Kul filmer och foton som skildrar ett (o)enat England

Oneness, eller enhet på svenska, är temat för en serie kortfilmer som brittiska fotografen Martin Parr producerar löpande för BBC One sedan 2017. Filmerna skildrar människor som gör saker i grupp – allt från att typ snorkla i diken till att rädda livet på folk som gått vilse eller köra drönare tillsammans.

Alla har samma upplägg: en grupp träder fram, fryser någon sekund i en pose innan de skingrar sig framför kameran. Det är humor, på gränsen till lyteskomik, men gjort med värme och sympati. Budskapet tycks vara lite dubbelt. Å ena sidan markerar det att BBC One är en public service-kanal, en medieaktör till för alla oavsett intressen, läggning, politiska åsikter hudfärg eller annat. En kanal, ett folk … BBC One.

Det är inte svårt att tänka in den pågående Brexit-debatten i budskapet, en följetong som har skurit landet i tu. Vem som än tar hem segern får andra halvan emot sig. Kul filmer i alla fall, flera av dem finns att se på Martin Parrs hemsida.

Och om någon får mersmak av Parrs stil pågår en  stor utställning – Only Human på National Portrait Gallery fram till den 27 maj.

Utställningen visar stillbilder på människor runt om i Storbritannien, från vanliga Svenssons till överklass.

Också här är en snäll humor hela tiden närvarande. Det är kul och upplyftande, men ändå rätt ofjäskigt. Kameralinsen väjer inte vare sig för det snygga och släta eller det skrynkliga och skavda. Även BBC:s Oneness-filmerna visas nonstop på en skärm i utställningen.

Juryn till Årets Marknadsförare i motorbranschen är utsedd

För andra året ska årets bästa prestationer i motorbranschen uppmärksammas belönas. Detta kommer att ske på Motorgalan på Berns i Stockholm den 14 november. Återigen är Newsrooms PR-konsult Göran Björklund med i den jurygrupp som ska utse Årets Marknadsförare.
– Kul med förnyat förtroende för ett viktigt uppdag i branschen. Det känns bra att vara med och stimulera och uppmärksamma bra marknadsföring, säger Göran.
I fjol var han med och utsåg Rejmes i Halmstad till Årets bästa marknadsförare i motorbranschen med kampanjen Blinkis trafikklubb.
– Det rådde stor enighet i juryn om att ge Rejmes priset. Blinkis är inte bara ett marknadsföringskoncept som vänder sig till barnfamiljer, det handlar även om att vara en god samhällsmedborgare genom att vara ute på förskolorna och bedriva trafikutbildning för framtidens bilköpare, säger Göran.
Utöver Göran Björklund är även Jacob Hermansson, Formac, Mikael Köhler, Nordiske Medier, Frans Johansson, tidigare tidningen Åkeri, samt fjolårets pristagare, Sofie Cernliden, Rejmes i Halmstad, med i juryn som ska utse Årets Marknadsförare.

Filmklipparen Lena Runge skippar mord och action

Sex frågor till Lena Runge, som bland annat jobbat med filmen The Wife med Oscarsnominerade Glenn Close i huvudrollen. Vad gör dig till en bra filmklippare?

– Jag tror att jag har en fallenhet, en sorts närvaro där jag vågar undersöka saker och fördjupa det filmiska berättandet.

Hur avgörande är din insats?

– Som klippare vill man nå  en helhet, så att filmen kommunicerar väl med sin publik. Om vi tar The Wife så fick jag 66 timmars råmaterial. Med ett så rikt materialet har jag oändliga valmöjligheter via handlingen, karaktärsutvecklingen och formen.

Fick du sitta på något amerikanskt filmbolag och klippa?

– Nej, jag var här på mitt kontor i Göteborg. Nu för tiden behöver man inte sitta i en mörk källare som förr. Med den nya tekniken kan jag ta med mig min dator vart som helst, jag klipper i ett program som heter Avid.

Har du fått många erbjudanden efter The Wife?

– Ja, men hittills har jag tackat nej. Det har varit historier som jag inte tycker att världen behöver. Action och mord är inte min cup of tea, om man säger så. Det tar ändå 12 till 16 veckor att klippa en långfilm och det är hårt jobb. Då vill jag att det ska vara ett engagerande och viktigt tema. Men jag arbetar som dramaturg och rådgivare i ett par dokumentära filmprojekt.

