2020 – ett år i färger, bilder och musik

KLICKA IGÅNG FILMEN OVAN!

20-talet står för dörren, ett helt decennium med nya överraskningar som bara börjat rullas upp.

På Newsroom har vi spanat in i det nya årtiondets första år genom ett färgfilter. Varje månad i vår kalender har fått sin egen kulör, tolkad av vår fotograf Jeanette Larsson, med oss själva som objekt.

Räcker det inte med bilder? OK, här är ett soundtrack med en massa hits på det rätta temat. 

Så här ser vi på de olika färgerna (klicka på månaden så får du fram kalendern):

JANUARI

Nyanser av Newsroom. Färger påverkar våra känslor och sinne och en människa kan registrera över 2 000 olika nyanser. Färgens inflytande på vår hjärna används dagligen i marknadsföring oavsett om det är ett försök att påverka våra beslut eller att locka vårt intresse. 

FEBRUARI

Sobert svart. Svart symboliserar makt, auktoritet, styrka och stabilitet. Det är en sofistikerad färg som också står för sorg.

MARS

Konstnärlig turkos. Tålamod, lugn, harmoni och balans förknippas med turkos som också står för konstnärlighet. På sommaren kopplar Gun gärna av vid ett turkosblått hav.

APRIL

Gult är inte fult. Gult är den universella solsymbolen och associeras med optimism, glädje och energi. En färg som fångar vår uppmärksamhet samt skärper vårt minne och tänkande.

MAJ

Rasande rött. Energi, styrka, kraft, ilska, passion… För Leif är innebörden i den röda färgen mångbottnad. Den fångar snabbt folks uppmärksamhet, på både gott och ont. Eller som Lundell sjunger i låten med färgens namn: ”Rött som vin och vänskap och mat.”

JUNI

Skönt grönt. Grönt är en harmonisk färg som ofta symboliserar naturen och som vi förknippar med hälsa, ungdom, säkerhet och miljömedvetenhet. Ebba Grön var favoriterna i tonåren men nu spelar Jeanette hellre Green Onions med Booker T. & The M.G’s.

JULI

Svalkande blått. Svårt att se i ett dricksglas, men vatten har faktiskt en svagt blå ton. Snyggt, tycker Thomas, som gärna sjunker ner i sin favoritfärg. I västvärlden associeras blått med tro, jungfru Maria  och harmonilärans sänkta ters.

AUGUSTI

Glittrande guld. Den gyllene färgen guld kännetecknar hängivenhet och stor inspiration. En tid av förnyad kraft och självförverkligande.

SEPTEMBER

Brun balans. Brunt står för stabilitet och maskulinitet. “Efter 70-talets bruna plastmuggar, manchesterbrallor och gillestugor undvek vi varandra – länge. Först nu går vi åter ihop, herr Brun och jag”, säger Tommy.

OKTOBER

Lila lyx. Lila har alltid varit en kunglig färg men symboliserar också lugn, andlighet och fantasi. Som liten var Tant Gredelin Ericas favorit och en annan idol har varit Prince som många förknippar med låten Purple rain.

NOVEMBER

Grå betong. Grå återfinns på skalan mellan svart och vitt och har kallats för “sanningens färg”. Men särskilt populär är den inte. Undersökningar  visar att bara cirka en procent har just grå som sin favoritfärg.

DECEMBER

Vintrigt vitt.  Vit är en färg som står för ärlighet, renlighet och oskuldsfullhet men symboliserar också fred. Helena gör som Bing Crosby och drömmer om en vit jul.

Två modeller för hur du får effekt på din content-insats

Det är lätt hänt att content marketing går lite på slentrian. Innehåll produceras utan eftertanke och uppföljning, och nyttan är lite oklar.

Men inom forskningen kring marknadsföring har det dykt upp modeller för hur den som beställer eller producerar content kan analysera sina satsningar, dra slutsatser och agera smart.

Ett exempel är det ramverk i fem punkter som Sara Rosengren, professor i marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm, har skapat.

Nummer ett i hennes modell är att sätta tydliga mål för vad satsningen ska leda till. Är målet att få fler kunder, eller snarare att få de befintliga att köpa mer? Eller handlar det om något annat? Kanske att hitta en metod för att nå dem på ett enklare och billigare sätt?

