Newsroom och Göteborg Energi på första plats i Publishingpriset

Publishingpriset_2018När finalen i Publishingpriset avgjordes på Berns i Stockholm på tisdagen fick Newsroom ta emot första pris i kategorin Bästa årsredovisning allmänägda företag.

– Det var ett mycket roligt uppdrag och det känns fantastiskt att ta hem förstaplatsen tillsammans med Göteborg Energi, säger Leif Simonsson, projektledare på Newsroom.

Även Nils Pennlert och Jeanette Larsson, AD respektive fotograf på Newsroom, deltog i projektet.

Projektledare på Göteborg Energi är Olivia Carlsson. Övriga medverkande från Göteborg Energi är Eric Zinn, Cecilia Erdalen, Karin Björkman, Ulrika Mattsson och Kerstin Nilsson.

Enligt juryn får Newsroom och Göteborg Energi priset ”för en inkluderande årsredovisning med bra pappersval, överskådlig layout och fotografier som förmedlar gemenskap och glädje”.

Publishingpriset är en årlig tävling för webbplatser, tidningar, tidskrifter, böcker, årsredovisningar och andra digitala och tryckta produkter samt filmer. Priset delas ut i ett antal kategorier inom digital och tryckt kommunikation samt film. Prisjuryn består av verksamma kommunikatörer som copywriters, grafiska formgivare, interaktionsdesigners, journalister och redaktörer

Läs mer: publishingpriset.org

Tisdagar är bästa dagen att skicka ut ditt nyhetsbrev

Ditt eget digitala nyhetsbrev, det är ett bra sätt att hålla kontakt med kunderna. Men du har säkert märkt att antalet läsare varierar. Kanske beroende på hur intressant innehållet verkar men också beroende på när du väljer att skicka ut det.

Här får du några tips på hur du kan få fler att läsa ditt digitala nyhetsbrev.

  • Välj rätt budskap

Informativa tips, nyheter och inspiration fungerar oftast bra. Tänk också på att få till en bra rubrik och en intressant inledning men skriv inte för långt utan håll det kort och koncist. Se till att hitta en bra bild som kan illustrera. Har du möjlighet att även göra en film som förmedlar budskapet ökar genomslaget rejält.

  • Välj rätt tidpunkt

Bästa tiden på dagen är mellan åtta och elva på förmiddagen, sedan går intresset ner. De bästa dagarna är tisdag och torsdag följt av onsdag. Undvik måndagar som för många är fyllda av möten och fredagar då de flesta börjar planera inför helgen. Välj absolut inte lördag och söndag – då vill folk slippa jobbrelaterade mejl. Sysslar du med försäljning av varor till privatpersoner ska du göra ungefär tvärtom och rikta in dig på fredag till söndag.

  • Testa vad som funkar bäst

Genom att skicka ut två versioner av ditt nyhetsbrev kan du ta reda på vad dina läsare föredrar. Välj till exempel två helt olika ämnesrader. Du kan till exempel också jämföra en underhållande rubrik med en mer formell. Använd olika bilder för att se vilket bildmanér som ger flest klick. Testa att variera färg och form men också textlängd och tonalitet.

Du kan också prova dig fram för att hitta vilken tid och veckodag som är mest optimal för just dina mottagare.

 

 

 

 

 

 

Så får du din film att spridas på nätet

Andelen rörligt innehåll på nätet ökar stadigt och intresset för film i sociala medier växer rekordsnabbt.

Men i takt med att andelen filmer på nätet ökar gäller det också att nå ut i mediebruset och skapa filmer som delas och sprids vidare.

Andelen film som konsumeras online ökar snabbt. För tre år sedan var andelen närmare 60 procent, i dag är den uppe i nästan 80 procent och inget tyder på att trenden har nått sin topp.

Nätet fortsätter att fullkomligt översvämmas av rörlig media. Det finns i dag knappt en enda plattform eller hemsida där det inte finns möjlighet att titta på en film.

I dag mäter vi inte enbart räckvidd utan det handlar om att skapa filmer som delas och sprids vidare.

Hur gör man då för att nå ut i mediebruset, alltså inte bara till utvalda mottagare utan att dessutom få filmen att nå ännu fler?

