Mota språkpolisen i grind, del 1: Texter som håller streck

Visst kan det vara tröttsamt med besserwissrar som anmärker på språkfel. Som reflexmässigt ondgör sig över nymodigheter eller kokar över när någon skriver dem istället för de.
Men även om det går att göra sig förstådd trots typografiska och grammatiska feltramp, är risken stor att du tappar både läsare och förtroende på vägen. ”Därför kan det löna sig att skriva rätt, för det är ju aldrig fel”, som en klok person sa.
Här är några vanliga misstag som vi stöter på i vårt dagliga arbete. Vi börjar med långa och korta streck samt mellanslagets vara eller icke vara.

Tankstreck (långt streck) använder du för att markera en replik.
– Glöm inte mellanslaget efter strecket.
Används även för att förkorta vissa uttryck, som ”Öppet 08.00–17.00” eller ”Tur och retur Göteborg–Alingsås” (här ska det inte vara ett mellanrum före och efter strecket).

Bindestreck (kort streck) använder du när du vill dela av ett längre ord, som 100-årsjubileum, eller binda ihop orddelar, som i Reklam- och kommunikationsbyrå.
Används i telefonnummer: 031-11 22 33.

Mellanslag för det mesta inget problem – såvida vi inte talar om särskrivningar, vilket är ett kapitel för sig – men det finns par kluriga fall. Före och efter tecken som ersätter ett ord, exempelvis %, + och &, ska det vara mellanslag. Ett undantag är när plus- eller minustecken används som förtecken, som i +20 eller -10.
Undvik alltid mellanslag före och efter citattecken och parentes ( annars ser det så här ” tokigt ” ut ).

Svalt intresse för svenskt lobbyregister

I riksdagen har det motionerats om ett lagstadgat register över lobbyister, men hittills har det inte blivit någon politisk kioskvältare.

Enligt en enkät som Dagens Opinions nyhetsmagasin Veckans Brief nyligen genomfört med hjälp av undersökningsplattformen Netigate vill endast 17 procent av landets riksdagsledamöter ha registret.
53 procent tycker inte att lagen behövdes över huvud taget, medan 22 procent svarade ”vet ej”.
Inget större gehör alltså, vilket inte förvånar Göran Björklund, Account Director på Newsroom.
– Dels har vi i PR-branschen i Sverige redan en vägledande norm genom branschföreningen Precis, dels tycker jag att  de som vill ha lagen har en skev bild av svenska lobbyister.
Han tror att deras uppfattning baseras på hur det kan gå till i exempelvis EU eller inom den amerikanska politiken.
– I Washington och Bryssel är det en stenhård professionell lobbying  med intresseorganisationer, PR-konsulter och advokatbyråer som påtryckare.

Hur fungerar det här i Sverige då?
– I Sverige är det främst bransch- och intresseorganisationer samt storföretag  som svarar för den politiska lobbyingen.

Men de använder sig väl också av PR-konsulter som du?
– Jo, men vår roll är mer som strategiska kommunikationsrådgivare, omvärldsbevakare och analytiska utredare än som påtryckare.

Läs mer PR-branschens normer: http://www.precis.se/normer/

Så blir du sociala medier-smart

Att skaffa konton på Facebook, Twitter och Instagram är lätt. Att bestämma vad man ska göra med dem är svårare.

Newsroom har samlat tio tips som kan vara bra att ha i bakhuvudet när du lägger upp din sociala medier-strategi.

KANALER. Att försöka synas överallt samtidigt blir lätt övermäktigt. Ta istället reda på var de personer som du framför allt vill nå är aktiva.

LÄSARE. Skapa en eller flera idealläsare: vad är de intresserade att läsa om? Då blir det lättare att utforma ditt innehåll.

SYFTE. Vill du stärka ditt varumärke, stärka relationen till dina kunder eller dra trafik till webbsidan etcetera? Det ena utesluter inte det andra, men försök att fokusera på en eller två målsättningar. Om du spretar för mycket kommer genomslaget att bli sämre.

FÖREBILDER. Studera hur dina konkurrenter gör. I vilka kanaler finns de? Vad publicerar de för innehåll? Vilken typ av publiceringar får störst genomslag? Amatörer lånar, genier stjäl…

PLANERA. Tänk redaktionellt. Upprätta en publiceringskalender och bestäm vad som ska ut den kommande veckan eller veckorna. Vad är på gång som kan vara värt att dela med dina följare?

DELA. När du publicerar något vill du så klart att folk ska gilla det och dela vidare. Glöm då inte att själv dela och gilla bra grejer som andra publicerar.

INTERAGERA. Svara folk som kommenterar dina inlägg. Blir kommunikationen enkelspårig framstår du som en robot och missar det sociala i sociala medier.

ENGAGERA. Det bästa innehållet är personligt och engagerande. Visa hellre upp arbetet med en ny produkt – ta med läsarna bakom kulisserna – istället för att bara presentera det färdiga resultatet.

KONKRETISERA. Om dina inlägg blir för reklamaktiga uppfattas de lätt som irritationsmoment i flödet. Dela med dig av din kompetens och dina tjänster med konkreta exempel och tips.

