Härom veckan, 13 mars, firades ”Källkritikens dag”. Som temadag i almanackan har den sitt ursprung i tidningens Metros krönika ”Viralgranskaren” och syftet med den är att lyfta källkritiken ytterligare ett snäpp.
Det är något som kan vara nog så viktig i den tid som vi lever i med allt brus och allt fler som vill påverka dig eller ensidigt driva en fråga.
– När, var, hur, vem och varför är fem frågor vars svar alltid ska finnas med i en nyhetsartikel. Men för att verkligen veta om den eller något annat som är skrivet är sant och relevant bör man ha några ytterligare och fördjupande frågeställningar som kräver lite egen tankekraft, säger Göran Björklund, PR-konsult på Newsroom, och fortsätter:
– Finns det något syfte med publiceringen och är det som skrivs trovärdigt? Stämmer det med vad man redan vet eller finns finns det något budskap eller rentav dolt budskap? Går de fakta som presenteras att kontrollera eller saknas någon väsentlig, härledbar, fakta? Finns det någon synlig eller osynlig avsändare?
Om dessa frågor – och kanske några till – sitter i ryggmärgen blir man en mer kritisk läsare och mottagare.
– I och med att allt fler kan bli sina egna ”publicister” eller skapa egna digitala källor, ökar kravet på källkritik, säger Göran.