uttryck som ger ett annat perspektiv på tillvaron. Det är hela grunden till att vara författare.

En del låter förlaget ha uppfattningar, andra tillåter inte att de ändrar ett kommatecken. Hur gör du?

– Hjälpen från förlaget är extremt viktigt för mig. Det handlar inte så mycket om språket. Men förläggaren kan ha synpunkter på saker som berättarkurvan i boken. Och redaktören läser som fan läser bibeln, ha, ha. Ibland vill de att jag ska trycka ihop texten lite, eller ta bort något som blivit en återvändsgränd i berättelsen.

Och då ändrar du?

– Ja, jag gillar att jobba med att tajta ihop texten. Jag brukar köpa deras synpunkter till 90 procent.

 

Foto: Emelie Asplund

 

Fem album som får Åke Edwardsons ordbehandlare att glöda:

A Love Supreme – John Coltrane

The Ghosts of Highway 20 – Lucinda Williams

Just for the Moment – The Best of Ronnie Lane

All the Way to Rio – Anna Ternheim

American Love Song – Ryan Bingham

 

Fem böcker på Åkes nattduksbord

The History of Rock ’n’ roll in Ten Songs – Grail Marcus

Faulkner and Hemingway, Biography of a Literary Rivalry – Joseph Fruscione

Sinatra, The Chairman – James Kaplan

A Natural – Ross Raisin

The Trip to Echo Spring, On Writers and Drinking – Olivia Laing

 

Fem tv-serier som inspirererar

Breaking Bad

Bloodline

Mad Men

Ray Donovan

The Walking Dead

Från tjurskalle till alfabetets ledare

/i , /av

De flesta av oss går inte runt och funderar så mycket på hur bokstäver ser ut. De är helt enkelt själlösa verktyg som vi har lärt oss att tolka sedan barnsben.

Sedan kan vi hålla på och experimentera med olika handstilar och roliga typsnitt, kanske till och med ha vaga favoriter i alfabetet som vi tycker ser mer eller mindre snygga ut.

Men bakgrunden till varför den ena bokstaven ser ut si och den andra så är antagligen inget så många bryr sig om. Så har det fortgått i generationer. Det är tecken kort och gott. Skulle romarna ha tagit några andra, slumpmässigt valda, när de började hugga in namn och berättelser i marmor, så skulle det väl också ha gått bra. Bara att lära sig, liksom. Men speciellt slumpmässigt valda är de inte. De flesta av bokstäverna i vårt västerländska alfabet bygger på gamla stiliserade bilder som skapades av fenicierna, ett folkslag som höll till i trakterna kring nuvarande Libanon och Syrien för några tusen år sedan.

A:et till exempel. Det kommer från det feniciska ordet alef, som betyder oxe. När fenicierna skulle skapa tecknet ritade de helt enkelt av oxen, med hornen uppåt och ett ok som sticker ut på sidorna. På 700-talet före Kristus snappade grekerna upp de feniciska tecknen. Då döpte de om alef till alfa och fick även idén att den funkade bättre om man vände den upp och ner, vilket gjorde tjuren i bokstaven svårare att se. I sin ursprungliga form – ∀– avslöjar den dock sitt kreatursdoftande ursprung. Ett annat exempel är H, som kommer från feniciskans ord för staket – heth. Också ganska lätt att se, liksom att M:et kommer från ordet mem, som betyder vatten. Vilket syns bättre om man drar ut på bokstaven lite, så att de yttre staplarna lutar in mot mitten. Då tråder en vågform fram. Och för den som funderat på bokstaven q:s märkliga utstickande flik – den efterliknar troligen en sytråd som trätts genom ett nålsöga.

Så där är det, med bokstav efter bokstav … de flesta av dem är stiliserade bilder för vardagliga saker i ett gammalt jordbrukarsamhälle från förr. Från att ha använts som ord har de sedan brutits ner till att beteckna ljud. Även våra gamla runor lär förresten ha det här ursprunget, vilket känns ganska troligt när man tittar på feniciska inskriptioner. De är misstänkt lik de gamla vikingarnas råbarkade skrivstil.

Källa: I boken Alfabet går illustratören Leif Zetterling genom våra bokstäver och deras ursprung. Den är tillfälligt slut på förlaget, men finns begagnad på antikvariat.net.

Ge läsarna ett handtag – tricket som får dem att orka igenom snåriga texter

/i , /av

Att skriva är att berätta. Men det gäller att mottagarna orkar läsa det du har skrivit, annars är det liksom ingen mening.

Ett typiskt misstag är att vilja berätta för mycket, att trycka in en massa fakta som gör det svårt att få flyt i läsningen. I stället för artikel kommer din text att likna en dåligt strukturerad manual.

