Pantone sätter kålen på färgkartan

Två gånger per år samlar Pantone ett gäng färgexperter från olika länder för att diskutera vilken färg som kommer att definiera nästa år. Det hålls föredrag och diskussioner och i december presenteras resultatet.

Årets färg var ingen färg i någon vanlig mening, utan en gradient, två färger som övergår i varandra. Närmare bestämt rosa (Rose Quartz) och lila (Serenity). Ett uttryck för den stressade samtidsmänniskans längtan efter harmoni och stillhet, enligt Pantone. Men också en symbol för jämställdhet.
I december får vi alltså reda på vilken färg som kommer att utmärka 2017. Men redan för ett par veckor sedan, i samband med modeveckan i New York, släppte Pantone sin lista över vårens tio viktigaste färger, vilket kan vara en fingervisning om i vilka banor man tänker just nu.

Om 2016 gick i lätta pasteller kommer 2017 utmärkas av dovare, jordigare toner som kål, hasselnöt och grönska med livfulla inslag som lapisblå och rosa rölleka, för att översätta till svenska.

En förutsägelse om ett mer naturvänligt 2017? Man kan ju alltid hoppas.

FOTNOT: Pantone tillverkar så kallade dekorfärger. Till skillnad från fyrfärgstryck som byggs upp genom att blanda små punkter i cyan, magenta, gult och svart är en dekorfärg heltäckande och därför inte lika känslig för de variationer som kan uppstå under tryckprocessen. Vad du ser är vad du får, med andra ord.

Vad trendar inom content? Vi tittar i spåkulan

Livesändningar på nätet och sköna snubbar som grillar. Det är två trender inom content som kommer starkt nästa år.

I alla fall om man ska tro de 28 experter som uttalat sig på Market Insider Groups webbsida.

Vi har läst och sammanfattat deras spådomar.

 

En nöjd kund slår allt

Med en smartphone i handen har varje person blivit en potentiell marknadsförare. En nöjd kund är den bästa (och billigaste) reklamen ett företag kan få. Att förmå vanligt folk att bli ens ambassadör kommer bli viktigt 2017.

Livesändningar och event

Eftersom det finns mer information i omlopp än någonsin tidigare, är det viktigt att vara unik, sticka ut och skapa förväntningar – till exempel genom event och livesändningar. Facebooks nya live-funktion har gett utvecklingen en rejäl skjuts framåt.

Alla vill göra affärer med trevliga typer

Det personliga får genomslag på nätet – det är ingen nyhet. Men enligt Matt Heinz, chef på Heinz Marketing, är det värt att understryka detta än en gång. ”Jag har blivit angenämt chockerad över det positiva genomslag jag har fått genom att publicera statusuppdateringar om renoveringen av vårt gårdshus och om mina grillkvällar.”

Vi går från fiktion till fakta

Alla ägnar sig redan åt storytelling, men 2017 kommer berättandet att skifta fokus från vackra sagor till ett mer avskalat, dokumentärt berättande. Något som har beröringspunkter med möjligheten att sända live på webben.

Content blir en vara i sig

Företag och varumärken kommer inte längre att bete sig som medieföretag – de kommer att bli medieföretag och ge ut tidningar och filmer som konkurrerar med traditionella produktioner. Nike och Sports Illustrated kommer i framtiden att slåss om samma annonsintäkter liksom datorföretaget Intel och tekniktidskriften Wired.

Här kan du läsa texten i sin helhet.

Mota språkpolisen i grind, del 4: Ett omstritt tecken m.m.

 

Den som använder semikolon vill bara stila. Det menade författaren Kurt Vonnegut. Men alla håller inte med. Tecknet har numera en egen dag (6 februari) och omhuldas av författare och litteraturälskare över hela världen.
Men när är det egentligen en bra idé att använda ett semikolon? Här tittar vi närmare på detta och på hur man skriver förkortningar.

Förkortningar kan vara bra att ha, även om det ofta blir det bättre flyt om du skriver ut alla ord i förkortningen (på grund av, och så vidare, det vill säga…). Men Ibland, p.g.a. t.ex. platsbrist eller i manualer och kontrakt, kan förkortningar vara på sin plats. Tänk då på att sätta punkt mellan bokstäverna men däremot inte mellanslag:

m.m.

p.g.a.

o.s.v.

Det finns ett antal vedertagna varianter som osv. och dvs. Var bara konsekvent genom hela texten.

Semikolon, detta mellanting mellan punkt och kommatecken, är en riktig vattendelare. Vissa älskar det, andra uppfattar det som snobbigt och överflödigt. Faktum är att det nästan aldrig är påkallat att använda ett semikolon, annat än som avdelare inom längre uppräkningar.
– I butiken finns alla möjliga saker: stekspadar, silar och grytlappar; högtalare, musmattor och webbkameror; dammvippor, hinkar och dammsugare.
Men glöm inte att själva uppräkningen ska inledas med kolon.
Frågan är ändå om det inte är bäst, att låta semikolonet vila, såvida du inte har stenkoll på hur det används. En studie har nämligen visat att bara ett av tre semikolon används korrekt.

