Mota språkpolisen i grind, del 3: Vart är dem?

 

Nej, den här rubriken är inte okej, men bli inte förvånad om du skulle stöta på den här formuleringen någon gång. Att skilja mellan de och dem, samt var och vart, är en utmaning för många av oss. Här är några tips för att göra det enklare.

De eller dem
Här går många bet. Är du osäker kan du göra ett tankeexperiment och byta ut de/dem mot hon/henne. Låter hon korrekt ska det vara de, låter henne korrekt ska det vara dem.

Du kan också tänka på att de är ett subjekt (det vill säga de/den som gör någonting) medan dem är ett objekt (det vill säga den/det/de som är föremål för handlingen).

– När kommer de hem? I dag.
– När ska vi besöka dem? I morgon.

Var eller vart?
Här har vi ett annat ordpar som kan vara svårt att skilja på, inte minst i talspråk, men det finns en skillnad. Var beskriver befintlighet medan vart beskriver riktning.

Var ligger mina skor? Där!
Vart är ni på väg? Dit!

Talspråk
På nätforumet Flashback finns en diskussionstråd med rubriken ”Stavning – förräns föräns förrens förens”. Trådstartaren slänger fram en rad olika gissningar men inget är dessvärre rätt. Korrekt stavning är förrän, även om det är rätt vanligt att vi i dagligt tal säger förrens.

Ett annat ord som lätt blir fel, och får ett extra s i slutet, är medan. SAOL listar numera medans som en vardaglig parallellform till medan men som i formella sammanhang bör undvikas.

Andra exempel på talspråkliga varianter som lätt smyger sig in i skrift är våran (vår), erat (er) och varann (varandra).

Återigen – de flesta läsare kommer att förstå vad du menar, men en del kommer att bli lite avoga.

Mota språkpolisen i grind, del 2: Skriv tolv men 13

 

Före och innan – i dag har de två orden blivit närmast synonyma. Men vill du undvika att sticka traditionalisterna i ögonen ska du läsa vidare. På köpet får du veta när bokstäver övergår i siffror.

Månader och veckodagar skrivs med liten bokstav, till exempel januari och måndag. Detsamma gäller helgdagar som till exempel julafton och påskdagen.

Tal
Tal mellan ett och tolv brukar skrivas ut med bokstäver. Tal från 13 och uppåt skrivs däremot med siffor. Långa tal bör delas av enligt principen 5 500, 10 000, 250 000, 1 750 800 och så vidare.

Tid
Tidigare har det varit standard att skriva punkt mellan timmar och minuter, till exempel 20.00 och 17.45. På senare tid har det amerikanska skrivsättet, 20:00, vunnit mark och anses i dag vara lika korrekt.

Före eller innan?
Här har språkpoliserna fått kämpa i motvind på senare tid, då före och innan blivit i stort sett synonyma i allmänt bruk. Vill man slippa petimätermejl från nitiska ordmärkare kan det ändå vara bra att läsa på lite. Korrekt bruk, enligt tradition, är att före är en preposition och följs av ett substantiv eller ett pronomen. Innan är i sin tur en konjunktion och inleder hela meningar och bisatser. Exempel: 1) Vi går ut och käkar före filmen. 2) Vi går ut käkar innan filmen börjar.

Fortfarande oklart? En mer djuplodande utredning hittar du här: http://blog.svd.se/sprak/2011/08/18/fore-eller-innan/

Göteborg Energi redovisar sitt hållbarhetsarbete

Nya regler av icke finansiell information, så kallad hållbarhetsredovisning, väntas träda i kraft 1 juli i år.

– Det innebär att det kommer att ställas betydligt större redovisningskrav på företag eller koncerner med över 250 anställda eller en nettoomsättning över 350 miljoner kronor, säger Leif Simonsson, account director på Newsroom och som ansvarat för projektledningen av Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning som nyligen publicerades.

En hållbarhetsredovisning handlar om att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen. Redovisningen ska visa vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling.