Här är några viktiga saker att tänka på:

  • Du måste veta vilket budskap du vill nå ut med och vad du vill att filmen ska åstadkomma.
  • Varför ska någon se filmen och vad vill du att de som ser filmen ska göra?
  • Se till att snabbt fånga tittarens intresse och behålla uppmärksamheten. Gärna många snabba klipp i början. Börja med klimax och det mest intressanta. Enligt en studie som Facebook har gjort har du bara två sekunder på dig.
  • Den första bildrutan måste vara så pass intressant att du vill klicka igång filmen. Närbilder på ansikten fungerar bäst eftersom man oftast kollar på mobilen där det är svårt att hitta något intressant i en stor vid bild med många detaljer.
  • Det som funkar bäst i sociala medier är att inspirera och dela kunskap, gärna på ett underhållande sätt.

När du väl har lyckats med detta så måste du ha en lanseringsstrategi. För att sprida filmen så räcker det knappast med att enbart lägga upp den på YouTube och sedan tro att den ska nå miljoner tittare. Ytterst få filmer når en stor spridning på det sättet.

De flesta filmer sprids via influencers eller andra mellanhänder. Det gäller att leta upp dessa människor och sedan få dem att sprida filmen vidare. Man kommunicerar alltså i två steg.

Sociala medier såsom Facebook, Twitter, Instagram och Google+ är också bra plattformar för att sprida din film. Men återigen duger det inte bara med att lägga upp en länk och tro att filmen ska spridas av sig själv. Du måste hitta opinionsbildare som är intresserade av innehållet i din film och därmed har ett intresse av att dela den vidare.

Filmen ska fungera som social valuta. Det innebär att de som delar filmen inte gör det för att vara snäll mot dig utan för att de vill berätta något för sina följare. Att du också når dem är ur deras perspektiv en bieffekt.

Sociala medier gör oss till skitstövlar

När sociala medier dök upp i våra liv för ett tiotal år sedan var det många som hoppade på. Det blev en närmast oemotståndlig trend. Nu tycker virtual reality-pionjärnen Jaron Lanier att det finns minst tio goda skäl att hoppa av.

Från att ha varit en stationär, rätt stor plastklump har telefonen på ett par decennier blivit till extraminne, brevbärare, uppslagsverk, konversationspartner, musikspelare … en livboj och bästa kompis som vi har med oss ända ner i sängen. Och så är det ju en telefon också, även om det inte direkt är någon självklar huvudsak längre.

Då och då dyker det upp motrörelser, särskilt med udden riktad mot Facebook, Twitter och de andra sociala medierna som ockuperat vår vardag. Mångsysslaren Henrik Schyffert till exempel. Han deklarerade för ett par år sedan att han lämnat smartphone-träsket och skaffat en enkel pensionärsmodell, utan appar och annat som tar upp orimligt mycket tid för 2010-talsmänniskan. Han fick en massa uppmärksamhet för sitt beslut, men erkände senare att han inte höll ut mer än en månad.

Det har även dykt upp olika hjälpmedel i form av appar som kan hjälpa oss att stå emot mobilberoendet. Men de sociala medierna verkar besitta en attraktionskraft som är stark som knark.

I höst har dock en del bensin hällts på motståndets lågor. Amerikanen Jaron Lanier, ansedd som en av grundarna av virtual reality, har gett ut boken Tio skäl att genast radera dina sociala medier.

Enligt Lanier underminerar de sociala medierna vår fria vilja och urholkar sanningen. De ödelägger vår förmåga att känna empati, gör oss olyckliga och förvandlar oss till veritabla skitstövlar. Med mera.

Visst, säger han, sociala medier har förutom det smarta med att sätta vänner och släktingar i kontakt med varandra bidragit till att fenomen som Metoo och Black Lives Matter har fått spridning. Det hade inte varit lika lätt med enbart gammalmedierna till hjälp. De positiva effekterna riskerar dock att ätas upp av negativa motrörelser, eftersom aktivisterna via de ständigt alerta algoritmerna, snart serveras en skräddarsydd och manipulerande bild av verkligheten där de bara möter sina egna argument.

Som ett slags extremt exempel nämner han den etniska rensningen i Myanmar där Facebook hade en avgörande betydelse för att dra igång hatet. Och ett gäng rasister som reagerade negativt på Black Lives Matter blev starkare i sin övertygelse när de sociala medierna kondenserade och förstärkte deras förvrängda världsbild.

Få av oss kommer väl att stänga ner Facebook bara på grund av den här boken. Men det är kanske läge att se upp där ute?

Lanier och boken2

Läs boken.I Sverige är Tio skäl att genast radera dina sociala medier utgiven på förlaget Mondial. Den finns att beställa på Adlibris och Bokus för cirka 170 kronor plus frakt.