Tips för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete

  • Se till att påbörja arbetet i god tid och att det finns en intern projektledare som får huvudansvaret för processen. Olika deadlines får inte vara för tidsmässigt snäva.
  • Bestäm mål och syfte med hållbarhetsredovisningen och gör en målgruppsanalys. Att bestämma mål och syfte ger god hjälp att utforma hållbarhetsinformationen.
  • Förankra arbetet internt – både hos ledningen och övriga medarbetare – och gör uppgiftslämnarna delaktiga i arbetet.
  • Ha en dialog med era intressenter för att fånga upp viktiga frågor. Det kan vara med exempelvis ägare, medarbetare, fackliga organisationer, kunder, ideella intresseorganisationer och leverantörer. Då kan väsentliga hållbarhetsfrågor fångas upp. Det är viktigt att de är delaktiga och att de känner att de har möjlighet att påverka ert hållbarhetsarbete

För mer information, kontakta

Gun Rosendahl, 031-712 40 04

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Tips för en framgångsrik hållbarhetskommunikation

  • Bestäm hur hållbarhetsredovisningen ska presenteras – som en separat rapport, en del av årsredovisningen eller om den ska vara integrerad. Ska den följa något ramverk, exempelvis Global Reporting Initiativ (GRI) och FN:s Global Compact? Ska den revideras genom en oberoende granskning?
  • Kommunicera de fastställda visionerna samt de övergripande målen och strategierna för de viktigaste hållbarhetsfrågorna. Beskriv även vilka utmaningar, risker och möjligheter företaget står inför.
  • Vilket tilltal och bildspråk ska den ha? Texterna måste målgruppsanpassat. Ett enkelt språk med direkt tilltal är en grundregel.
  • Hållbarhetsredovisningen ska utformas i linje med företagets övriga kommunikation. Det ska gå att känna igen sig i företagets grafiska profil.
  • Den ska genomsyras av trovärdighet, ärlighet, relevans och balans. Det ska exempelvis inte bara vara blommor och glada ansikten på bilderna.
  • Tänk igenom vilka nyckeltal och väsentliga punkter som går att illustrera med grafer, tabeller och diagram. Detta gör hållbarhetsredovisningen ännu mer lättläst.

För mer information, kontakta

Gun Rosendahl, 031-712 40 04

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Mota språkpolisen i grind, del 3: Vart är dem?

 

Nej, den här rubriken är inte okej, men bli inte förvånad om du skulle stöta på den här formuleringen någon gång. Att skilja mellan de och dem, samt var och vart, är en utmaning för många av oss. Här är några tips för att göra det enklare.

De eller dem
Här går många bet. Är du osäker kan du göra ett tankeexperiment och byta ut de/dem mot hon/henne. Låter hon korrekt ska det vara de, låter henne korrekt ska det vara dem.

Du kan också tänka på att de är ett subjekt (det vill säga de/den som gör någonting) medan dem är ett objekt (det vill säga den/det/de som är föremål för handlingen).

– När kommer de hem? I dag.
– När ska vi besöka dem? I morgon.

Var eller vart?
Här har vi ett annat ordpar som kan vara svårt att skilja på, inte minst i talspråk, men det finns en skillnad. Var beskriver befintlighet medan vart beskriver riktning.

Var ligger mina skor? Där!
Vart är ni på väg? Dit!

Talspråk
På nätforumet Flashback finns en diskussionstråd med rubriken ”Stavning – förräns föräns förrens förens”. Trådstartaren slänger fram en rad olika gissningar men inget är dessvärre rätt. Korrekt stavning är förrän, även om det är rätt vanligt att vi i dagligt tal säger förrens.

Ett annat ord som lätt blir fel, och får ett extra s i slutet, är medan. SAOL listar numera medans som en vardaglig parallellform till medan men som i formella sammanhang bör undvikas.

Andra exempel på talspråkliga varianter som lätt smyger sig in i skrift är våran (vår), erat (er) och varann (varandra).

Återigen – de flesta läsare kommer att förstå vad du menar, men en del kommer att bli lite avoga.

Mota språkpolisen i grind, del 2: Skriv tolv men 13

 

Före och innan – i dag har de två orden blivit närmast synonyma. Men vill du undvika att sticka traditionalisterna i ögonen ska du läsa vidare. På köpet får du veta när bokstäver övergår i siffror.

Månader och veckodagar skrivs med liten bokstav, till exempel januari och måndag. Detsamma gäller helgdagar som till exempel julafton och påskdagen.