Å andra sidan ska det vara substans och mening i kommunikationen, allt kan inte vara medhårs och underhållande. Vissa saker måste sägas, hur dammiga och torra de än är. Ett dilemma där lösningen stavas faktaruta.

Spåra upp de delar i texten som är späckade med uppgifter som är bra att känna till, men som bromsar upp läsningen. Klipp ut, sätt en rubrik på och gör en sidotext av materialet.

Den som bara är intresserad av det specifika kan gå direkt dit och läsa om kubikmeter, antal amperetimmar, komplicerade algoritmer eller olika detaljer i den senaste certifieringen. Andra kan i lugn och ro läsa vad marknadschefen, vd:n eller företagets expert har för tankar kring saken. Sedan kan de gå över till faktarutan och fördjupa sig när de redan har en klar överblick över vad artikeln handlar om.

Den är också ett bra knep för att få plats med lite mer när det är trångt om utrymme.

Så tveka inte om du har något lite träigt och torrt som drar ner tempot och flytet i din text och gör det svårt för läsarna att orka igenom: klipp ut och lägg i en faktaruta.

Sidan som du (men inte dina besökare) glömmer bort

/i , /av

Om oss-sidan brukar vara en av de mest besökta platserna på en webbsida. Ändå får den sällan den omsorg den förtjänar. Här är några saker att tänka på när du ska presentera ditt företag.

Börja redan i rubriken. Om oss, Vårt företag och Vår vision är sakliga men inte särskilt spännande rubriker. Varför inte börja berättelsen med en gång? Ibland räcker det med att flytta upp den första meningen i rubriken.

Sälj. Många behandlar Om oss-sidan som ett nödvändigt ont. Då blir texterna därefter. Se det istället som en möjlighet att väcka känslor och bygga relationer. Var personlig och engagerad, få besökaren att vilja vara en del av din värld. Men framförallt: var tydlig med vad du kan göra, för vem du kan göra det och varför just du, och ingen annan, ska göra det.

Det viktigaste först. Vad är viktigast då? Det som du har att erbjuda potentiella kunder. Skriv med de potentiella kunderna i åtanke. Vilka är de och vad kan du erbjuda dem?

Inleder du med en kronologisk genomgång av företagets historia eller en allmänt hållen beskrivning av företagets värdegrund riskerar du att förlora besökarens intresse. Det betyder inte att du ska skippa historien helt, men kanske går den att sammanfatta längre ner? Kanske rentav i punktform?

Enkelt och konkret. Om oss-texter blir lätt formella och långrandiga, ungefär som jobbansökningar. Sortera ut det viktigaste, det vill säga det som är intressant för dina potentiella kunder. Undvik klichéer, fackspråk och luddiga visioner. Förklara vad ni gör på ett så konkret och lättbegripligt sätt som möjligt. Din metod och arbetsmodell är kanske superavancerad och genomtänkt, men för kunden är det framförallt resultatet som räknas.

Var personlig. Visa att företaget består av människor. Skriv texten i vi-form och vänd dig till ett ”du”, det vill säga kunden. Sätt ett ansikte på företaget genom att publicera en bild på medarbetarna.

Låt andra berätta varför du är bra. Visst tar det emot att skryta om sig själv. Så varför inte låta andra göra det istället? Du har säkert nöjda kunder som kan lägga in ett gott ord för dig. Citera dem. Kanske har ni vunnit ett pris också? Klistra in ett utdrag ur motiveringen. Goda referenser väger tungt.

Till sist, det kanske bästa tipset av alla. Ge dig ut på nätet och läs vad andra företag skriver. Vilka texter väcker ditt intresse och får dig att känna? Fundera på varför de gör det och försök sedan skriva lika levande själv.

 

Ta gärna kontakt med oss om du vill ha hjälp med att skriva engagerande innehåll till din hemsida.

”Våga sticka ut och skaffa en unik identitet”

/i , /av

“Fokus på” Carolina Laudon, typsnittsdesigner, som bland annat gjort typsnitt åt Systembolaget, Oatly och Elon.

Hur ska jag tänka när jag väljer typsnitt?

– I grunden handlar det om vad du vill säga och hur din visuella kommunikation ser ut. Vill du synas och göra ett intryck eller vill du smälta in eller inte märkas? Sedan väljer du ett typsnitt som förstärker det.

Vilket är det vanligaste misstaget? 

– Det är nog att inte våga sticka ut och skaffa sig en unik identitet. Många svenska företag vill att det ska synas att de är svenska, och väljer en stil som de uppfattar som inhemsk. Få väljer typsnitt med exempelvis svängiga och svulstiga former.

Är det något annat land där de gör det här annorlunda?

– Ja, i exempelvis Spanien och i hela Sydeuropa. Där är de bättre på att ta ut svängarna.

