Mota språkpolisen i grind, del 1: Texter som håller streck

/i , /av

Visst kan det vara tröttsamt med besserwissrar som anmärker på språkfel. Som reflexmässigt ondgör sig över nymodigheter eller kokar över när någon skriver dem istället för de.
Men även om det går att göra sig förstådd trots typografiska och grammatiska feltramp, är risken stor att du tappar både läsare och förtroende på vägen. ”Därför kan det löna sig att skriva rätt, för det är ju aldrig fel”, som en klok person sa.
Här är några vanliga misstag som vi stöter på i vårt dagliga arbete. Vi börjar med långa och korta streck samt mellanslagets vara eller icke vara.

Tankstreck (långt streck) använder du för att markera en replik.
– Glöm inte mellanslaget efter strecket.
Används även för att förkorta vissa uttryck, som ”Öppet 08.00–17.00” eller ”Tur och retur Göteborg–Alingsås” (här ska det inte vara ett mellanrum före och efter strecket).

Bindestreck (kort streck) använder du när du vill dela av ett längre ord, som 100-årsjubileum, eller binda ihop orddelar, som i Reklam- och kommunikationsbyrå.
Används i telefonnummer: 031-11 22 33.

Mellanslag för det mesta inget problem – såvida vi inte talar om särskrivningar, vilket är ett kapitel för sig – men det finns par kluriga fall. Före och efter tecken som ersätter ett ord, exempelvis %, + och &, ska det vara mellanslag. Ett undantag är när plus- eller minustecken används som förtecken, som i +20 eller -10.
Undvik alltid mellanslag före och efter citattecken och parentes ( annars ser det så här ” tokigt ” ut ).

Språket avslöjar samhällsklimatet

/i , /av

Somliga lusläser konjunkturrapporter, andra håller koll på de senaste trenderna. Ett annat sätt att få en känsla för hur landet förändras är att ta en titt på nyorden.

Islamiska staten till exempel. Visst, den är rätt långt bort, och är kanske inte så känd för att ivra för att berika språken i Västeuropa. Men det är ändå precis vad de har lyckats med. Nya ord 2015, som transitflykting, terrorresa och självradikalisering – att bli radikaliserad utan kontakt med likasinnade – hade vi förmodligen inte sett annars.

Rumänien och Bulgarien har givit upphov till det nya ordet EU-migrant. Det syftar oftast på romer som har det tufft i sina hemländer och som reser utomlands för att tigga.

Här hemma i Sverige bekymrar sig många för hur det ska gå för den svenska journalistiken. Det märks i nyord som nyhetsundvikare – personer föredrar underhållning framför seriösa nyhetsmedier – och robotjournalistik – att skapa artiklar med hjälp av datorprogram.

Inom politiken har det varit ett något turbulent år och ministrar som har svårt för att svara rakt på frågor, som istället upprepar samma budskap om och om igen, har gett upphov till uttrycket talepunkt. Och när det gäller politiska motståndare har en del börjat göra halmdockor, alltså nidbilder av deras åsikter. Klickokrati – att klickande och gillande på sociala medier styr både politiken och journalistiken – och faktaresistens – att inte bry sig om fakta som talar mot ens egen åsikt – är andra nya ord som är intressanta i sammanhanget.

Så har vi spänningen mellan könen. Den gav oss förra året ordet mansplaining – män som gillar att lägga ut texten för kvinnor. Sedan har vi till slut fått ett användbart ord för när kvinnor onanerar: klittra.

Och så kan vi notera att ordet haffa (gripa) har fått en bredare betydelse. Nu betyder det även ragga, vilket kan vara bra att veta för alla som behöver ge sig ut i krog- och dejtingträsket.

Fotnot: Nyordslistan ställs samman av Institutet för språk och folkminnen. Den fullständiga listan hittar du på deras webbplats.

 

För mer information, kontakta

Thomas Drakenfors, 031-712 40 14

Gärna en after work – men se till att jänkaren fattar

/i /av

Vi bor i en stad som kallas Lilla London och ett land som är världsmästare på att köpa trenderna från Amerika. Det hörs på språket, som är kryddat med trendiga låneord. Ofta verkar vi mest ha lagt oss till med dem för att verka lite mer som folket “over there”.

Men inte alla av dem. Inte amerikanerna med usla matvanor och dålig tillgång till sjukvård – de som får illustrera “den accelererande fetmaepidemin” i dokumentärer på tv. Nej, det är folket som just flyttat in i Williamsburg eller smuttar på vin i Napa Valley vi vill likna när vi lägger oss till med uttryck som twerka, mamil och milf*.