Därefter gäller att fundera på hur väl en planerad aktivitet rimmar med företagets övergripande mål. När den saken är säkrad ska tydliga mål definieras för vilket värde som mottagarna ska få av content-satsningen. Ska de bli glada eller inspirerade? Ska de lära sig något nytt.

Enligt Sara Rosengren är det också viktigt att ha en uppfattning om hur målen för mottagaren hänger samman med företagets egna mål med aktiviteten.

En sista punkt handlar om att använda de olika målsättningarna i både det kreativa arbetet och för att utvärdera satsningen.

För den som vill fördjupa sig mer har KOMM (Sveriges kommunikationsbyråer) formulerat en egen rapport kallad KOMM:s  effektprinciper.

Rapporten har åtta punkter och går att ladda ner här.

KOMM:s effektprinciper i korthet

  1. Definiera kommunikationens nytta.
  2. Rita upp en effektkedja.
  3. Definiera nuläget och sätt prioriterade mål.
  4. Utgå från både kortsiktiga och långsiktiga effekter.
  5. Förankra kommunikationens roll i organisationen.
  6. Anpassa effektmåtten till insatsen.
  7. Bedöm effekten utifrån förutsättningarna.
  8. Mät rätt och mät ofta.

Nyorden – en termometer på framtidstron

Språket speglar tidsandan, och för den som betraktar de nya ord som dök upp 2019 framträder ett år då optimismen sviktade. Undergången verkade nära, vilket i och för sig inte var första gången i historien.

Redan på 300-talet var det kört. Då ryktades det om att antikrist anlänt till jorden och att det bara var en tidsfråga innan bockhorn, klövar och spetsiga svansar började växa ut på våra kroppar. Fast apokalypsen har varit på väg många gånger både före och efter det. Det finns teorier om att polerna på jorden kastas om var 12 000:e år, vilket skulle få kontinenterna att förskjutas med enorma vulkanutbrott och kilometerhöga havsvågor som följd.

Bara en teori, och som tur är utan något vetenskapligt stöd. Även om polerna i och för sig förändras då och då. Senast var för 780 000 år sedan, och processen var utdragen och odramatisk.

De undergångstankar som avspeglar sig i förra årets nyordslista siktar in sig på klimatet. Allt tyder på att det blir varmare. Och det är tydligen något vi behöver prata om. Vi har i alla fall fyllt på våra ordbanker med nya uttryck som artdöden, klimatnödläge och klimatdikatur. En del av nyorden – som Gretaeffekten, klimatstrejk, tågskryta, växtbaserat kött  och grönt körfält – andas ändå en viss optimism: bara vi anstränger oss ska vi nog kunna begränsa skadan. Sedan är det andra – som smygflyga – som gör att man blir lite mer uppgiven. Vi människor framstår som hopplösa och oförbätterliga smitare och livsnjutare. Inte ens när katastrofen verkar stå för dörren är vi beredda att ge avkall på våra personliga projekt med att maximera vår korta tid på jorden. För att ta till ett annat nyord, så har vi svårt för att hitta vår ikigai (meningen med livet på japanska) när vi inte får leva livet utan trista klimatkompromisser.

2020? Då hoppas vi på nyord som klimatåterhämtning, co2-dödare, artexplosion och batterivändning.

Läs mer: Hela nyordslistan för 2019 hittar du här.

 

Foto: Suzy Hazelwood

Fem situationer där du tjänar på att tänka rörligt

Det finns intressanta saker att säga, och du har en plattform att föra ut dem på. Men har du det som får kunderna att haja till och lägga märke till dina inlägg på webben eller i sociala medier?

I dagens medieklimat är rörligt ett nyckelord. Förutom att väcka intresse för ditt budskap är det också ett sätt att kunna komprimera ett berättande till något som går snabbt att fånga upp. Med rörligt material är det dessutom betydligt lättare att få spridning i sociala medier.

Ett bra användningsområde för animationer är när statistik och annat som lätt blir snustorrt ska visas på film eller i presentationer.

