Pausa ofta. Sänk tempot och ljuda dig igenom orden.
Och var beredd på att läsa om samma stycke flera gånger.
Här är några tips för dig som då och då rycker in som korrekturläsare, kanske i samband med firmans årsredovisning.
Stavfel är retliga. De sänker förtroendet för text och skribent. I värsta fall riskerar de också att spilla över på produkten eller företaget.
Att spåra enstaka felstavade ord i löptext fixar den automatiska stavningskontrollen i program som Word, Indesign och liknande. Men det finns mer att tänka på och som förutom manuell läsning fordrar tålamod och blick för detaljer.
Visst, vi som bara korrekturläser ibland kan inte konkurrera med professionella korrekturläsare, men vi kan vässa oss rejält. Med enkla medel dessutom.
1) Koncentration
Att läsa korrektur kräver att vi ställer om våra hjärnor och lämnar vårt invanda snabbläsningsläge.
För det är så det normalt funkar: Några snabba nedslag med blicken här och där på varje rad. Sedan tolkar hjärnan vad det står (eller åtminstone borde stå) och vi slipper traggla oss igenom varje bokstav. På köpet missar vi en del felaktigheter.
För att bli bra på att läsa korrektur behöver vi byta lästeknik och hitta tillbaka till det långsamma och koncentrerade läsandet.
Ett sätt är att läsa meningarna högt – ord för ord – och uttala varje stavelse.
Det kan kännas ovant till en början. Fånigt rentav. Men efter ett tag går det bättre. Och när du väl fått in tekniken kan det räcka med att ljuda svårstavade eller ovanliga ord.
2) Ta pauser
Att läsa koncentrerat är jobbigt. Hjärnan stretar emot och vill hela tiden återgå till sitt normala automatläsningsläge. Ju längre du håller på desto svårare blir det att stå emot.
För att hålla uppe koncentrationen, ta många pauser. Och se till att det finns avsatt tid för läsningen.
3) Undvik inkonsekvenser
• En del ord kan skrivas på flera sätt. Ska eller skall, vd eller VD, ned eller ner är några exempel. Bestäm er för vilket som gäller för er produkt och var konsekvent.
• När procent förekommer i löptext är det lämpligt att ordet skrivs med bokstäver, medan %-tecknet med fördel används i grafik eller sifferuppställningar. Detsamma gäller kronor respektive förkortningen kr.
• Större företag har ofta en lista över hur deras avdelningar, interna förkortningar eller liknande ska skrivas. Säkerställ korrekta uttryck genomgående.
• Punkt eller inte efter sista ordet i punktlistor? En tumregel är att skippa den om varje punkt består av ett eller några enstaka ord, medan kompletta meningar eller längre satser avslutas med punkt.
• Ibland blir man osäker. Idag eller i dag? Efterhand eller efter hand? Då är TT-språkets skrivregler räddningen.
4) Faktakolla namn, titlar, datum och hänvisningar
Personnamn måste vara korrekt stavade. Kontrollera vid minsta tveksamhet.
Detsamma gäller saker som namn på orter, mässor, att datum är korrekta liksom att hänvisningar, webbadresser och QR-koder fungerar.
5) Läsordning
När du ska läsa stora dokument som består av många delar eller kapitel är en god vana är att dela upp läsningen i olika moment, där du till exempel läser rubriker för sig, bildtexter för sig och så vidare, innan du ger dig in på längre löpande texter. Det gör det lättare att hålla fokus och att upptäcka inkonsekvenser i innehåll eller utformning av olika texttyper.
6) Korrekturtecken eller inte
Vi förutsätter att du inte gör ändringarna själv utan skriver ned dem och lämnar vidare. Om du och den som tar emot ditt korrektur behärskar de speciella korrekturtecken som professionella korrekturläsare använder är det förstås bara att köra på. Annars går det lika bra att markera felen med streck eller pilar. Huvudsaken är att dina ändringar och instruktioner är tydliga.
Se upp med:
7) Rubriker
Bland korrekturläsare är det ett känt faktum att ju större bokstäver, desto större risk att du missar fel. Var extra noggrann med rubriker och underrubriker alltså.
8) Ord som går under radarn för programmens automatiska rättstavningskontroll
• Felstavningar som bildar ett annat (korrekt) ord men som är fel i sammanhanget, som skrapar (i stället för skapar), men (i stället för män), undre (i stället för under).
• Dubbla förekomster av ord i samma mening upptäcks om de förekommer i direkt anslutning (”det är därför inte inte troligt att…”), men missas om det finns andra ord emellan (”det är därför inte troligt inte att …”).
9) Skiftande tempus
Säkerställ att presens- (nutid) och preteritumformen (dåtid, alltså det som lite äldre svenskar känner som imperfekt) används korrekt och inte blandas oavsiktligt.
10) Fel skiljetecken för att markera tidsperioder
Bland de vanligaste felen jag stöter på är att bindestreck (-), det kortare av de två, används för att markera perioder (som 9-10, mån-tors). Långt tankstreck (–) ska det vara.
Vill du fördjupa dig mer i skillnaderna mellan bindestreck och tankstreck rekommenderas någon av länkarna här nedan.
11) Sena ändringar
Klassisk felkälla. Se speciellt upp med utbrutna citat, bildtexter eller siffergrafik som baseras på textavsnitt där sena ändringar kan förekomma.
Var beredd på:
… att en noggrann korrekturläsning av ett större dokument (som innehåller texter av flera skribenter och som genomgått många ändringar) kan avslöja större inkonsekvenser som kräver mer än enkel handpåläggning.
Mer om bindestreck och tankstreck
Så här skriver Institutet för språk och folkminnen.
Eva Sahlström är språkrådgivare. På hennes sajt finns många bra tips.
Bild: Adobe Stock/Tommy Apelqvist