Men ibland blir vår iver att låta swenglish extra kreativ. After work till exempel. I en artikel i nättidningen The Local nyligen, som citerats i flera medier, gör reportern en spaning om uttrycket, som inte används i vare sig London eller New York, eller på något annat känt ställe i den anglosaxiska världen. En rak översättning borde bli ungefär “på fritiden” vilket ju inte nödvändigtvis är samma sak som “ta en bira och äta lite med jobbarkompisarna innan man går hem”.

Så… finns det engelsmän eller amerikaner på kontoret kan det vara läge att fråga en gång extra innan alla drar iväg till stampuben. Vi är alltså så sugna på engelska uttryck att vi gärna uppfinner dem själva. Sedan kan vi i och för sig vara märkligt envisa i andra sammanhang. Som när vi började köra med ordet dator och hårdnackat vägrade att göra som allt från danskar till albaner, portugiser, danskar, polacker och många fler och “embrejsa” computer.

Ordförklaringar
Twerka: skaka på höfterna.
Mamil: medelålders män som cyklar i åtsittande lycrakläder.
Milf: medelålders kvinnor med speciell dragningskraft.
Embrejsa: omfamna, stödja.

Fakta: Dator
En mängd språk har tagit till sig ordet computer. Du hittar det i ordböcker från Polen (komputer), Portugal (computador), Serbien (компјутер), Malawi (kompyuta), Mongoliet (компьютер), Lettland (kompiuteris) och många fler länder. Fast vi är inte helt ensamma om ett eget ord i det här sammanhanget. Frankrike (ordinateur), Island (tölva), Norge (datamaskin), Kroatien (računalo) med flera.

Emojis – skriftspråket som ökar mest

/i /av

Det kan vara ett hjärta, ett spöke, en apa som håller för öronen eller kanske ett glas bubblande champagne. Du har säkert stött på de grafiska bilderna som kallas emoji och som beskriver känslor och humor i sociala medier, sms och e-post.

Den första emojin skapades redan i slutet av 1990-talet. I dag finns över 800 olika symboler. Nya tillkommer hela tiden och forskare och språkprofessorer är överens om att det är ett av de snabbast växande språken.
Det är inte så konstigt med tanke på att antalet mobilabonnemang (drygt 6,9 miljarder) är i stort sett detsamma som antalet människor på den här planeten (7 miljarder), enligt statistik från FN.

Den amerikanska sajten Emojitracker håller koll på hur många emojis vi använder på Twitter – och vilka som är mest populära.
Tidigare har hjärtat varit ohotat i toppen, men i skrivande stund har symbolen “face with tears of joy” alltså ungefär “jag skrattar så jag gråter” tagit över ledningen med 481 838 568 användningar.

Vissa emojis används mer under speciella tillfällen under året, till exempel ökar användningen av fyrverkerier och hamburgare i samband med USA:s självständighetsdag den 4 juli.
Vi sticker inte ut hakan särskilt långt om vi spår att julgranar, snögubbar och rosettprydda paket kommer att fylla våra sociala flöden de närmaste veckorna.Emoji

 

Topp 3 emojis på Twitter enligt Sajten Emojitracker.
1. Face with tears of joy. Har använts över 483 300 000 gånger och betyder ungefär “jag skrattar så jag gråter”.
2. Black heart suit. Har använts över 454 800 000 gånger och föreställer hjärter ess i en kortlek.
3. Heavy black heart. Har använts över 212 600 000 och används som en klassisk kärlekssymbol.


Fotnot: Emoji är japanska och står för e-, bild, mo-, skriva och ji, tecken eller bokstav.

 

Håll det enkelt – bli läst

/i /av

Ord har nästan alltid synonymer, och för den som skriver för dagstidningar, nyhetsbrev eller pressreleaser gäller det att välja rätt: det enkla. Det kan passa för akademiska uppsatser, där det skrivna är en sak mellan en insatt skribent och en lika insatt läsare. Men för en journalist, copywriter eller kommunikatör är krångliga ord oftast hinder som tar död på texterna.

Här gäller det istället att förklara och förenkla. Leta efter ord som alla förstår. Slänga ut “implementera”, “prekär” och “kontinuerlig” och stoppa in ersättningar som “genomföra”, “krånglig” och “ständig”.
Ett annat knep är att hålla verben aktiva. Sök igenom det du skrivit efter de förhatliga s-verben. Skriv om, se till att någon gör saker istället för att saker görs.

Har du många läsare från andra länder får du ta enkelheten ett steg till. En nybörjare på svenska har svårt för småord som “man” och “men”. De är lätta att missförstå. Vilken man då? Riktar det sig bara till män? Skriv in en tydligare avsändare: jag, hon, vi eller han. I fallet med “men” är det en slags möjlig invändning inbyggd i ordet, även om du själv bara ville ha en övergång till en bisats. Något blir ifrågasatt, en tolkning som förresten är rätt vanlig bland infödda svenskar.