Hur var Glenn Close att jobba med?

– Jag träffade henne inte förrän under lanseringsresan för filmen. Vi klippare brukar inte få åka med, men den här gången blev jag inbjuden. Då lärde vi känna varandra lite och mitt intryck är att hon är en trevlig och oerhört professionell person som är generös med att dela med sig av sina kunskaper.

Annars brukar du sällan träffa skådespelarna?

– Det är ett medvetet val att inte träffa teamet under inspelningen. Jag måste kunna vara fri i mina val som klippare, så att inte personliga relationer står i vägen. En karaktär kanske behöver klippas ned, eller en scen som var svår eller dyr vid inspelningen kanske bör klipps bort.

Fotnot: Missa inte Newsrooms lunchföreläsning på Röhsska museet den 7 maj. Då kommer Lena Runge dit för att berätta mer om klippteknikens betydelse för filmens helhet. Håll utkik efter inbjudan som skickas ut den 27 mars.

 

Lena Runges tre bästa tips till den som ska börja klippa film:

  • Lita på din intuition.
  • Försök inte vara för duktig, tänk på att film är ett samarbete.
  • Hitta din metod så du kan delge vad du behöver i ditt arbete.

 

Fakta: Lena Runge

Ålder : 60 år.

Yrke: Filmklippare, tidigare lektor på Valands konsthögskola och på Stockholms dramatiska högskola (StDH). Är även verksam som samtalsterapeut.

Bor: Vasastaden i Göteborg.

Familj: Man, tre barn och ett barnbarn.

Lyssnar på: Ane Brun, Madredeus , Arvo Pärt, Bach och Mahler.

Favoritfilm: Fjärilen i glaskupan av Julian Schnabel och Magnolia av Paul Thomas Andersson.

Nu är det Instagram som gäller – bästa tipsen om hur ditt företag syns med bilder

Sociala medier börjar bli hyfsat moget. Knappast nytt längre, men de fortsätter att förändras och få nya betydelser. Som att Instagram börjar ta rygg på Facebook när det gäller antalet användare.

I alla fall enligt Content Marketing Institute som menar att ”Insta” – med cirka en miljard användare – är det sociala medium som gäller just nu.

Men om Facebook har blivit ganska väl utforskat av företag som vill synas är det inte lika många som satt sig in i hur de ska bete sig på Instagram.

Här kommer några snabba tips:

  • Strategi. Som alltid i sådana här sammanhang gäller det att ha en plan. Ska innehållet vara varumärkesbyggande, och exempelvis lyfta fram kunderna snarare än den egna verksamheten? Eller tvärtom – är det bättre att låta kunderna vara i fred och istället lyfta fram sina egna medarbetare, tjänster etcetera? Skaffa en strategi och se till att följa den.
  • Skaffa ett business account. Visst, det går att köra på med ett vanligt personkonto. Men med ett business account får du många fler möjligheter. Du kan ta reda på mer om responsen och kan analysera bättre. Ett business account behövs också om du vill schemalägga dina inlägg med programmet Buzzer (se nästa tips).
  • Hjälpprogram är bra. Med appar som exempelvis Buzzer går det att styra Instagram på ett smart sätt. Exempelvis kan du lägga upp dina inlägg på exakt de tider du vill. Så ska firmans kommunikatör vara ledig en typisk utskicksdag kan han eller hon fixa det i förväg.
  • Gör en ”story”. Instagram stories är just nu stort, det kallas ”din händelse” i den svenska versionen av Instagram. Din story – alltså ett kort filmat inslag – ska helst skildra något som händer bakom kulisserna, och den ska göra det på ett direkt och enkelt sätt, och gärna vara filmad med mobilen. Händelsen ska vara max 10–15 sekunder lång och de första sekunderna är viktigast.
  • Tagga ordentligt. Snåla inte med dina hashtaggar, minst tio bör du ha för att få uppmärksamhet på ett inlägg. Koppla dem gärna till det egna varumärket, kampanjer, produkter du säljer eller branscher du verkar i.
  • Gör kul saker. Livestreama ett roligt event, skapa en enkät där dina följare får svara på en fråga … folk gillar underhållning.
  • Lägg in din webbadress. På Instagram funkar det inte med levande länkar, mer än på ett ställe: under ditt namn när besökare går in på din profil. Så se till att inte missa det.