DEN RÖDA TRÅDEN. Skissa på ett antal huvudbudskap som du vill kommunicera. Var personlig men spreta inte för mycket, låt samtliga texter, bilder och videoklipp på något sätt genomsyras av din kärnverksamhet.

 

Film väcker känslor som övervinner logiken

Hur ska du göra för att skapa största möjliga engagemang hos mottagaren när du vill nå ut med ett budskap?

Svaret är film.

– Film väcker känslor som ingen annan budskapsbärare kan förmedla. Och att göra film kräver inte längre massor av resurser, säger Leif Simonsson, filmproducent och projektledare på Newsroom.

Att film är det ”nya svarta” är förstås ingen nyhet längre. Nätet fullkomligt översvämmas av rörlig media och det finns i dag inte en plattform – hemsida, Facebook, Instagram eller vad som helst – där det inte finns en möjlighet att titta på en film. Allt från en femsekundersfilm på en söt kattunge till en flera timmar lång föreläsning om gravitationen runt svarta hål.

Och det är ingen slump att utvecklingen gått åt det hållet. Dels är det i dag ”lättare” än någonsin att göra film – plocka bara fram din mobilkamera, så har du en fullt fungerande utrustning – dels skapar film känslor och engagemang hos mottagaren som inga andra medier klarar av.

–  Visst, alla kan göra sin egen film. Men inte i alla sammanhang. Om ett företag eller en organisation vill föra fram ett budskap kanske det inte fungerar med en skakig film där man ljudmässigt hör mer av omgivningen än det som sägs. En dåligt genomtänkt produktion kan skada eitt varumärke väldigt snabbt, säger Leif Simonsson och fortsätter:

– Content marketing innebär att bygga upp meningsfulla och trovärdiga relationer till sin målgrupp och då krävs det eftertanke och lite mer arbete än att ”skjuta från höften” med sin mobilkamera.

Det gäller alltså att anpassa budskapet till målgruppen och väcka de rätta känslorna hos mottagaren. För känslor väcks ofelbart när man ser en film.

– Film är unikt på det sättet. Den är inte påträngande eftersom mottagaren själv väljer att klicka igång den och rätt gjord övervinner känslan till och med logiken, säger Leif.

Några saker att tänka på när du ska göra en content marketing-film:

  • Vad är syftet?
  • Vad vill du säga?
  • Hur ska det sägas?
  • Vem ska säga det?
  • När ska det sägas?

 

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Språket avslöjar samhällsklimatet

Somliga lusläser konjunkturrapporter, andra håller koll på de senaste trenderna. Ett annat sätt att få en känsla för hur landet förändras är att ta en titt på nyorden.

Islamiska staten till exempel. Visst, den är rätt långt bort, och är kanske inte så känd för att ivra för att berika språken i Västeuropa. Men det är ändå precis vad de har lyckats med. Nya ord 2015, som transitflykting, terrorresa och självradikalisering – att bli radikaliserad utan kontakt med likasinnade – hade vi förmodligen inte sett annars.

Rumänien och Bulgarien har givit upphov till det nya ordet EU-migrant. Det syftar oftast på romer som har det tufft i sina hemländer och som reser utomlands för att tigga.

Här hemma i Sverige bekymrar sig många för hur det ska gå för den svenska journalistiken. Det märks i nyord som nyhetsundvikare – personer föredrar underhållning framför seriösa nyhetsmedier – och robotjournalistik – att skapa artiklar med hjälp av datorprogram.

Inom politiken har det varit ett något turbulent år och ministrar som har svårt för att svara rakt på frågor, som istället upprepar samma budskap om och om igen, har gett upphov till uttrycket talepunkt. Och när det gäller politiska motståndare har en del börjat göra halmdockor, alltså nidbilder av deras åsikter. Klickokrati – att klickande och gillande på sociala medier styr både politiken och journalistiken – och faktaresistens – att inte bry sig om fakta som talar mot ens egen åsikt – är andra nya ord som är intressanta i sammanhanget.

Så har vi spänningen mellan könen. Den gav oss förra året ordet mansplaining – män som gillar att lägga ut texten för kvinnor. Sedan har vi till slut fått ett användbart ord för när kvinnor onanerar: klittra.

Och så kan vi notera att ordet haffa (gripa) har fått en bredare betydelse. Nu betyder det även ragga, vilket kan vara bra att veta för alla som behöver ge sig ut i krog- och dejtingträsket.

Fotnot: Nyordslistan ställs samman av Institutet för språk och folkminnen. Den fullständiga listan hittar du på deras webbplats.

 

För mer information, kontakta

Thomas Drakenfors, 031-712 40 14

Newsroom tilldelades ramavtal med Göteborgs Stad

Newsroom blev en av byråerna som fick ramavtal i Göteborgs Stads stora upphandling av kommunikationstjänster.

Det är i kategorierna Produktionsbyrå – reklam- och marknadskommunikationstjänster och Skribenter – redaktionella kommunikationstjänster som Newsroom fått ramavtal med staden.