– Tänk Hans Rosling och hans bubbeldiagram*, säger Linus van der Putten, Motion, Video & Web Designer på Newsroom

– Det är ett bra exempel på hur det går att visualisera saker som annars kan bli rätt krångliga och obegripliga, särskilt när det ska gå ganska snabbt, säger han.

Fem situationer där Linus van der Putten tycker att vi ska tänka rörligt:

  • Hemsidan. Skapa ett levande intryck på webben, fånga besökarnas intresse.
  • Företagspresentationen. Gör intryck på dina potentiella kunder när du säljer in verksamheten.
  • Infografik. Sätt diagram och statistik i rörelse och väck folks intresse.
  • Vinjetter till film. Lyft dina filmer till nästa nivå med snygga intron och vinjetter som skapar igenkänning.
  • Instruktionsfilmer. Förklara krångliga sammanhang på ett enkelt sätt. En animation säger mer än tusen ord.

* Fotnot: Hans Rosling använde programmet Trendalyzer som utvecklades av sonen Ola Rosling och hans fru Anna Rosling Rönnlund. Programmet ägs i dag av Google.

 

Skribentens nyttigaste klyschor

Bra copytexter och välskriven journalistik kräver koll på stilistiken. Skrivregler? Ja, dem bör du känna till, men minst lika viktigt är det att hitta ett sväng i språket. Annars är det svårt att få läsarna med sig. Men med några rätt enkla knep kan du föra in lite spänst i annars hopplöst torra och tråkiga texter. Här är några klyschor som varje skrivarkurs bör lära ut.

Använd aktiva verb. Björn avgjorde matchen är (oftast) bättre än matchen avgjordes av Björn. Verner lagade middagen är bättre än middagen lagades av Verner.

Skriv inte “man”. Inte för ofta i alla fall. Försök att skriva in jag, det, tennisspelaren, kocken eller vi istället. Börjar man med man blir det lätt man över allt. Ett par man per artikel är okej, men ju färre desto bättre. Det brukar vara rätt lätt att gå över en text i efterhand och byta ut en massa man mot mer tydliga pronomen eller titlar.

Kill your darlings. Går ut på ungefär följande: Den där bra formuleringen som du är så där extra nöjd med, den är det ofta bara du själv som tycker är riktigt bra. De flesta andra tycker att den är korkad. Regeln får brukas med mått och sans. Det är lätt att bli överdrivet självkritisk, att den som skriver börjar tycka att allt är kasst och sågar sönder sina texter.

Ingressen. Här finns det olika skolor. En går ut på att ingressen är självständig, att allt som skrivs där går att upprepa i huvudtexten. Enligt en annan uppfattning är ingressen helt enkelt en början på texten: ingress och text hänger ihop, texten bara fortsätter efter ingressen.

Men för båda ståndpunkterna gäller att ingressen ska vara snärtig och locka till läsning. Det är i ingressen läsaren fångas eller överger texten. Idealingressen är uppbyggd av tre meningar enligt principen tes, antites och syntes. En del beskriver det som en trestegsraket som fyras av, far iväg och exploderar.

Säger, är bättre än menar. När du citerar kan du med fördel strunta i att variera dig när det gäller om folk säger, menar, konstaterar eller slår fast saker. Säger tål att upprepas. Undvik menar.

Mer info: Deckarförfattaren Elmore Leonard har sammanfattat det mesta en skribent behöver veta i boken Elmore Leonard’s Ten Rules of Writing. Finns på Amazon för runt 150 kronor.

 

Därför ska du börja med varför

Med hjälp av storytelling fångar du publikens uppmärksamhet. För att nå ut med ditt budskap kan du använda dig av olika berättartekniker och dramaturgi för att skapa engagemang från början till slut.

En bra historia är ofta både fängslande och minnesvärd. Berättelsen bör ha en handling med en början, ett dilemma, en hjältes resa mot att lösa problemet och förhoppningsvis ett lyckligt slut. Alla gillar en framgångssaga.

Genom storytelling kan du kommunicera komplexa ideér, situationer eller händelseförlopp på ett enkelt och engagerande sätt.

Hur får du då ditt budskap och din berättelse nå ut och slå igenom? Vad är en bra historia? Varför ska du berätta den?  Hur ska du berätta den?