Skaffa hjälp.För dig som inte klarar att hålla närvaron på sociala medier på en lagom nivå – skaffa en app som ordnar det åt dig. Iphone-appen Moments till exempel. I den sätter du upp en maxtid per dygn, sedan säger telefonen till dig att stänga av. För Android finns Offtime där du även kan blockera distraherande appar. Fler stänga av-appar: AppDetox, BreakFree, Stay on task och Flipd.

Kioskvältare från Amerikas bakgator

Ice T, Icecube … snabbhäftande etiketter som inte kom till de där rapparna av en slump. Båda hämtade sina fejkade alias från författaren Robert Beck (1918–1992), mer känd som Iceberg Slim.

Slim förevigade den afroamerikanska gatuslangen och miljöerna där den talades, i böcker som Pimp och Trick Baby. Historierna bygger på hans eget frånstötande liv som ung fixare, tricksare och sutenör i Chicago, där han i slutet av depressionsåren fick full fart på sin småbrottsliga verksamhet. Historierna är osminkade skildringar av mänskligt elände och drömmar om snabba stålar, och av den logik som gällde bland de mer ljusskygga av dem som hankade sig fram på bakgatorna och haken i 40-och 50-talets Chicago, där bebop-jazz och blues utgjorde en musikalisk fond. Men Iceberg Slim var inte enbart någon som lyfte fram annorlunda miljöer. Han hade även ett sväng i språket som gjorde honom odödlig. Slim kom från ett fattigt område i Milwaukee och hade en uppväxt som kantades av familjeproblem. När han som 18-åring satte kurs mot Chicago hade han redan avtjänat ett par kortare fängelsestraff.

Hur han fick sitt namn? Enligt legenden blev det skottlossning inne på en av barerna och en kula susade tätt förbi Icebergs huvud. Men eftersom han var så påverkad förmådde han inte att vare sig huka eller ta till flykten. Iceberg stod bara kyligt kvar vid baren med sitt glas tills bataljen var över.

Sin väg in i litteraturen fann han i 40-årsåldern, efter att han lämnat gatan och drogerna bakom sig, skaffat familj och fått jobb i en av få legala branscher som stod till buds för en gammal förbrytare: insektsbekämpare.

Men antagligen kunde han rätt snart skippa de långa arbetsdagarna med skalbaggar och löss. Böckerna blev i alla fall storsäljare. Pimp, som kom ut 1967, hade sex år senare tryckts i 19 upplagor och sålts i två miljoner exemplar.

Engelskspråkiga utgåvor av Iceberg Slims verk finns att beställa via bland annat Adlibris. Böckerna är en guldgruva för den som vill snappa upp ett unikt och svängigt språk, med dialoger och miljöer som få av oss kommit i kontakt med. Men det är inget för den känslige.

Skaffa böckerna här eller här!

Lyssna på musiken här och här!

 

Hallå där, Göran Björklund, seniorkonsult på Newsroom …

… du har hamnat i juryn för branschutmärkelsen Årets arbetsmarknadsförare i motorbranschen? 

– Ja, det är nytt pris som tidningen Motormagasinet och deras förlagshus Nordiske Medier står bakom. Vi i juryn kommer att presentera en vinnare på Motorgalan på Berns i Stockholm den 8 november. Även Motorgalan är förresten ny.

Vilka är det som nominerar?

– Vem som helst kan vara med, det är bara att gå in på www.motorgalan.se och föreslå, det finns en massa olika kategorier som årets fordonstekniker, årets verkstad och så vidare.

Har ni redan bestämt er för vem som vinner?

– Nej, nomineringarna pågår till den 3 oktober. Men vi har redan fått in ett gäng intressanta företag inom såväl bilhandel som servicemarknad, företag som vågat tänka utanför lådans begränsningar. Det är kul.

Det är inte första gången du är inblandad i ett branschpris?

– Stämmer. Bland annat var jag med och letade fram kandidater till postens Guldbrev på 90-talet, och jag har även varit sammankallande för den jury som utser Årets Marknadsförare i Göteborg.

Vad är det som är kul med att vara med i ett sådant här sammanhang?

– Det är uppfriskande och ger kul återkoppling. Dessutom är det roligt att få omsättning för sina kunskaper, jag har varit i PR-branschen länge och motorbranschen har hela tiden varit ett av mina huvudfokus.

Branschen kan du, men hur bra är du på bilar? Mekar du något själv?

– Nej, men på 80- och 90-talet var jag aktiv som rallyförare, jag har bland annat deltagit i Swedish Rally 1995. Jag kom sist i mål men vann ändå i min klass, Volvo Original Cup, för alla andra hade brutit. Det blev 16 000 kronor i prisbonus.

