“Dra inte alla över en kant” och “det ska börjas i tid om man vill skratta sig lycklig”…

Ja, dröm om din förvåning över hur gamla talesätt omformas och förändras.

Eller så är det bara en naturlig och successiv förändring mot ett modernare språkbruk och snart är den ursprungliga formuleringen glömd.

Ordspråk och talesätt är ofta ett sätt att förmedla ett budskap, en värdering eller visdom, som de flesta människor i världen kan ställa sig bakom, oberoende av kulturella skillnader.

Men varifrån kommer de gamla talesätten? Allt färre säger i dag hela uttrycket ”det ska böjas i tid det som krokigt ska bli” Då hade det varit självklart att det ska böjas och inte börjas. Men i detta fall tycker många att det är okej att säga att det ska börjas i tid. Samma sak med “att skratta sig lycklig” som känns helt rätt i dagens positivitetskultur.

“Att dra alla över en kant” känns mer tveksamt. Men varifrån kommer uttrycket “att dra alla över en kam”?

På 1600-talet skar frisörerna av håret på kunderna med rakkniv utmed en kam. Man hade olika bredder på kammarna för att inte ”skära alla över en kam”.

Allt oftare hör man också en blandning av olika uttryck som inte hör ihop, en så kallad kontamination eller katakres. Det kan vara humoristiskt medvetet eller en ofrivillig felsägning, vilket ofta gör det ännu roligare.

Till exempel ”jag mår som en prins i vattnet” som är en sammanblandning av att “må som en prins” och “vara som en fisk i vattnet” och betydelsen är ju ungefär densamma.

Ett annat exempel är ”håll fanan brinnande”, en blandning av uttrycken ”håll fanan högt” och ”håll facklan brinnande”.

Andra roliga sammanblandningar och förändringar som blivit mer eller mindre vedertagna är till exempel ”ta seden i vacker hand” istället för “ta seden dit man kommer”, liksom att “inte tala med galen tunga”, “göra två flugor på smällen” eller “den man ligger med får bädda”.

En ny variant som tyvärr känns aktuell i dag är ”man ska inte kasta sten på den som ligger” som är en sammanblandning av att “man inte ska kasta sten i glashus” och “inte sparka på den som ligger”.

En känd felsägning som många fortfarande säger på skämt myntades på 1980-talet då företagsledaren Refaat El-Sayed sa ”Här ligger en gravad hund”.

Det kan vara ett hjärta, ett spöke, en apa som håller för öronen eller kanske ett glas bubblande champagne. Du har säkert stött på de grafiska bilderna som kallas emoji och som beskriver känslor och humor i sociala medier, sms och e-post.

Den första emojin skapades redan i slutet av 1990-talet. I dag finns över 800 olika symboler. Nya tillkommer hela tiden och forskare och språkprofessorer är överens om att det är ett av de snabbast växande språken.
Det är inte så konstigt med tanke på att antalet mobilabonnemang (drygt 6,9 miljarder) är i stort sett detsamma som antalet människor på den här planeten (7 miljarder), enligt statistik från FN.

Den amerikanska sajten Emojitracker håller koll på hur många emojis vi använder på Twitter – och vilka som är mest populära.
Tidigare har hjärtat varit ohotat i toppen, men i skrivande stund har symbolen “face with tears of joy” alltså ungefär “jag skrattar så jag gråter” tagit över ledningen med 481 838 568 användningar.

Vissa emojis används mer under speciella tillfällen under året, till exempel ökar användningen av fyrverkerier och hamburgare i samband med USA:s självständighetsdag den 4 juli.
Vi sticker inte ut hakan särskilt långt om vi spår att julgranar, snögubbar och rosettprydda paket kommer att fylla våra sociala flöden de närmaste veckorna.

 

Topp 3 emojis på Twitter enligt Sajten Emojitracker.
1. Face with tears of joy. Har använts över 483 300 000 gånger och betyder ungefär “jag skrattar så jag gråter”.
2. Black heart suit. Har använts över 454 800 000 gånger och föreställer hjärter ess i en kortlek.
3. Heavy black heart. Har använts över 212 600 000 och används som en klassisk kärlekssymbol.

Fotnot: Emoji är japanska och står för e-, bild, mo-, skriva och ji, tecken eller bokstav.

 

Texter som mest bygger på fakta går att skriva utan större inspiration. Men så dyker de där andra typerna upp, de som ska få läsaren att ryckas med.

Det kan vara en blogg eller en inbjudan att skriva personligt i en branschtidning. Kanske en beskrivning av företagets mjukare värden på webbplatsen. Kort sagt, texter som ska åstadkomma mer än att leverera fakta som även ska väcka känslor.

Då räcker oftast inte branschens specialuttryck och paragraferna i Svenska skrivregler hela vägen fram. Det levande, personliga språket kräver träning och proffsskribenter tar då och då till inspirationskurer för att utveckla sig, eller för att knäcka skrivkrampen.

Här är en övning. Sätt dig i en offentlig miljö och iaktta. Sök efter saker som händer i det vardagliga. Fantisera om det du ser och anteckna, se till att få med intryck från alla fem sinnen. Samla det till ett kort manus. Läs, ändra, flytta runt meningar och se vad som händer. Ofta lyfter texten oväntat efter några ändringar och strykningar.

Sedan kan du prova att göra som bland andra David Bowie, Rolling Stones och poeten William S Burroughs – klipp ut ord och meningar och sortera om dem. Se om det blir några märkliga nya associationer.

Jobbigt att klippa? Ta hjälp av en cut-up-maskin på nätet: www.languageisavirus.com.
Lycka till.

Läs mer: Hundra huskurer mot skrivkramp av Rosemarie Eliasson. Används bland annat i vidareutbildning för journalister.

För mer information, kontakta:
Thomas Drakenfors, 031-712 40 14