Läs mer här!

Skriv inte så – sex vanliga misstag i texter

Om bara all fakta är med, allt är rättstavat och att texten i nyhetsbrevet lever upp till gängse skrivregler … tja, då måste det ju vara en bra text. Visst, handlar det om en oumbärlig manual, ett avgörande juridiskt dokument eller senaste rapporten från intresseföreningen, då läser folk ändå. Men för den som vill att några fler än de närmast sörjande ska ta sig förbi rubriken funkar det rätt dåligt. Då gäller det att bygga upp det du skriver så att läsarna rycks med och blir intresserade.

Här är några typiska fallgropar.

  • Var inte för kronologisk. En text som börjar från början och slutar vid slutet, det låter logiskt och bra. Men börja hellre med ett intro som tar fasta på någon rolig eller spännande detalj. Sedan kan du gå tillbaka till att köra från punkt A till punkt B i resten av texten.
  • Gör rubriker, inte överskrifter. Överskrifter är döda meningar som bara pliktskyldigt berättar något om innehållet. De drar inga läsare till sig. Nej, det du behöver är en bra rubrik som fångar uppmärksamhet och gärna har en medryckande språklig rytm. Ett knep är att använda allitterationer, att flera ord börjar på samma bokstav. Exempelvis ”Risiga rubriker ger rutten respons”. Ett annat trick är att knycka roman- eller filmtitlar och göra liknande upplägg. Typ ”Bilköpare som hatar överpriser” eller ”En chef som heter Eva” (från titlar av författarna Stieg Larsson och Fredrik Backman).
  • Skriv inte för långa ingresser. Tre sparsmakade meningar är lagom, och de får gärna hänga ihop enligt modellen trestegsraket. Först ett intressant påstående, sedan ett ifrågasättande eller en förstärkning av det du skrev i första meningen. Därefter en upplösning – ofta ett citat – som får budskapet att skjuta iväg.
    Ungefär så här: ”En del påstår att en bra ingress är viktig för att få sin text läst. Men kan verkligen tre rader i början ha så stor betydelse?
    – Absolut, det är textens viktigaste meningar, säger medieforskaren Eva Andersson.”
  • Se upp för passiva meningar. Verb som slutar på (gjordes, skrevs, passades) är bromsklossar för läsaren. De ger en trist och slö känsla. Skriv ”Zlatan passade bollen”, inte ”Bollen passades av Zlatan”. Skriv ”Företaget skrev på kontraktet”, inte ”Kontraktet skrevs på av företaget”. Fast använd med måtta, låt hellre ett passivt verb få slinka med än att det börjar låta krystat.
  • Skriv inte ”man”. Inte för ofta i alla fall. Att använda ”man” istället för mer tydliga pronomen som jag, hon, de eller vi är ett typiskt nybörjarmisstag. Texten blir oprecis, dessutom har ”man” en tendens att föröka sig. Börjar man skriva man i en mening så skriver man det gärna i nästa och nästa. I citat är det okej. Men låt dem vara sällsynta i brödtexten. Leta upp dina ”man” och byt ut, så gott det går.
  • Variera aldrig sägeverbet. Skriv ”säger” i slutet av citat (… , säger vd:n Eva Andersson), varken mer eller mindre. En del vill gärna skifta mellan ”säger”, ”uttrycker”, ”menar”, ”utropar” och så vidare. Men gör inte det. De flesta av skrivbranschens språknördar är ense om att det blir sämre, en ansträngning för att variera sig som får motsatt effekt. Lägg inte heller in något adverb som förstärker sägeverbet (…, säger vd:n Eva Andersson förhoppningsfullt”. Adverbet kliver in mellan texten och läsaren, och lägger till något som ändå finns mellan raderna. Koncentrationen i läsningen kommer av sig.

Lär dig av mästarna

För den som vill lära sig mer om att skriva finns en uppsjö av bra handböcker. Ett par av de bästa är skrivna av briljante kioskboksförfattaren Elmore Leonard och skräckmästaren Stephen King.

Testa hur du lyckas

Vill du få en uppfattning om hur bra du lyckas med att skriva enkelt och medryckande så kan du surfa in på lix.se. Lägg in din text och få en läsbarhetsanalys tillbaka.