Göteborg Energi har sedan flera år tillbaka varit aktiv i sitt hållbarhetsarbete och Newsroom har varit ansvarig för företagets års- och hållbarhetsredovisning de två senaste åren.

– Vi har följt GRI:s1) ramverk där uppnådda resultat mot bakgrund av organisationens åtaganden, strategier och hållbarhetsstyrning ska redovisas. Därmed uppfylls också alla uppställda krav för vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla, säger Leif Simonsson.

Här kan du läsa en blädderbar PDF av Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning.

1) GRI står för Global Reporting Initiative.

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Native advertising omsatte 100 miljoner 2015

För första gången kan IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, presentera ekonomiska siffror för så kallade textannonser på digitala plattformar, populärt benämnt native advertising. Enligt IRM omsatte det snabbväxande området inom content marketing, innehållsmarknadsföring, 100 miljoner kronor under 2015.

Detta ska jämföras med dagspressens annonsmarknad som omsatte fem miljarder kronor under 2015.

I sin årsrapport ”Svensk Reklammarknad 2015” definierar IRM native advertising som ”köpt reklamplats och produktion inom displayannonsering som är utformad som sajtens eget utseende, funktion och/eller innehåll”.

– Native advertising, såväl tryckt som digitalt, är ett växande område inom content marketing. Det växer i takt med att allt fler reklam- och kommunikationsköpare upptäcker fördelarna med content marketing kontra traditionell reklam. Därför ska det bli intressant att se IRM:s siffror nästa år, säger Gun Rosendahl, vd för Newsroom.

Läs mer om svensk reklammarknad 2015: www.irm-media.se

Opinionsarbete allt mer likt content marketing

En stor del av det som i allmänt tal kallas för opinionsbildning eller public affairs är egentligen att kategorisera som content marketing. Det menar Göran Björklund, account director på Newsroom.
– En viktig del inom opinionsbildning är att definiera ett problem, tillföra fakta som styr i önskad riktning och att ha en konsekvent berättelse med en genomgående röd tråd. Allt detta gör att det passar in under etiketten content marketing, säger han och tillägger att valet av kanal och anpassat budskap för den är det viktiga.

En enkät bland landets riksdagsledamöter som Dagens Opinions nyhetsmagasin Veckans Brief har genomfört stöder enligt Göran Björklund tesen.
– I alla fall om du tittar på vad riksdagsledamöterna efterfrågar. De vill ha faktamaterial, framför allt tryckt eller digitalt.
Och för den som vill ha direktkontakt med en riksdagsledamot kan det vara bra att veta att de föredrar kontakt via telefon och inbjudningar till seminarier framför träffar i riksdagshuset.
Enligt Dagens Opinions enkät är riksdagsledamöternas inställning till lobbyister tämligen positiv. 41 procent anser sig vara ”ganska” eller ”helt” öppna inför att möta lobbyister eller andra påtryckare, 23 procent är ”något” öppna.
51 procent uppger att lobbyisternas material inte ligger till grund för besluten, medan 38 procent uppger att det bara är så ”ibland”.

Facebook alltjämt störst inom sociala medier

Tesen om att unga, personer under 16 år, väljer andra sociala kanaler än Facebook, stämmer enligt en färsk amerikansk undersökning utförd av Comscores på uppdrag av mediaanalysföretaget Recodes. Däremot befäster Facebook sin ställning som en social kanal för personer 18-34 år.

Rangordningen i USA är, enligt Recodes analys presenterad 30 mars: Facebook, Snapchat, Instagram och Twitter.
– Resultatet av analysen stämmer väl överens med vår egen, erfarenhetsbaserade, uppfattning, säger Annika Wiel Hvannberg, digital manager på Newsroom.
– Oavsett om man arbetar med content marketing eller PR måste man tänka på att antalet kanaler är fler än någonsin tidigare när man paketerar sitt budskap, fortsätter Annika.