Många söker politisk info på webben – men trovärdigheten kunde vara bättre

Det drar ihop sig till riksdagsval och vi medborgare gör så gott vi kan för att sätta oss in i vad de folkvalda vill göra när vi lämnar över makten till dem. Och när vi vill veta mer är det i allt högre grad webben vi vänder oss till. Men hur bra är trovärdigheten på den virala informationen?

I valet 2014 var det färre än hälften av oss svenskar som tog till nätet för att sätta oss in i vad Löfven, Lööf, Åkesson och de andra lovade att göra, bara just de fick lite avgörande makt. Men det var då det. Enligt Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har webben seglat upp som en av våra dominerande källor för att skaffa information inför valet 2018.
I år är siffran 71 procent, hack i häl på den gamla dumburken som trots sin ålder håller ställningen med 73 procent.
Men webbens framryckning är ändå så pass stor att – tv:n får ursäkta – IIS utnämner valet 2018 till ”det första internetvalet”.

Papperstidningarna? Jo, de ligger fortfarande ett knappt steg före webbtidningarna, 57 procent av oss tycker att det är den viktigaste källan till att få reda på vad partierna ställer sig i frågor som Nato eller inte, EU eller inte, immigration, vinster i välfärden med mera. Dagstidningarna på nätet får nöja sig med 56 procent, radion hamnar på 55.
Visst, det hänger lite samman med vilken ålder du är i. Förstagångsväljarna har en större slagsida mot webben medan medelålders och äldre tenderar att föredra sin prassliga papperstidning framför läsplattan när de ska suga in nyheterna till morgonkaffet.

Förstagångsväljarna är förresten inte bara mer inne på att söka politisk information på webben, de är även mer aktiva med att söka upp enskilda politiker via nätet. Nästan hälften av dem (48 %) har gjort det medan snittet för hela befolkningen ligger på cirka en femtedel (22 %).
Bra för demokratin. Samtidigt är det allt fler som menar att det är lagom åsikter som gäller. I valet 2016 tyckte 42 procent av oss att även extrema åsikter ska få uttryckas på nätet medan 22 procent var emot. Nu har det svängt om, 24 procent tycker att extrema åsikter ska få uttryckas medan 48 procent är emot. Mest emot är de mellan 66 och 75 år medan förstagångsväljarna har en mer liberal inställning.

Hur är då förtroendet för den fakta vi hittar när vi surfar runt? Så där, kanske man skulle kunna säga. 40 procent anser att det mesta på internet är tillförlitligt. Förtroendet har sjunkit sedan förra året (44 %).
Men det är inget mot hur risigt det står till med Facebook. Kanske kan det hänga samman med avslöjandena om samarbeten med analysföretaget Cambridge Analytica, men företaget verkar inte stå särskilt högt i kurs när det gäller pålitlig information. Bara 12 procent av användarna anser att ”det mesta eller all politisk information på Facebook är pålitlig”.
Man får väl ändå ge ”Fejan” att de verkar medvetna om problemet. I dagarna har de i alla fall släppt en lista med tio punkter som ska hjälpa oss att känna igen falska nyheter.
Liter lamt kanske, men ändå ett försök.

Läs mer om svenskarna och valet 2018.

Läs mer om Facebooks tio punkter för att motverka falska nyheter.

Så blir du en bra intervjuare – de bästa tipsen för att få folk att berätta

För att få ihop texter till nyhetsbrev eller tidningar behöver du stoff. Du måste som regel prata med människor, och det krävs en viss teknik för att nå dit du vill. Här kommer några tips.