Det första steget är att hitta en bra början. En fråga som vi ofta ställer oss i olika sammanhang är varför? Vad är syftet? Genom att besvara den frågan först så skapar du förståelse och samsyn för att uppnå det du vill åstadkomma.

Föreläsaren och författaren Simon Sinek har skapat en enkel modell som han kallar för “the golden circle”. Något som han beskriver i sin globala bästsäljare “Start with why” – how great leaders inspire everyone to take action.

Du behöver alltså svara på varför? innan du svarar på hur? och vad?

Om du kan inkludera den här principen i ditt berättande kan du visa dina kunder att du är syftesdriven. Du vill till exempel inte bara sälja en produkt utan du vill hjälpa dina kunder genom att förenkla eller underlätta deras tillvaro på något sätt. På så vis skapar du ett behov av ditt varför.

1: Varför – Syftet

Förklara ditt varför, vad är syftet? Människor köper inte vad du gör, de köper varför du gör det.

2: Hur – Processen

Beskriv processen. Hur uppnår du syftet?

3: Vad – Resultatet

När vi får andra att tro på det vi själva tror på så skapar vi trovärdighet.

 

 

 

PR-konsultens bästa tips: Saker en ledare bör tänka på med Twitter

USA:s president Donald Trump är ett exempel, moderaten Hanif Bali ett annat: de gillar att sprida sina åsikter på Twitter.
Och ibland drar de på lite väl mycket.
– De tänker inte på att de råder en slags Twitter-överkänslighet i dagens debattklimat, säger Göran Björklund, seniorkonsult på Newsroom.

Den överkänsligheten slår åt två håll. Dels är det alla som läser kontroversiella tweets och reagerar starkt.

– Då blir det lätt blåsväder i medierna och risken att bli kölhalad är rätt stor, säger Göran Björklund.

Dels yttrar sig överkänsligheten i att politiker och andra makthavare med jämna mellanrum får den här okontrollerbara driften att blixtsnabbt och oöverlagt sprida sina åsikter till allmänheten.

– Reptilhjärnan slår till och de reagerar instinktivt. Twitter är ett snabbt och aggressivt socialt medium, men det innebär inte att du måste hugga på varje köttben som kastas ut.

När det gäller Donald Trump menar Göran Björklund att det blivit till en del av hans maktspråk.

– Han har fått alla dit han vill. Alla sitter och väntar på vad han ska skriva härnäst. Ibland blir det grodor, men på något sätt lyckas han alltid skaka av sig kritiken.

Det är inte en taktik som Göran Björklund tycker att svenska företagsledare och politiker ska försöka sig på.

– Nej, Trump är unik. Jag skulle rekommendera en mer genomtänkt strategi.

Här är Göran Björklunds tre bästa tips till dig som är ledare och som funderar på att börja kommunicera ut budskap via sociala medier

  • Välj ut några ämnen som du behärskar och som du vill profilera dig med.
  • Låt någon på kommunikationsavdelningen läsa innan du trycker på ”Tweeta”.
  • Tänk innan du skriver – är det här verkligen en debatt där du ska ta plats?

 

Greta i topp

Här är de svenskar som får mest reaktion på Twitter:

  1. Greta Thunberg
  2. Hanif Bali
  3. Alice Theoderescu Måwe

Se hela listan.

UX får kunderna att hitta rätt – och handla mer

Texterna som lotsar oss fram på appar, sociala medier och sajter för e-handel – de lämnar ofta en del övrigt att önska. Korthuggna opersonliga meningar som låter som om de ropades ut av en arg mobbare (”du har inga vänner”) eller en otålig tjänsteman (”fyll i ditt personnummer”, ”gå till kassan”, ”fel”) svämmar över nätet.

Saker som skapar missnöjda kunder, helt i onödan. För det skulle lätt ha kunnat fixas till av en driven UX-skribent.

UX står för User Experience, ett förhållningssätt där användaren sätts i fokus. Något som är lätt att tappa bort när den tekniska funktionen helt får styra och ingen tänker på att tjänsterna även ska vara lätta att använda.