 

Göteborgs Stad påbörjade redan förra vintern sin upphandlingsprocess inom kommunikationsområdet. Nu när alla steg i upphandlingen är klara, står det klart att Newsroom tilldelats ramavtal inom två områden.

– Det är naturligtvis roligt att vi är med inom ramavtalet i dessa två kategorier. Förhoppningsvis kan vi vara med och synliggöra stadens arbete och stärka samordningen av den gemensamma kommunikationsstrategin som Göteborgs Stad beslutat om, säger Newsrooms vd Gun Rosendahl.

Skärpta krav för hållbarhetsredovisningar

Allt fler företag, bolag och organisationer väljer att presentera en hållbarhetsredovisning för sin verksamhet. Detta sker ofta tillsammans med den ordinarie årsredovisningen.

Från och med 1 juli 2016 kommer kraven beträffande ”rapporteringen av icke-finansiell information och mångfaldspolicy” att skärpas ytterligare. Detta efter nya redovisningsdirektiv från EU.

I klartext kommer, enligt ett förslag från justitiedepartementet, samtliga företag med fler än 250 anställda att tvingas upprätta en hållbarhetsredovisning. Enligt EU:s ursprungliga direktiv finns det också en omsättningsgräns på 40 miljoner euro (drygt 350 miljoner kronor), men den summan är fortfarande under diskussion.

– Även om förslagen och ändringarna i årsredovisningslagen ännu inte är spikade, kommer det att ställa mycket högre krav på större företag. Många har redan i dag en hållbarhetsredovisning i kombination med sin årsredovisning, men det finns också de som inte ens tänker i de banorna, säger Newsrooms projektledare Leif Simonsson.

Vad kommer de nya kraven att innebära?

– För företag som inte redan hållbarhetsredovisar kommer det att krävas stora insatser. När riksdagens beslut kommer i slutet av året, gäller det för företagen att göra en analys av situationen.

Hur?

– Genom att göra en väsentlighets- och en så kallad gap-analys 1). Det gäller att starta arbetet och göra en plan i god tid – det är här inget som görs över en natt.

Något annat att tänka på?

– Att göra en hållbarhetsredovisning enligt GRI 2) innebär att man uppfyller alla ställda krav. Där skaffar man sig rätt verktyg och förhoppningsvis också en modell som skapar möjlighet att lyckas med sin hållbarhetsredovisning, säger Leif och avslutar:

– Det gäller att ta tag i det här nu. Redan nästa år kommer den nya lagen att gälla. Och dessutom har GRI infört en helt ny standard, G4, som träder i kraft redan nu vid årsskiftet.

 

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

 

1) En gap-analys är en formell studie på vad en organisation gör just nu och var den vill befinna sig i framtiden.

2) GRI står för Global Reporting Initiative. Newsrooms Leif Simonsson och Gun Rosendahl har nyligen genomgått en utbildning i den nya G4-standarden.

Newsroom dubbelt nominerat i Svenska Publishingpriset

SPP-logga

Newsroom har fått med två bidrag till finalen av Svenska Publishingpriset.

De två nominerade projekten är Fastighetsägare Centrala Hisingens webbplats och Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning.

– Det är jätteroligt. Särskilt med tanke på den höga kvaliteten på tävlingen och att bara sex bidrag per kategori har nominerats, säger Newsrooms vd Gun Rosendahl.

Sedan början av 1990-talet har Populär Kommunikation delat ut Svenska Publishingpriset för lovvärd redaktionell kommunikation och marknadskommunikation.

Svenska Publishingpriset är Sveriges mest heltäckande kommunikationstävling och omfattar alla etablerade former av kommunikation. Juryn bedömer hela den tävlande produkten – inte bara designen.

Till årets final har Newsroom fått med två bidrag. Det ena är webbplatsen som tagits fram till Fastighetsägare Centrala Hisingen, FCH, som tävlar i kategorin Digitalt – B2C. Det andra är Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning som är klar för final i kategorin Print – årsredovisningar företag.

– Det är två projekt som vi är mycket stolta över och därför är det extra roligt att vi nominerats till finalen i Svenska Publishingpriset, säger Gun Rosendahl.

9 november hålls en gala i Stockholm där vinnarna i de olika kategorierna presenteras.

Newsrooms arbetsgrupper för respektive bidrag:

FCH: Mona Höynä Carlsson, projektledare, Helena Fogelberg, digital produktion, och Erica Holm, skribent.

Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning: Leif Simonsson, projektledare, Helena Fogelberg, formgivare, Hanna Löfqvist, skribent, och Jeanette Larsson, fotograf.

 

För mer information, kontakta

Gun Rosendahl, 031-712 40 04

Så såg internet ut på 90-talet

Nu är det några månader sedan vi lanserade vår nya webbplats. Men för att utvecklas måste man också se bakåt ibland. På den digitala utställningen ”Internetmuseum” finns möjlighet att resa tillbaka i tiden och uppleva nittiotalsversionen av www.newsroom.se. Tack och lov är det inte mycket som är sig likt…

http://www.internetmuseum.se/oldskool/