Hur ska jag tänka när det gäller att välja typsnitt för en hemsida respektive trycksaker?

– Till webben ska du välja typsnitt som är anpassade för skärmen och som har den teknik som behövs för att det ska fungera bra. Två typsnitt kan se ganska lika ut men skilja sig åt rent tekniskt.

Vilken är grundprincipen för en bra webbfont?

– Den ska helst inte vara för detaljrik eller snirklig, vilket fungerar bättre i tryck. Vi läser i en pytteliten storlek på webben och små detaljer försvinner lätt. Så satsa på något rent och enkelt, utan för mycket krusiduller.

Kan du ge något exempel?

– Ett vackert och findetaljerat typsnitt som Snell Roundhand blir jättefint på paper, men fungerar sämre på webben.

Har du några hatobjekt?

– Nja, inte några typsnitt i sig. Men en del används ofta på ett mindre lustigt sätt. Comic sans är ett exempel. Det får ofta kritik, med all rätta.

Vad är problemet?

– Ska du vara ironisk eller rolig så fungerar det bra, i exempelvis serietidningssammanhang är Comic sans klockrent. Men inom vården eller andra sammanhang där du ska leverera allvarliga budskap är det mindre lyckat.

Har du någon favorit?

– Just nu vurmar jag för byrån Bold Mondays nya typsnitt IBM Plex, som min kompis Paul van der Laan har gjort. Det har en spännande digital framtidskaraktär.

Vad tycker du om hårdrocksband och deras vurm för gotiska stilar?

– Kul, jag gillar det jättemycket. Även hip-hopband använder otippat den genren på ett roligt sätt.

Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?

– Svårt att säga, det beror bland annat på hur många vikter kunden vill ha (bold, light, extra bold etcetera). Men det handlar om från minst några veckor upp till flera månader.

Stämmer det förresten att även vårt romerska alfabet till stor del är uppbyggt från bilder, ungefär som hieroglyfer?

– Ja, exempelvis kommer A från det feniciska ordet Alef som betyder oxe, vilket syns med lite fantasi om du vänder upp och ner på bokstaven.

Typnsittsdesigner … det är inte världens mest vanliga jobb?

– Nej, vi är väl cirka tusen personer i hela världen som jobbar med det professionellt. I Sverige är vi en handfull.

 

Fakta: Carolina Laudon

Ålder: 48 år.

Bor: Göteborg.

Familj: Man och barn.

Lyssnar på: Just nu ledmotiv till James Bond-filmer. Annars gärna soul- och jazzsångerskor som Amy Winehouse och Nina Simone.

Marknadsföring för småpengar

/i , /av

Sociala medier är inte bara ett snabbt sätt att skapa egna kanaler för sitt innehåll. De erbjuder också kostnadseffektiv marknadsföring där det går att snäva in mottagaren på detaljnivå. Så istället för att bli irriterad när det dyker upp ett sponsrat inlägg – gå in och skapa din egen målinriktade kommunikation för en struntsumma.

Facebook. Content-material som filmer, bilder och skrivna artiklar går att få ut till väldigt specifika grupper via Facebook. I marknadsföringen är det möjligt att välja bland en rad parametrar som ringar in målgruppen effektivt: ålder, intressen, smak, bostadsort, universitet eller högskolor som de är utbildade vid med mera. Som annonsör bestämmer du själv din budget. För 400 kronor går det att skapa ett marknadsfört inlägg som ligger ute i en vecka och når uppskattningsvis 1 200 till 3 400 personer per dag. För 4 000 kronor når du 5 900 till 21 000 personer per dag. Facebook levererar dessutom statistik kring hur många annonsen når och hur de interagerar. Här kan du som marknadsförare lätt gå in och göra en analys av hur du lyckas med din kampanj.

Instagram. Instagram har gått fram starkt både i status och i antalet användare de senaste åren. I dag har tjänsten cirka en miljard användare, nästan häften av Facebooks cirka 2,3 miljarder. Även Instagram tillåter sponsrade foto- eller filminlägg. Annonseringen sker via Facebook och det går att nischa med samma parametrar och betalningslösningar som där.

Linkedin. Med cirka 500 miljoner användare har yrkesnätverket Linkedin i dag en rejäl kritisk massa av människor som har bestämt sig för att de vill skylta med sin professionalitet. Var har de pluggat? Vilka arbetsplatser har de passerat? Vilka språk kan de? Och så vidare. Liksom med Facebook och Instagram går det att skräddarsy sina kampanjer efter räckvidd, målgrupp etcetera. Det går att välja olika modeller för betalning: kostnad per klick (CPC), per videovisning eller per 1 000 annonsvisningar (CPM). Lägsta möjliga budget är 10 dollar.