  • Börja med lite research. Ta reda på mer om personen och företaget där han eller hon jobbar. Surfa på sajter som Alla bolag och Proff. Kolla på Linkedin, Facebook, Instagram, Eniro med mera. Har han eller hon något specialintresse?
  • Försök att få till ett kort telefonsamtal före själva intervjun, kanske i samband med att ni bokar tiden. Bryt isen med några inledande frågor. Tanka av lite fakta.
  • Ibland vill intervjupersonen ha frågor i förväg. De blir som regel lite allmänna, men har fördelen att människor slappnar av.
  • De bästa intervjuerna får du oftast till när människor känner sig bekväma och pratar fritt. Ju mer frispråkiga desto bättre. Ett sätt att få igång kemin är att berätta något du själv tycker är intressant med personen eller företaget. Visa att du har läst på och är intresserad, nämn några specifika fakta.
  • Ett annat sätt att få igång samtalet är att göra en faktaruta om människan du träffar (ålder, yrke, bor, intressen). Passar bäst för personporträtt, men kan även ge bra variation till en mer strikt artikel om en affärsverksamhet. Kuriosa har märkligt högt läsvärde.
  • Ställ även frågor om saker som du redan vet. När svaret kommer är du direkt på hemmaplan och kan komma med en bra följdfråga, dessutom kan svaren överraska.
  • Var uppmärksam när du är på väg att avsluta. Ofta kommer de bästa kommentarerna då.
  • Till sist några tips kring verktygen. Är det svåra ämnen, eller upptagna personer som du inte så lätt får tillgång till igen kan det vara läge att spela in samtalet. Nackdelen är att du måste lyssna igenom och helst skriva ut allt för att få grepp om materialet. Ett alternativ är att skriva direkt in i dator. Är du någorlunda snabb hinner du få med mer material än med handskrift. Dessutom får du direkt överblick över stoffet.

Läs mer: Leta på antikvariatssajter efter boken Intervjua – en grundbok i media, av Stig Hansén och Clas Thor. Den ingår i deras serie av läsvärde faktaböcker om journalistik. Går att hitta på Bokbörsen för 60 kronor.

Tre Newsroomproduktioner till final i Publishingpriset

Inte mindre än tre av Newsrooms årsredovisningsproduktioner har nominerats till finalrundan i tävlingen Publishingpriset 2018.

Wallenstams Årsredovisning 2017, Göteborg Energi Års- och hållbarhetsredovisning 2017 och Gunnebo Årsredovisning 2017 är alla klara för final.

– Det är jättekul att vi har så många bidrag med i finalen, säger Newsrooms vd Gun Rosendahl.

Publishingpriset är fristående från branschens organisationer och har delats ut sedan 1990. Det är en heltäckande kommunikationstävling och omfattar de flesta etablerade former av kommunikation i tre kategorier – print, webb och film.

Newsroom har genom åren haft ett flertal bidrag nominerade till finalen. Årets tre bidrag är samtliga i printkategorier för årsredovisningar:

  • Årsredovisningar börsbolag B2C – Wallenstams Årsredovisning 2017
  • Årsredovisningar börsbolag B2B – Gunnebo Årsredovisning 2017
  • Årsredovisningar allmänägda företag – Göteborg Energi Års- och hållbarhetsredovisning 2017

– Även om vi i många år producerat årsredovisningar, har vi har de senaste åren arbetat strategiskt för att ytterligare bredda vår produktportfölj. Där har IR varit en viktig del och därför känns det förstås extra roligt att vi har tre av våra årsredovisningar med i finalen, säger Gun Rosendahl, Newsrooms vd.

Förutom formen bedömer Publishingprisets jury också text och visuellt innehåll och i printkategorin även fysiskt utförande.

– Att det är en helhetsbedömning gör det extra roligt att vara nominerad. Vi är många inblandade – både hos våra kunder och internt hos oss – som är delaktiga i processen att ta fram en årsredovisning.

7 november kommer vinnarna att offentliggöras i samband med en gala på Berns i Stockholm.

Facebook vill bli vår nya bankbok

Att bankkontoren har stängt, det är något vi vant oss vid. För den som inte är hopplöst efter när det gäller det digitala är det inga större problem. För andra kan det dock vara allt annat än en söndagspromenad att flytta några hundringar från ett konto till ett annat.

Vi har också vant oss vid att dela med oss av allt möjligt privat på ett sätt som skulle få George Orwell, författaren till klassiska dystopin 1984 där myndigheterna vet allt om dig och håller koll via en tv-skärm i hemmet, att nicka och tänka ”vad var det jag sa”.

Men hur redo är vi för nästa idé från Facebook? Nu vill företaget börja samarbeta med en rad banker för att koppla ihop våra pengar med våra profiler. Tanken är att hjälpa oss att klara av kundtjänst-samtal med banken på ett enkelt sätt via Messenger. Det finns förstås en baktanke och här handlar det om att Facebook vill att vi ska börja göra affärer direkt inne på plattformen.

Marc Zuckerberg, Facebooks grundare, nöjer sig alltså inte med att hans företag ska veta allt om vilka vi är ihop med, hur våra barn ser ut, var vi bor, vad vi tycker om och vad vi gör.

Nu ska han även ha koll på vår ekonomi.

Undrar hur lång tid det tar innan vi tycker att även det är fullständigt normalt?

Läs mer