UX går ut på att göra det enkelt och gärna även behagligt och kul, en bra användarupplevelse kort och gott. Men det handlar inte bara om att vara sjyst mot användarna. UX-tänket är ofta direkt kopplat till affärsnytta. Ett exempel är det dilemma som drabbat e-handeln. Människor surfar in och stoppar i saker i sina kundkorgar. Sedan överger de plötsligt sina varor och släcker ner skärmen utan att ha spenderat en krona. Enligt undersökningar är det så många som 80 procent som ångrar sig mitt i köpet.

Visst, en del får kalla fötter när de ser prislappen. Men mitt i alla möjligheter att göra tillval, och alla dåligt formulerade kommandon från den elektroniska försäljaren, är det också många som helt enkelt tappar sugen.

En orsak till att just webbaserade tjänster hamnat i fokus för UX-tänket är att dagens kunder har en helt annan makt än förr. Snabbt kan de rejta sina upplevelser och sprida dem till massorna. Då blir det dyrköpt att vara dålig.

De som lyckas bäst med sina applikationer har skickliga UX-skribenter till hjälp i sina team. Och allra bäst är att kontakta dem på ett tidigt stadium, när tjänsterna ännu inte är färdigprogrammerade och klara. Då får tekniken en chans att jobba ihop med bra copy, istället för knöliga kommandon.

Några branschuttryck

Microcopy – småord som används i webbformulär, appar och liknande för att guida användaren framåt.

Protocontent – utkast till texter som ska användas i exempelvis webbformulär. Med protocontent till hands tidigt i processen kan programmeraren lättare göra applikationerna användarvänliga.

Servicedesigner – någon som tar ansvar för helheten när exempelvis webbtjänster ska utformas, så att det i slutändan blir en så bra kundupplevelse som möjligt.

Illustration: Marie Kalmnäs

Har vi tröttnat på sociala medier?

Årets rapport om “Svenskarna och internet” visar att användandet av sociala medier har planat ut. Facebook minskar för första gången i undersökningens historia och används mest av medelålders. De unga hittar du istället på Youtube eller Tiktok.

“Svenskarna och internet” är en oberoende undersökning som genomförs varje år av Internetstiftelsen och den svenska delen av World Internet Project, ett internationellt forskningsprojekt som följer Internets spridning och användning runt om i världen.

En stor majoritet av internetanvändarna använder sig av sociala medier. Sedan 2010 har det skett en stadig ökning av användandet. Likt föregående år ligger användandet av sociala medier på 83 procent. Det dagliga användandet ökar marginellt till 65 procent.

Hur man använder sociala medier har däremot förändrats och intresset för att till exempel dela inlägg har minskat. Sociala medier skapar inte samma engagemang som tidigare och användarna ser det inte längre som något som känns meningsfullt. Det har mer och mer blivit en reklamkanal som ger lite förströelse för stunden.

För den som vill kommunicera på sociala medier har det därför blivit ännu viktigare att veta var man hittar sin målgrupp och att kommunicera på rätt sätt.

Facebook, Instagram och Snapchat fortsätter vara de största sociala kanalerna men ökningen har planat ut. Twitter, som tidigare har varit på nedgång, har ökat något igen.

Bland användare upp till 25 år är det fler som dagligen använder Snapchat och Instagram än Facebook. Bland de äldre föredrar flest Facebook.

Men även här minskar både Instagram och Snapchat. Unga föredrar Youtube eller Tiktok varav det senare inte ens är med i undersökningen.

LinkedIn ligger kvar på samma nivå som föregående år med 31 procent.

Majoriteten av dem som använder Flashback är män. Här dominerar dock sällan-användningen och enbart 1 procent använder tjänsten dagligen.

Pinterest växer och här dominerar kvinnorna, bland kvinnor mellan 26 och 35 år använder över hälften tjänsten. Så gott som alla under 26 år tittar på Youtube.

Facebook Messenger är den chattjänst som är mest utbredd och används i samma utsträckning som tidigare. Alla andra aktiviteter, såsom att delta i grupper och publicera inlägg på Facebook, minskar.

När det gäller kommunikationstjänst använder i stort sett alla e-post. De yngre använder sig dock generellt oftare av chattfunktioner. Det dagliga chattandet över internet har dubblerats de senaste 5 åren.

Whatsapp ökar något jämfört med föregående år och Skypeanvändningen minskar något.