Lite mer om sociala medier och framför allt chattjänsten Snapchat: Bland unga svenskar växer Snapchats popularitet ju längre ner man går i åldern. Bland 12–15-åringar har 81 procent ”snappat” någon gång och 62 procent uppger att de gör det dagligen. För 15–25-åringar är siffrorna 64 respektive 46 procent, enligt en svensk undersökning.

Mota språkpolisen i grind, del 1: Texter som håller streck

Visst kan det vara tröttsamt med besserwissrar som anmärker på språkfel. Som reflexmässigt ondgör sig över nymodigheter eller kokar över när någon skriver dem istället för de.
Men även om det går att göra sig förstådd trots typografiska och grammatiska feltramp, är risken stor att du tappar både läsare och förtroende på vägen. ”Därför kan det löna sig att skriva rätt, för det är ju aldrig fel”, som en klok person sa.
Här är några vanliga misstag som vi stöter på i vårt dagliga arbete. Vi börjar med långa och korta streck samt mellanslagets vara eller icke vara.

Tankstreck (långt streck) använder du för att markera en replik.
– Glöm inte mellanslaget efter strecket.
Används även för att förkorta vissa uttryck, som ”Öppet 08.00–17.00” eller ”Tur och retur Göteborg–Alingsås” (här ska det inte vara ett mellanrum före och efter strecket).

Bindestreck (kort streck) använder du när du vill dela av ett längre ord, som 100-årsjubileum, eller binda ihop orddelar, som i Reklam- och kommunikationsbyrå.
Används i telefonnummer: 031-11 22 33.

Mellanslag för det mesta inget problem – såvida vi inte talar om särskrivningar, vilket är ett kapitel för sig – men det finns par kluriga fall. Före och efter tecken som ersätter ett ord, exempelvis %, + och &, ska det vara mellanslag. Ett undantag är när plus- eller minustecken används som förtecken, som i +20 eller -10.
Undvik alltid mellanslag före och efter citattecken och parentes ( annars ser det så här ” tokigt ” ut ).

Svalt intresse för svenskt lobbyregister

I riksdagen har det motionerats om ett lagstadgat register över lobbyister, men hittills har det inte blivit någon politisk kioskvältare.

Enligt en enkät som Dagens Opinions nyhetsmagasin Veckans Brief nyligen genomfört med hjälp av undersökningsplattformen Netigate vill endast 17 procent av landets riksdagsledamöter ha registret.
53 procent tycker inte att lagen behövdes över huvud taget, medan 22 procent svarade ”vet ej”.
Inget större gehör alltså, vilket inte förvånar Göran Björklund, Account Director på Newsroom.
– Dels har vi i PR-branschen i Sverige redan en vägledande norm genom branschföreningen Precis, dels tycker jag att  de som vill ha lagen har en skev bild av svenska lobbyister.
Han tror att deras uppfattning baseras på hur det kan gå till i exempelvis EU eller inom den amerikanska politiken.
– I Washington och Bryssel är det en stenhård professionell lobbying  med intresseorganisationer, PR-konsulter och advokatbyråer som påtryckare.

Hur fungerar det här i Sverige då?
– I Sverige är det främst bransch- och intresseorganisationer samt storföretag  som svarar för den politiska lobbyingen.

Men de använder sig väl också av PR-konsulter som du?
– Jo, men vår roll är mer som strategiska kommunikationsrådgivare, omvärldsbevakare och analytiska utredare än som påtryckare.

Läs mer PR-branschens normer: http://www.precis.se/normer/

Så blir du sociala medier-smart

Att skaffa konton på Facebook, Twitter och Instagram är lätt. Att bestämma vad man ska göra med dem är svårare.

Newsroom har samlat tio tips som kan vara bra att ha i bakhuvudet när du lägger upp din sociala medier-strategi.

KANALER. Att försöka synas överallt samtidigt blir lätt övermäktigt. Ta istället reda på var de personer som du framför allt vill nå är aktiva.