Finns det citat med så kan du gärna ha avsändaren med varje gång när det ska vara enkel svenska, även om det är samma person som uttalar sig hela tiden. Långa meningar är inte heller en succé för någon som är ovan vid språket. Så sätt punkt. Dela upp. Håll det enkelt och bli läst.

Skriva personligt – en enkel övning

/i /av

Texter som mest bygger på fakta går att skriva utan större inspiration. Men så dyker de där andra typerna upp, de som ska få läsaren att ryckas med.

Det kan vara en blogg eller en inbjudan att skriva personligt i en branschtidning. Kanske en beskrivning av företagets mjukare värden på webbplatsen. Kort sagt, texter som ska åstadkomma mer än att leverera fakta som även ska väcka känslor.

Då räcker oftast inte branschens specialuttryck och paragraferna i Svenska skrivregler hela vägen fram. Det levande, personliga språket kräver träning och proffsskribenter tar då och då till inspirationskurer för att utveckla sig, eller för att knäcka skrivkrampen.

Här är en övning. Sätt dig i en offentlig miljö och iaktta. Sök efter saker som händer i det vardagliga. Fantisera om det du ser och anteckna, se till att få med intryck från alla fem sinnen. Samla det till ett kort manus. Läs, ändra, flytta runt meningar och se vad som händer. Ofta lyfter texten oväntat efter några ändringar och strykningar.

Sedan kan du prova att göra som bland andra David Bowie, Rolling Stones och poeten William S Burroughs – klipp ut ord och meningar och sortera om dem. Se om det blir några märkliga nya associationer.

Jobbigt att klippa? Ta hjälp av en cut-up-maskin på nätet: www.languageisavirus.com.
Lycka till.

Läs mer: Hundra huskurer mot skrivkramp av Rosemarie Eliasson. Används bland annat i vidareutbildning för journalister.

För mer information, kontakta:
Thomas Drakenfors, 031-712 40 14

Undvik att läsaren klickar vidare

/i /av

Ett av firmans uppdrag har blivit en succé och alla är glada. Inte minst projektledaren som bett dig göra en artikel om det till nästa digitala nyhetsbrev.

Men att presentera resultat och fakta utan att läsarna tappar intresset och klickar vidare till nästa grej är en utmaning. Hemligheten är att bygga upp det du vill ha sagt enligt en effektiv journalistisk mall.

Här är ett av de vanligaste uppläggen:

  • Börja med en inledning på högst tre korta meningar där du lyfter upp någon av de bästa sakerna. Skriv sedan din huvudtext. En bra längd i ett nyhetsbrev är högst 1000 tecken, mellanslagen inräknade.
  • Efter ett par meningar löpande text kan du lätta upp med ett kort citat från exempelvis projektledaren eller kunden. Skriv sedan två, tre meningar till innan du eventuellt lägger in ett citat till på slutet.
  • Nu hamnar du i det mest kritiska läget. En massa bra saker fick inte plats och du är frestad att börja lägga till. Gör inte det. Om du vill ha läsaren med dig genom hela artikeln gäller det att krydda med lagom mycket fakta.

I en lyckad artikel styr formen över innehållet, inte tvärtom. Annars blir det lätt en torr och tråkig redovisning i stället för en text som gör jobbet: att väcka uppmärksamhet för det lyckade uppdraget.
Lycka till.


Tre tips till:

  • Använd faktarutor i stället för att tynga artikeln med för många uppgifter.
  • Håll dig till den bestämda längden. Stryk hellre än att tänja på texten.
  • Var lättsam i citaten. Talspråk ska helst inte vara för byråkratiskt.


För mer information, kontakta: Thomas Drakenfors, 031-712 40 14

Verser för vitala texter

/i /av

121023_poesiBokmässan är knappt över och Nobelstiftelsen har precis lyckats göra ännu en okänd ordvrängare till superstjärna. Men vem läser en poet?

Fast för en skribent är det ingen dum idé. Lite versrader kan ge glöd åt skrivspråket. Visst, en del passar bäst för grå kostym, ekskrivbord och ett porträtt på Wittgenstein på väggen.

Annat går rakt in i hjärtat, som Walt Whitman. Boken Leaves of Grass, med långa passager som ofta bygger mer på upprepningar än rim … många har härmat. Det är Whitman som Robin Williams – stående på en skolbänk – citerar i filmen Döda poeters sällskap. “O Captain my Captain!”

Rumlaren Charles Bukowski är en annan som inspirerat många, bland annat åtskilliga journalister. Rak, okomplicerad, effektivt och uttrycksfull. Men med ett innehåll som inte passar för känsliga läsare. Han gjorde en mängd diktsamlingar. Dessutom en handfull romaner, med skildringar från Amerikas bakgator, vilka blivit mindre klassiker. Bukowski var journalistutbildad och hade en förmåga att kickstarta en text på sätt som gör garvade kvällstidningsreportrar gröna av avund.