Dödshotad av Dick Dale

Vi stod där, en svinkall vårdag, på en strand i Varberg. Två surfarfreaks och en musiknörd.
Jobbet hade fört oss samman, i övrigt hade vi inte mycket mer gemensamt än mötet, och samtalet gick rätt trögt.

Mastfot, sjöbris och olika segel, nej, mitt intresse var liksom inte helhjärtat.
– Det är rätt kylslaget, va?, sa jag och längtade efter vinterhandskarna.
– Jag tycker att det är friskt, sa den ene surfaren.
Han utstrålade kraft. Ung, solbränd och väderbiten. Den andre stirrade längtande ut mot vågornas vita gäss.
Det var då jag kom att tänka på Dick Dale. Min enda egna referens till deras expertområde.
– Surfrockens portalgestalt.
Den ene surfaren hade ingen aning, den andre nickade vagt.

Som en gangster i en film
Men alla som sett filmen Pulp Fiction har hört hans rasande gitarrspel i inledningen. På skivomslagen från 60-talet är han brunbränd och muskulös, snygg, men med utstrålning som en dörrvakt på Avenyn. Där, på Henriksberg för ett antal år sedan, såg han läbbigare ut. Stor, tjock, runt sjuttio år och med det glesnande håret i en tunn hästsvans. Som en gangster i en Ken Loach-film.
– Vad är det med volymen? Jag får inte till mitt gamla ”crank”, ropade han till ljudteknikern och förbannade de göteborgska miljömyndigheterna och deras decibelgränser.
Sen, med öronbedövande distorsion, drog han i gång sina gamla hits, viftade med elgitarren och juckade ut bland de unga tjejerna längst fram som ogenerat började klämma honom i baken och kladda både här och där. Dick verkade minst lika förvånad som jag över den uppmärksamheten. Men han gillade läget.
En odör av rakvatten hängde kring hans bowlingskjorta, kände jag, när jag drog upp kameran och riktade den rakt i ansiktet på honom.
Det var då det hände.
– If I see those on Ebay, I’m gonna WHACK you, skrek han.Han hytte med knytnäven och sköt fram ansiktet mellan småtjejerna, med ett hemskt grin.
Dicks ögon var skräckinjagande. Och det var lätt att föreställa sig en yngre upplaga av honom, ett stenkast från någon kalifornisk strand, på en mörk bakgata bakom en bar med kulörta lyktor och Hawaii-tema.

Våldsmannen blev kvar på scenen
Men efter konserten verkade allt groll vara glömt. Dick ritade sin autograf på en cd som jag köpte och var allmänt pratsam och småtrevlig. Våldsmannen verkade ha blivit kvar på scenen.
Men nix, historien om mitt möte med Dick Dale funkade inte på surfarna. Vi stod där och småsnackade ett tag till, sen skildes vi åt. För min del kunde de gärna ta sina brädor och köra ner dem i vågorna, frysa hur mycket de hade lust med. Jag hoppade i alla fall in i min varma bil. Satte på bilstereon och drog iväg med en rivstart som släppte ut ett moln av fossil koldioxid över den pastorala vyn.
Och även om Dick Dale hade menat allvar med sitt mordhot så är det i alla fall för sent nu. I går packade han ner sin Stratocaster för gott efter ett evigt turnerande. Ända in i det sista fortsatte han att spela, till stor del för att ha råd med massiva sjukhusräkningar för cancervård.

Nice price för the New Yorker

– skribenter i världsklass för en struntsumma

Den var under en intervju med författaren Åke Edwardson jag fick tipset. Han skulle porträtteras för katalogen till Bokmässan i Göteborg och vi satt länge i hans skrivarlya och pratade.

Det nämndes en massa namn och vi verkade gilla samma saker. Som hårdkokta skribenterna James Ellroy och James Lee Burke. Och amerikansk dirty realism, med författare som Richard Ford och Raymond Carver. Och soulmusik, med mera med mera.

– The New Yorker är ett bra tips för att hitta ny, bra litteratur, sa han.

Det kom lite som i en bisats, men fastnade. The New Yorker? Det lät intressant. Staden som jag alltid velat bo i, som jag bara besökt en gång och förundrat gått runt i och kollat på alla höga hus. Och förvånat märkt att det gick att korsa Manhattan på ungefär samma tid som det tar att promenera från Masthugget till Korsvägen.

