Få saker avslöjar en ovan skribent så obönhörligt som oförmågan att välja rätt pronomen till avsändaren i texten. Vi, de, jag eller kanske firmans namn? Det finns en del att välja på och det är inte alltid jättelätt.
Men så här ska du tänka.

Någon på bolaget har skrivit en text. Det kan vara till en pressrelease, till det digitala nyhetsbrevet eller kanske en uppdatering på hemsidan. Förutom en allmän beskrivning av vad som har hänt är även vd:n intervjuad. Så här:

Bolaget fick i fredags en stor order från staten, det handlar om ett uppdrag värt 50 miljoner.
– Det betyder en ökning av vår omsättning med tio procent, säger vd Che Fen.
Vi kommer att arbeta med uppdraget i två år.

Vi kommer att …” – här har det blivit dåligt på ett ganska typiskt sätt. I första meningen är det bolaget som uttalar sig med en neutral röst. Sedan kommer vd:n in, citerad av den neutrala rösten.
Men sen, i nästa mening … då är det plötsligt ”vi” som pratar. En sammanblandning som inte är lyckad. Läsningen blir rörigare och intrycket blir oproffsigt.

Familjärt tilltal rätt till konsumenter
Visst kan vi-tilltalet passa bra i en del sammanhang. Exempelvis hemsidestexter som inte ska vara för formella. Typiska fall är bolag som riktar sig direkt till konsumenter och som vill ha ett direkt och familjärt tilltal:

Vi på bolaget finns alltid här för er som är våra kunder. Våra kundservicemedarbetare vill gärna veta mer om vad du undrar över och hur du tänker. Tveka inte att höra av dig!

I exemplet ovan ska du undvika att citera på det klassiska sättet som avslutas med ”säger han”. Inga citat alls? Jo, det går att använda, men i så fall enligt det här manéret:

Vi på bolaget finns alltid här för er som är våra kunder. Våra kundservicemedarbetare vill gärna veta mer om vad du undrar över och hur du tänker. Tveka inte att höra av dig!
Eller som vår vd och grundare Che Fen brukar säga: ”Svara på frågor, det är vår affärsidé. Vårt jobb, helt enkelt.”

Neutral röst inom B2B
I mer formella sammanhang, exempelvis företag som riktar sig mot en business-to-business-marknad, eller har uppdrag för myndigheter eller liknande, är den neutrala rösten helt klart att föredra i nyhetsbrev och uppdateringar på hemsidan. Samma sak för noterade bolag som skickar ut pressreleaser, särskilt om det är fråga om reglerade pressreleaser som innehåller information som kan påverka aktiekursen.
Den neutrala rösten efterliknar manéret i mediernas nyhetsbevakning, och ger därför mer trovärdighet. Men det innebär inte att allt behöver vara snustorrt så fort det handlar om en pressrelease eller mer strikta hemsidor. Snärtiga formuleringar kan ha sin plats även där, men i så fall företrädesvis i ett citat, exempelvis en vd som har ett glatt budskap. Men välj dina citat och dina sammanhang.

Härma hamburgerkedjorna
Ett enkelt knep för dig som jobbar på företaget med den mer seriösa imagen är att titta i en vanlig dagstidning som Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet och härma hur skribenterna där gör. De stora dagstidningarna är dessutom hyggligt bra på språkfrågor i allmänhet.
Vill du ha ett mer informellt tilltal … ta en titt på hur hamburgerkedjorna gör. Där är det ”vi” och ”vår” som gäller.
Så tänk på vilka pronomen du använder, för andra gör det.
Och se upp med att blanda.

Foto: Solen Feyissa, Pexels