Många använder internet som ett verktyg för att låta arbetsliv och privatliv flyta ihop allt mer. Konkret innebär det att i ena vågskålen koppla upp sig på sin lediga tid för att arbeta samt att läsa e-post på semestern och i den andra vågskålen använda internet privat på arbetet.

Den bransch man arbetar i spelar en stor roll för hur arbetsliv och privatliv blandas med hjälp av internet. IT- och kommunikationsbranschen samt finansbranschen är de branscher där flest arbetar på sin fritid via internet och även använder internet för privata ärenden under arbetstid. Inom vård- och transportbranschen blandas det minst.

Årets undersökning har genomförts på 2 706 slumpvis utvalda personer runt om i Sverige. 52 procent av de utfrågade har varit män och 48 procent kvinnor. 69 procent av de tillfrågade bor i städer och 31 procent är boende på landsbygd.

Källa: Internetstiftelsen i Sverige.

Produktdesign som står sig – retrojakt i snabbköpet

En sak som medielandskapet och utbudet i snabbköpet har gemensamt är ständig förändring. Nya tider, ny design. Fast så finns de där produkterna som liksom vägrar rätta in sig i ledet, och förblir sig lika år efter år. 

Newsrooms formgivare Tommy Apelqvist har gått på retrojakt i butikshyllorna och slår ett slag för blågul vardagsdesign som håller stilen. Här är hans sju favoriter: 

7. Surt sa räven – Perstorps ättika.
OK, etiketten har moderniserats, men Perstorps försvarar ändå sin plats på listan genom glasflaskans bevarade form och den snedställda loggan, som ännu 2019 känns helrätt.

6. En doft av svunna tider – Watzins Keratin hårvatten.
En filmstjärnesnygging i toalettskåpet, även om flaskan förbilligats från glas till plast. Stadigt förankrad i elegant art deco-design och med bevarad färgkodning – gul för fet blandning och röd för torr – precis som under storhetstiden runt 1900-talets mitt. Ger likt Chrysler Building i New York känslan av sober pondus och tidlös elegans.

5. Kungen i fiskhyllan – Kung Gustaf lättrökta sardiner.
Rojalism som PR-markör känns hopplöst ute – rökt rentav – men Gustaf V vägrar släppa greppet och framstår i dag närmast som exotisk. Att Bernhard Östermans stiliga porträtt från 1938 numera trycks på tunn plastfolie med rivkant istället för papper är förstås ett nedköp. V-Gurra var den tronföljare som fick se ämbetet gå från styrande kraft till PR-symbol. Passande då att just han lever vidare som varumärke.

4. Gammal goding – Grebbestads Ansjovis.
Kvar i fiskhyllan hittar vi klassikern med nära 110 år på nacken. Den distinkta formgivningen får extra skjuts av det udda kulörvalet rosa. Fiskarna förebådar serietidningsestetik, och hade Warhol varit svensk hade det kanske varit Grebbestads som förevigats som ikoniskt POP-art-verk.

3. Hälsan för halsen – Dr Dryels och Kanolds Eucalyptus-Menthol tabletter. 

Delad tredjeplats för halspastiller som man fortfarande kan skramla mot tänderna med. Båda varsamt uppdaterade från 30-talets förlagor.

2. I rätt lag sedan 1953 – Bullens Pilsnerkorv.
Kultkorv i skarp signalfärg och med en rondör värdig märkets upphovsman, Erik ”Bullen” Berglund. Hans allvarsamma uppsyn härrör från en tid då herrar inte försökte se yngre ut, utan bar sin ålder med värdighet. Den retrorätta logon är lömskt läcker. En pulshöjare med lika delar snits som kitsch.

1. Värdig vintagevinnare – Thulins Skånepepparkakor.
Snyggast av alla i sin oblygt nostalgiska form, och med ett tonläge som andas stillsam söndagsfika i ett mormorskök där köksklockan stilla slår och Kockums emaljkärl regerar.
De handtextade budskapen står i skön kontrast mot digitala fonters exakthet. Visst är det trist att den nya ägaren flyttat produktionen av bakverken utomlands, men den läckra förpackningen står sig. En folkhemsfavorit som utstrålar omsorgsfull godmodighet.