LÄSARE. Skapa en eller flera idealläsare: vad är de intresserade att läsa om? Då blir det lättare att utforma ditt innehåll.

SYFTE. Vill du stärka ditt varumärke, stärka relationen till dina kunder eller dra trafik till webbsidan etcetera? Det ena utesluter inte det andra, men försök att fokusera på en eller två målsättningar. Om du spretar för mycket kommer genomslaget att bli sämre.

FÖREBILDER. Studera hur dina konkurrenter gör. I vilka kanaler finns de? Vad publicerar de för innehåll? Vilken typ av publiceringar får störst genomslag? Amatörer lånar, genier stjäl…

PLANERA. Tänk redaktionellt. Upprätta en publiceringskalender och bestäm vad som ska ut den kommande veckan eller veckorna. Vad är på gång som kan vara värt att dela med dina följare?

DELA. När du publicerar något vill du så klart att folk ska gilla det och dela vidare. Glöm då inte att själv dela och gilla bra grejer som andra publicerar.

INTERAGERA. Svara folk som kommenterar dina inlägg. Blir kommunikationen enkelspårig framstår du som en robot och missar det sociala i sociala medier.

ENGAGERA. Det bästa innehållet är personligt och engagerande. Visa hellre upp arbetet med en ny produkt – ta med läsarna bakom kulisserna – istället för att bara presentera det färdiga resultatet.

KONKRETISERA. Om dina inlägg blir för reklamaktiga uppfattas de lätt som irritationsmoment i flödet. Dela med dig av din kompetens och dina tjänster med konkreta exempel och tips.

DEN RÖDA TRÅDEN. Skissa på ett antal huvudbudskap som du vill kommunicera. Var personlig men spreta inte för mycket, låt samtliga texter, bilder och videoklipp på något sätt genomsyras av din kärnverksamhet.

 

Film väcker känslor som övervinner logiken

Hur ska du göra för att skapa största möjliga engagemang hos mottagaren när du vill nå ut med ett budskap?

Svaret är film.

– Film väcker känslor som ingen annan budskapsbärare kan förmedla. Och att göra film kräver inte längre massor av resurser, säger Leif Simonsson, filmproducent och projektledare på Newsroom.

Att film är det ”nya svarta” är förstås ingen nyhet längre. Nätet fullkomligt översvämmas av rörlig media och det finns i dag inte en plattform – hemsida, Facebook, Instagram eller vad som helst – där det inte finns en möjlighet att titta på en film. Allt från en femsekundersfilm på en söt kattunge till en flera timmar lång föreläsning om gravitationen runt svarta hål.

Och det är ingen slump att utvecklingen gått åt det hållet. Dels är det i dag ”lättare” än någonsin att göra film – plocka bara fram din mobilkamera, så har du en fullt fungerande utrustning – dels skapar film känslor och engagemang hos mottagaren som inga andra medier klarar av.

–  Visst, alla kan göra sin egen film. Men inte i alla sammanhang. Om ett företag eller en organisation vill föra fram ett budskap kanske det inte fungerar med en skakig film där man ljudmässigt hör mer av omgivningen än det som sägs. En dåligt genomtänkt produktion kan skada eitt varumärke väldigt snabbt, säger Leif Simonsson och fortsätter:

– Content marketing innebär att bygga upp meningsfulla och trovärdiga relationer till sin målgrupp och då krävs det eftertanke och lite mer arbete än att ”skjuta från höften” med sin mobilkamera.

Det gäller alltså att anpassa budskapet till målgruppen och väcka de rätta känslorna hos mottagaren. För känslor väcks ofelbart när man ser en film.

– Film är unikt på det sättet. Den är inte påträngande eftersom mottagaren själv väljer att klicka igång den och rätt gjord övervinner känslan till och med logiken, säger Leif.

Några saker att tänka på när du ska göra en content marketing-film:

  • Vad är syftet?
  • Vad vill du säga?
  • Hur ska det sägas?
  • Vem ska säga det?
  • När ska det sägas?

 

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11