Hon var skribenten som både både bar bårar och skrev reportage under landstigningen vid Normandie. Martha Gellhorn visste inte bara hur man ser till att hamna på rätt plats vid rätt tidpunkt, hon kunde också konsten att göra skildringar som får oss att ryckas med. En bra lärare för den som vill fördjupa sig i storytelling.
Det lyfts fram som en av content-trenderna just nu: en comeback för storytellingen. Alltså att som kommunikatör eller marknadsförare inte bara leverera fakta eller smöriga överord om det vi vill pusha för. Istället ska vi bygga intressanta berättelser. Och ska vi göra det – varför då inte lära oss av de bästa?
Starka skildringar
En av Martha Gellhorns underligaste berättelser – Justice in the night – handlar om hur hon i mitten av 30-talet råkar hamna på en lynchning. Historien börjar med en beskrivning av hur hon och hennes kollega blir blåsta när de ska köpa bil för en ”tur tvärs över Amerika”.
”Vi hoppade av bussen i Trenton, New Jersey, och köpte en bil för 28,50 dollar. Det var en åtta år gammal Dodge, en öppen touringbil med baksätet fullt av nedfallna löv.”
I Mississippi brakar kärran ihop och de får lift mot staden Columbia av ett par hjälpsamma rednecks. Bara en grej först, de måste göra ett stopp på vägen för att bevittna en lynchning, om ”vi inte hade något emot att ta en omväg”. Killarna i bilen är uppspelta, men blir småsura när Gellhorn och hennes kollega kommer med invändningar.
Efter lynchningen är de dock trevliga och på gott humör, och ber om ursäkt för dröjsmålet.
Allt beskrivs på ett osentimentalt och exakt vis, utan långa utvikningar eller känslouttryck, vilket gör skildringen starkare.
Med samma sparsmakade berättarteknik skildrar hon spanska inbördeskriget i reportaget The third winter från november 1938.
”I Barcelona var det perfekt väder för en bombräd. Kaféerna på ramblan var överfulla. Det fanns inte mycket att dricka; ett sött bubbligt gift de kallade orangeade och en vidrig vätska som skulle föreställa sherry. Självklart fanns det inget att äta. Alla var ute för att njuta av det kyliga eftermiddagsljuset. Inga bombplan hade synts till på minst två timmar.”
Kontraster förstärker
Den något drastiska kommentaren om en perfekt dag för bombning får läsaren att haja till. Sedan kontrasterar hon mot något lite vardagligt och oviktigt: en skön eftermiddag på stan med ett par drinkar. När vi som läsare landat tryggt i det, då dyker hotet om bombplanen lite löst upp i berättelsen igen. Martha Gellhorn ramar in det som sker med beskrivningar som folk känner igen sig i, och hon gör det med en språkbehandling som liksom är på motsatt sida av skalan från pretentiös.
Stilgrepp som går att stjäla, även om det så klart ska göras med måtta.
Att jobba med språket och dramaturgin är grundläggande inom storytelling. De verktygen är effektiva för att förklara komplicerade processer på ett enkelt sätt. De är också bra redskap för att engagera kunderna genom att bygga berättelser kring det egna varumärket: finns det något med företaget som kan bli till en bra historia?
Fakta: Läs hela artiklarna
Justice at night finns i The Specatators arkiv på nätet, läs här.
Reportaget från Barcelona – The Third Winter – är utgivet i boken The Face of War. Texten går att hitta i Google Books, läs här.