Men man behöver inte gå så långt. Bara några mil utanför Göteborg bor Pamela Jaskoviak, mest känd som krönikör i radio. Men även poet med ett snärtigt språk. I samlingen Svart Tulpan (Polycolor) blandar hon populärkultur och personligt med snygga komprimerade miljöbeskrivningar. Läs och lär.

Läs mer: Under några höstveckor har Västtrafik haft dikter uppsatta på fordonen i Göteborgs stadstrafik. Läs Newsrooms intervjuer med poeterna som deltog.

Hitta böckerna: Leaves of Grass finns i olika svenska översättningar, bland annat Strån av gräs från 1935. Leta på antikvariat, vilket även gäller för Svart tulpan av Pamela Jaskoviak. Flera av Charles Bukowskis böcker går att beställa i pocketversioner från Lindelöws förlag för några tior per styck.

Vinn en pocket: Ett ge bort-ex av Bukowski-antologin Drivved står i Newsrooms bokhylla. Intresserad? Klicka här för att delta i utlottningen.

Konsten att skriva ett kåseri

/i /av

120612_KaseriKåseriet, en genre någonstans mitt emellan skönlitteratur och journalistik.  Ett andningshål för den som mal på med att skriva brödtext på jobbet.

Ett forum för att vässa verktygen och prova nya grepp. Personligt, iakttagande, oftast underhållande. Tekniken för att bygga upp ett kåseri är densamma som krävs för ett spirituellt tal, en snärtig blogg eller en medryckande ledare till ett nyhetsbrev.

Typiskt är att bygga upp texten kring en reflektion. En händelse, en låttext eller ett ordspråk som ringer i huvudet. Märkliga handlingar, oväntade möten. Två episoder, meningslösa var för sig, får ny mening när de pusslas ihop.

Inga idéer? Gå ut på stan, sug in intryck och försök att få med alla sinnen. Ta med lite rekvisita. Ett speciellt föremål, något att äta. Tjuvlyssna, anteckna det du hakar upp dig på. Tillbaka på kammaren väntar det roligaste: att försöka hitta en linje i iakttagelserna.

Utnyttja fenomen som skrock, slump, spådomar, gudomliga ingripanden, astrologi och parapsykologi. Tveksamma i vanlig journalistik, men helt rätt här. Ett knep för att komma i rätt stämning är att härma. Hur hade Tranströmer eller Ranelid skildrat det här? Strindberg? Knycka några fraser? Helt okej, men skriv om så att orden blir dina.

Prova med att pussla om stycken och se om det händer något. Stryk bort all barlast som skaver, då brukar texten lyfta. Funkar det ändå inte? Låt texten ligga några veckor, en månad. Kanske har det hänt något nytt som gör att allt faller på plats?

Läs mer: De duktiga kåsörerna huserar på dagstidningarnas sidor för serier och udda material. Namn och nytt på DN, Världens gång på GP. Några nutida kåseriskribenter: Hanna Hellqvist och Johan Croneman, DN, Kristian Wedel, GP. Internationella kändisar: Candace Bushnell, Carl Hiaasen och Damon Runyon

Håll ihop orden – annars kan det bli helt fel

/i /av

Rök fritt, styck mord och press release – särskrivningarna både skapar förvirring och väcker språkrensarna inom oss. Men det är inte alltid så lätt att hålla isär begreppen, inte ens för den som har en väl utvecklad känsla för ord och stavning.

“Väl utvecklad” är förresten ett exempel där det går att göra lite hur man vill utan att betydelsen blir direkt förändrad. Skriver du isär blir det bara lite mer eftertryck på “väl”.  Men varför blir det så här? Många skyller på det engelska inflytande. Där är särskrivning mer regel än undantag.

Det finns metoder för att reda ut begreppen. På Språkrådet rekommenderar de att läsa texten i långsam takt och lyssna efter om ordet har en så kallad sammanfattningsaccent. Femton och fem ton till exempel. Fem ton saknar sammanfattningsaccent, liksom grön sak.  På sajten skrivihop.nu, en webbplats helt dedikerad åt att bekämpa särskrivning, tar de upp några svåra fall: svartabörshaj, näradödenupplevelse och bergochdalbana. Alla tre ska skrivas just så. Ihop.

Språkrådet bjuder på ett annat bra fall, det långa krångliga ordet kassaterminalsystem. Kassa terminalsystem är något helt annat.
Men det kan bli ännu roligare. Brunstens batterier till exempel. Vilka manicker ska man ha dem i? Och vad är en skygg lapp rädd för? Sjuk gymnast?