Listan med namnkunniga personer som bidragit med material till The New Yorker – första numret kom i februari 1925 – upptar en egen sida på Wikipedia, flera hundra namn lång. Filmregissören Woody Allen, neurologen Oliver Sacks (Uppvaknanden) sångaren Leonard Cohen, författaren Margaret Atwood (A Handmaid´s Tale), fotografen Diane Arbus. Plus tidigare nämnda favoriter som Richard Ford och Raymond Carver, och många, många fler.

Men det skulle dröja nästan 15 år innan jag fick hem mitt eget första ex i brevlådan, via en löjligt billig provprenumeration. 12 dollar för ett kvartal, för en tidning som kommer en gång i veckan? Jag betalade, mest för skojs skull, och var rätt övertygad om att det blivit något fel. En prestigetidskrift för under en tia per nummer? Dessutom skickad hela vägen från andra sidan Atlanten. Lät för bra för att vara sant. Sedan låg den plötsligt på hallgolvet en dag. 100 sidor, fullmatade med intressanta artiklar om musik, politik och kultur. Nyskrivna noveller av författare i världsklass, varje vecka.

Det är bara två saker som är dåliga. Papperet är florstunt och det räcker med minsta strimma chipsflott för att det ska se kladdigt ut. Och så är det omöjligt att hålla lästakten. Innan man har hunnit igenom ens en bråkdel av artiklarna dimper det ner en ny i brevlådan.

Sedan är det väl värt att utfärda en varning till eventuella påhejare av amerikanske presidenten Donald Trump. Han får sina fiskar varma i varje nummer.

 

Fotnot: En vanlig helårsprenumeration kostar 150 dollar.

Skaffa din egen provprenumeration för 12 dollar.

Allt fler vill se ditt företag på Youtube

Google har sedan länge varit den dominerande sökmotorn på nätet. Men i takt med att rörliga bilder växer som bärare av content har en annan tjänst börjat utmana, Youtube!

Netscape, Webcrawler, Altavista … få under 30 minns sökmotorerna som dominerade innan Larry Page och Sergey Brin – båda doktorander på Stanford – skapade Google 1998. Tre, fyra år senare började vi alla skifta över till den nya härskaren i sökmotorernas värld.

”Googla” är numera synonymt med att ta reda på saker. Det är på Google företag vill synas med sina logotyper, det är härifrån man vill leda trafik till sin hemsida med hjälp av sökordsoptimering med mera.

Men sedan videotekniken blivit billigare och mer lätthanterlig, och med det ökad efterfrågan, har en utmanare seglat upp.

Det är videodelningstjänsten Youtube, ett socialt medium med en miljard användare, som i dag är betydligt mer än musikvideor och spekulativa filmade anekdoter om allt från slukhål till gulliga djur. Youtube är en allt viktigare kanal för kommersiella aktörer och företag som kan sprida sitt material brett och generellt eller avgränsat via en egen Youtube-kanal.

Enligt Göran Björklund på Newsroom är Youtube en sökmotor där den som söker vill ha relevanta svar.

– Därför ska man som företag dels förstå att Youtube är minst lika viktigt som Google, dels att man måste ge den som söker ett så relevant svar som möjligt även där, säger han.

Bland de branscher som tidigt förstått potentialen med filmad content är tillverkare av hemelektronik, datorer och liknande. En lättförståelig instruktionsvideo som förklarar hur du fixar enkla problem själv sparar många samtal till kundtjänsten. Samma sak med bostadsföretag som skapat filmer om hur du kan rensa avlopp och kolla så att du har rätt värme i lägenheten med mera.

Checklista – kommersiell användning av Youtube som socialt media:

  • Ha en Youtube-strategi som omfattar egna produktioner, annonser och sponsrade inlägg
  • Tänk sökord eller frågeställningar
  • Se till att ha något att visa
  • Kvalitetssäkra en lägsta nivå för innehållet gentemot syfte och varumärke
  • Gör det också enkelt för dem som är nyfikna på ditt företag
  • Vårda din Youtube-kanal genom att skapa spellistor och uppmana besökare att prenumerera
  • Skapa gärna även en trailer som lyfter fram vad tittarna kan hitta bland materialet

Göra film är inget val – det är ett måste

80 procent av all digital kommunikation beräknas vara rörlig 2020*.

– Att börja producera film för hemsidor och sociala medier är egentligen inget val – det är ett måste, säger Leif Simonsson, projektledare och PR-konsult på Newsroom.

