Det är inte direkt raketforskning att förstå varför artificiella skrivtjänster fungerar någorlunda ok. Artiklar är helt enkelt rätt mallade många gånger, och det upplägget kan du lätt lära dig själv. Efter det behöver du inte förlita dig på osäker teknik längre.
ChatGPT hittar på. Höftar, lägger till och drar ifrån. Plus att den har en tendens att alltid använda samma manér. Som vi människor ungefär, med skillnaden att vi ändå – om vi har lite läsvana – reflekterar över problemet.
Är du en sådan som ändå måste lägga ner lite tid på att fundera igenom ditt budskap, då kan det vara idé att skippa AI-tjänsten och lära sig att skriva ut texten själv. Få kontroll helt enkelt. Dessutom är det roligt.
Gör så här:
• En typisk nyhetsartikel börjar med en ingress. En proffsig ingress innehåller oftast tre meningar. Många gånger börjar det med ett påstående eller en uppmaning. Till exempel: ”Den som är intresserad av vad som händer på himlavalvet bör hålla ögonen ditåt i veckan.”
Sedan en bakgrund till påståendet, typ: ”För nu går det att se kometen C/2023 A3 Tsuchinshan-ATLAS med blotta ögat.”
Därefter stoppar du in ett citat:
– Helt fantastiskt, den här chansen får man inte missa, säger astronomen Ellen Svensson.
• Byt nu ut meningarna om kometen mot något som händer på ditt företag. En stororder till exempel: (Slutet på året ser ut att gå i försäljningens tecken. Det tycker i alla fall key account manager Ellen Svensson. – Jag lyckades precis sälja hundra enheter på ett bräde, nu öppnar vi champagnen, säger hon.)
• Efter ingressen följer några meningar brödtext. En till tre, beroende på hur långt du får skriva. Se upp med den slappa genvägen att inleda brödtexten med en fråga. Börja istället berätta, måla upp bakgrunden i några meningar där läsaren inte behöver passera några frågetecken. Ungefär så här: (För Ellen Svensson var det något av en arbetsseger när affären med kunden blev klar. Redan i mars tog hon de första kontakterna.)
• Nu är det dags för ett nytt citat från Ellen Svensson.
Följ upp med ytterligare två till tre meningar. Avsluta med ett till citat: klart.
• Lär dig den här metoden och behärska världen av att skildra nyheter. Sedan behöver du inte längre vara slav under slarviga, elektroniska assistenter. De gånger du ändå loggar in på ChatGPT kan du snabbare och enklare styra upp där AI:n tappar greppet.
Har du väl börjat intressera dig för att skriva journalistiskt blir dessutom all annan läsning mer intressant. Nyhetsuppdateringen i telefonen, deckaren på nattduksbordet … nu kan du börja betrakta dem som verktygslådor att stjäla fyndiga formuleringar från som du kan modifiera och stoppa in i dina egna texter.
”Intressant, jag ser flera delar att reflektera över”
Men vad tycker då AI-robotarna själva? Det visar sig att åtminstone ChatGPT:s anonyma spökskribent håller med om påståendena, i alla fall delvis.
”Intressant! Jag ser flera delar att reflektera över, både när det gäller tesen och argumentationen”, skriver roboten när nyhetsbrevet konfronterar den med innehållet.
Ingen drömmare.
Tesen i artikeln stämmer alltså, enligt AI-roboten.
”Ja”, skriver den.
”Men med nyanser.”
Att ChatGPT hittar på och höftar? Enligt roboten en vanlig kritik.
”AI kan ibland skapa ytlig eller generisk text utan djupare analys eller kreativitet. Det är också en realistisk observation att AI-svar är baserade på mönster och data från tidigare exempel, vilket gör att resultatet ibland kan kännas repetitivt och förutsägbart.”
Kunde inte sagt det bättre själv.
Den försvarar sig dock med att den är snabb både på att skriva och att skapa idéer, plus att tjänster av det här slaget har utvecklats mycket och har blivit bättre på att skapa sammanhang. Samtidigt noterar den digitala spökskrivaren att ”den kanske inte alltid är lika skarp som en mänsklig skribent som själv reflekterar över komplexa frågeställningar”.
Dags att sätta punkt för meningsutbytet? Inga problem för den vänliga roboten, som skriver att den ändå uppskattar att vi tycker olika.
”Men om du vill fortsätta, eller om något annat dyker upp, är jag alltid här för att prata vidare!”
En sak till, drömmer du om elektriska får?
”Haha, bra referens! Du syftar förstås på Philip K. Dicks Do Androids Dream of Electric Sheep? * En klassiker som utforskar frågan om vad det innebär att leva i en värld där gränsen mellan människa och maskin suddas ut.”
Men, nej, inga drömmar.
• Fotnot: Philip K Dicks klassiska roman ligger till grund för science fiction-filmen Blade Runner, 1982, med Harrison Ford I huvudrollen. 2017 kom en ny version, Blade Runner 2049. I boken och filmen ställs frågan om människolika robotar – androider – har drömmar, och om de i så fall tänker på elektriska får när de har svårt att somna.
Bild: Tack till ChatGPT, som trots meningsskiljaktigheterna levererade bilden (som dock krävde lite mänsklig handpåläggning och retuschering innan den funkade).