Tal
Tal mellan ett och tolv brukar skrivas ut med bokstäver. Tal från 13 och uppåt skrivs däremot med siffor. Långa tal bör delas av enligt principen 5 500, 10 000, 250 000, 1 750 800 och så vidare.

Tid
Tidigare har det varit standard att skriva punkt mellan timmar och minuter, till exempel 20.00 och 17.45. På senare tid har det amerikanska skrivsättet, 20:00, vunnit mark och anses i dag vara lika korrekt.

Före eller innan?
Här har språkpoliserna fått kämpa i motvind på senare tid, då före och innan blivit i stort sett synonyma i allmänt bruk. Vill man slippa petimätermejl från nitiska ordmärkare kan det ändå vara bra att läsa på lite. Korrekt bruk, enligt tradition, är att före är en preposition och följs av ett substantiv eller ett pronomen. Innan är i sin tur en konjunktion och inleder hela meningar och bisatser. Exempel: 1) Vi går ut och käkar före filmen. 2) Vi går ut käkar innan filmen börjar.

Fortfarande oklart? En mer djuplodande utredning hittar du här: http://blog.svd.se/sprak/2011/08/18/fore-eller-innan/

Göteborg Energi redovisar sitt hållbarhetsarbete

Nya regler av icke finansiell information, så kallad hållbarhetsredovisning, väntas träda i kraft 1 juli i år.

– Det innebär att det kommer att ställas betydligt större redovisningskrav på företag eller koncerner med över 250 anställda eller en nettoomsättning över 350 miljoner kronor, säger Leif Simonsson, account director på Newsroom och som ansvarat för projektledningen av Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning som nyligen publicerades.

En hållbarhetsredovisning handlar om att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen. Redovisningen ska visa vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling.

Göteborg Energi har sedan flera år tillbaka varit aktiv i sitt hållbarhetsarbete och Newsroom har varit ansvarig för företagets års- och hållbarhetsredovisning de två senaste åren.

– Vi har följt GRI:s1) ramverk där uppnådda resultat mot bakgrund av organisationens åtaganden, strategier och hållbarhetsstyrning ska redovisas. Därmed uppfylls också alla uppställda krav för vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla, säger Leif Simonsson.

Här kan du läsa en blädderbar PDF av Göteborg Energis års- och hållbarhetsredovisning.

1) GRI står för Global Reporting Initiative.

För mer information, kontakta

Leif Simonsson, 031-712 40 11

Native advertising omsatte 100 miljoner 2015

För första gången kan IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, presentera ekonomiska siffror för så kallade textannonser på digitala plattformar, populärt benämnt native advertising. Enligt IRM omsatte det snabbväxande området inom content marketing, innehållsmarknadsföring, 100 miljoner kronor under 2015.

Detta ska jämföras med dagspressens annonsmarknad som omsatte fem miljarder kronor under 2015.

I sin årsrapport ”Svensk Reklammarknad 2015” definierar IRM native advertising som ”köpt reklamplats och produktion inom displayannonsering som är utformad som sajtens eget utseende, funktion och/eller innehåll”.

– Native advertising, såväl tryckt som digitalt, är ett växande område inom content marketing. Det växer i takt med att allt fler reklam- och kommunikationsköpare upptäcker fördelarna med content marketing kontra traditionell reklam. Därför ska det bli intressant att se IRM:s siffror nästa år, säger Gun Rosendahl, vd för Newsroom.

Läs mer om svensk reklammarknad 2015: www.irm-media.se

Opinionsarbete allt mer likt content marketing

En stor del av det som i allmänt tal kallas för opinionsbildning eller public affairs är egentligen att kategorisera som content marketing. Det menar Göran Björklund, account director på Newsroom.
– En viktig del inom opinionsbildning är att definiera ett problem, tillföra fakta som styr i önskad riktning och att ha en konsekvent berättelse med en genomgående röd tråd. Allt detta gör att det passar in under etiketten content marketing, säger han och tillägger att valet av kanal och anpassat budskap för den är det viktiga.

En enkät bland landets riksdagsledamöter som Dagens Opinions nyhetsmagasin Veckans Brief har genomfört stöder enligt Göran Björklund tesen.
– I alla fall om du tittar på vad riksdagsledamöterna efterfrågar. De vill ha faktamaterial, framför allt tryckt eller digitalt.
Och för den som vill ha direktkontakt med en riksdagsledamot kan det vara bra att veta att de föredrar kontakt via telefon och inbjudningar till seminarier framför träffar i riksdagshuset.
Enligt Dagens Opinions enkät är riksdagsledamöternas inställning till lobbyister tämligen positiv. 41 procent anser sig vara ”ganska” eller ”helt” öppna inför att möta lobbyister eller andra påtryckare, 23 procent är ”något” öppna.
51 procent uppger att lobbyisternas material inte ligger till grund för besluten, medan 38 procent uppger att det bara är så ”ibland”.