Trenden har varit tydlig under ganska många år nu – det är rörliga inslag som gäller när det handlar om marknadskommunikation. Eller digital kommunikation över huvud taget.

Det finns många både vetenskapliga studier och kalla fakta som talar sitt tydliga språk: när vi ser film och animationer fångar vi snabbare upp budskapen än en skriven text.

– Trots att många kanske tycker att man redan i dag översköljs av filmade inslag med allehanda budskap, är det fortfarande bara början på en utveckling mot allt mer rörligt, säger Leif Simonsson, projektledare på Newsroom och med mångårig erfarenhet av film.

– Detta innebär också att det måste finnas en tanke bakom en filmproduktion. För att inte försvinna i bruset, är en strategi a och o. Det är kanske inte riktigt på samma nivå som vid en blivande kassako från Hollywood, men utan en klar strategi och ett genomarbetat manus kommer din film att gå ganska obemärkt förbi.

Leif poängterar att det egentligen inte spelar någon roll om det är en 15 sekunder lång teaser eller en treminuters presentation av ditt företag. Är filmen avsedd för en större mottagargrupp, måste förarbetet få ta tid.

– Ärligt, känslofyllt, trovärdigt och med stark närvaro är några nyckelord att ha med sig när man ska producera film. Då är jag övertygad om att budskapet också fastnar. Du har bara en chans på dig att fånga tittarens intresse – ta tillvara på den genom att göra rätt från början.

Han ser också en annan fördel med att göra film av sin digitala kommunikation.

– Med dagens alla plattformar – som också de kommer att bli fler i framtiden – kan du sprida ditt material på många ställen. Med det redaktionella anslaget vi på Newsroom har när vi producerar film, gäller det att vara kreativ i alla led. Även i distributionsfasen, säger Leif Simonsson.

 

*Enligt rapport från Dagens Analys

 

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Testa hur många av dagens slangord du kan  – gör Newsrooms quiz och tävla om en bok

 

Du behärskar lingot i din bransch och snappar upp de flesta av nyorden när svenskan uppdaterar sig. Men hur många moderna slangord kan du, förutom aina (polis) och guzz (tjej)? Testa dina kunskaper i Newsrooms Quiz och var med och tävla om ett ex av boken Fan och hans moster gör en pudel: förklaringar till över 1000 nya och gamla svenska uttryck.

Mejla in dina svar/rätt rad till thomas.drakenfors@newsroom.se

1) Hamburgerkedjan McDonald’s har många olika smeknamn. Vad säger man på Rinkebysvenska?

  1. McNakno.
  2. Micky Dee.
  3. Donken.

2) Om någon säger ”Hallå mannen, yapo!” Vilket är budskapet?

  1. Gå härifrån, jag är trött på dig.
  2. Kom hit så snackar vi om saken.
  3. Skynda dig, vi har bråttom.

3) Du är inne i en servicebutik och frågar vad en vara kostar. Tjejen i kassan säger ”balesh”, vad menar hon.

  1. Vet inte, jag ska fråga chefen.
  2. Ingenting, den är gratis.
  3. Kolla själv, (det står på prislappen).

4) Din nya jobbarkompis frågar om du ska hänga med och ”gendish”. Vad vill hon göra?

  1. Dricka alkoholhaltiga drycker.
  2. Gå på lunch.
  3. Gå på bio.

5) Någon säger ”sag bab” till dig, men vad betyder det?

  1. Din pappa är en hund.
  2. Jag är ihop med din mamma.
  3. Jag litar på dig.

6) Vilket av följande uttryck betyder pengar?

  1. Stalish.
  2. Parra.
  3. Edollarristos.

7) Att guzz betyder tjej är det många som vet. Men vilket av orden nedan har samma betydelse?

  1. Gäri.
  2. Raggi.
  3. Goro.

8) Vilket av orden nedan är inte modern slang, utan ett äldre göteborgsuttryck stulet från romani som betyder ”stor sten”?

  1. Hullu.
  2. Rackla.
  3. Kombarris.

9) Bakom vilket av orden döljer sig djuret hund?

  1. Köpek.
  2. Mangas.
  3. Lopeta.

10) I Stockholm kallas förorten Hallunda för Challunda. Vilket av orden här är slang för Angered?

  1. Sin city.
  2. Los Angeles.
  3. Checkpoint Chill.