Att jobba med texter handlar om att ha metaforer, liknelser och ordspråk som don i verktygslådan. Men liksom en tafflig bilmekaniker som tar fel kryssmejsel och vrider sönder skruvhuvudet är det lätt hänt att de språkliga verktygen sänker texten om de används på fel sätt.

En klassiker är ”lök på laxen”. För den oinvigde betyder det att addera något som blir pricken över i. Men lök på laxen syftar på att något har blivit överarbetat och dåligt, det smakar inte lika bra längre. Kanske en smaksak, i och för sig.

Ett annat uttryck som efterhand fått en motsatt betydelse är ”att vädra morgonluft”. Ursprungligen syftar det på att det är dags att dra sig tillbaka. Uttrycket handlar om nattens vålnader som anar att dagsljus är på gång, vilket inte är rätta element för dem. Å andra sidan kan ju vålnadernas död vara någon annans bröd?

”Ont krut förgås inte så lätt” är en klassiker, även om det i just det fallet handlar om en misslyckad översättning. Det där med sprängämnena är i alla fall en feltolkning. Det onda krutet är en försvenskning av tyskans ord för ogräs, unkraut – “unkraut vergeht nicht”. Fast det spelar inte så stor roll, vi vet vad vi menar och uttrycket funkar i sin förvrängda form. Annars finns ju gamla fina inhemska uttryck att ta till, som ”onda örter växer mest”. Fast med en liten betydelseglidning. Där handlar det mer om att det är farligt kul att leva lastbart medan vardagens slit kan kännas rätt segt och trist, hur nyttigt det än är.

Kanske kan även urspårade ordspråk som ”den som bäddar får ligga”, ”du ska inte kasta sten om du är gjord av glas” eller ”han har fått mjöl på sin kvarn” så småningom bli lika etablerade som tyskans språkliga kirskål?

Hur många känner förresten till hur ordstävet om att ”nu blir det andra bullar” fortsätter?*

*Fotnot: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ordstäv

Läs mer: En klassiker i sammanhanget är språkvetaren Pelle Holms bok Ordspråk och talesätt. Finns inte på Adlibris med går att hitta på antikvariat för 100–200 kronor, beroende på skicket.

“Prime får sex partners” – i förra veckan fick nyhetssajten Dagens opinion till det med en av sina rubriker. Bara ett mellanslag från något helt annat än vad artikeln handlade om. En slump? Tror inte det, snarare ett verk av en hyfsat driven rubriksättare som inte kunnat låta bli. Ett internt leende i mjugg som sannolikt de flesta läsare också lade märke till.

Rubriker är en konstart för sig, något som bäst slipas på en kvällstidningsredaktion med hårdast möjliga konkurrens om tårarna. Rubriken är också en av de där sakerna som tydligast visar om en ovan skribent varit i farten.

Det blir lätt bara en överskrift, som man säger lite föraktfullt i branschen. Några intetsägande ord som inte lockar till varesig klick eller lösnummer.

Det krävs både övning för att behärska den här textgenren, kortare och mer koncentrerad än en japansk haikudikt. Några knep finns att ta till. Ett är att utnyttja film- och romantitlar. På spaning efter en vinst från förr, om ett bolag med problem, eller En man som heter Jörgen, Erik eller vad som helst för nyhetsbrevets porträtt på nya avdelningschefen. Det retoriska greppet allitteration är ett annat knep att ta till, med flera ord i rubriken som börjar på samma bokstav: Kicki hade koll på kickoffen eller Sam – en supersäljare.

Allra bäst blir rubriken om den har en koppling till bilden. Det gäller att tänka till, vad i bild eller text går det att hugga på. Gör en massa olika utkast, pussla om bland orden, vänd på meningarna och se vad som händer. Plötsligt sitter den där, den bra rubriken som gör att din text får de läsare den förtjänar.

Några klassiska löpsedelrubriker:

“Gudrun Schyman spelar in erotisk film tillsammans med sin ex-man” – Expressen.

“Guillou hemlig sovjetagent” – Expressen. 

“Jag blev förrådd av prästen” – DN. 

Den som använder semikolon vill bara stila. Det menade författaren Kurt Vonnegut. Men alla håller inte med. Tecknet har numera en egen dag (6 februari) och omhuldas av författare och litteraturälskare över hela världen.
Men när är det egentligen en bra idé att använda ett semikolon? Här tittar vi närmare på detta och på hur man skriver förkortningar.

Förkortningar kan vara bra att ha, även om det ofta blir det bättre flyt om du skriver ut alla ord i förkortningen (på grund av, och så vidare, det vill säga…). Men Ibland, p.g.a. t.ex. platsbrist eller i manualer och kontrakt, kan förkortningar vara på sin plats. Tänk då på att sätta punkt mellan bokstäverna men däremot inte mellanslag:

m.m.

p.g.a.

o.s.v.

Det finns ett antal vedertagna varianter som osv. och dvs. Var bara konsekvent genom hela texten.

Semikolon, detta mellanting mellan punkt och kommatecken, är en riktig vattendelare. Vissa älskar det, andra uppfattar det som snobbigt och överflödigt. Faktum är att det nästan aldrig är påkallat att använda ett semikolon, annat än som avdelare inom längre uppräkningar.
– I butiken finns alla möjliga saker: stekspadar, silar och grytlappar; högtalare, musmattor och webbkameror; dammvippor, hinkar och dammsugare.
Men glöm inte att själva uppräkningen ska inledas med kolon.
Frågan är ändå om det inte är bäst, att låta semikolonet vila, såvida du inte har stenkoll på hur det används. En studie har nämligen visat att bara ett av tre semikolon används korrekt.

Visst kan det vara tröttsamt med besserwissrar som anmärker på språkfel. Som reflexmässigt ondgör sig över nymodigheter eller kokar över när någon skriver dem istället för de.
Men även om det går att göra sig förstådd trots typografiska och grammatiska feltramp, är risken stor att du tappar både läsare och förtroende på vägen. ”Därför kan det löna sig att skriva rätt, för det är ju aldrig fel”, som en klok person sa.
Här är några vanliga misstag som vi stöter på i vårt dagliga arbete. Vi börjar med långa och korta streck samt mellanslagets vara eller icke vara.

Tankstreck (långt streck) använder du för att markera en replik.
– Glöm inte mellanslaget efter strecket.
Används även för att förkorta vissa uttryck, som ”Öppet 08.00–17.00” eller ”Tur och retur Göteborg–Alingsås” (här ska det inte vara ett mellanrum före och efter strecket).

Bindestreck (kort streck) använder du när du vill dela av ett längre ord, som 100-årsjubileum, eller binda ihop orddelar, som i Reklam- och kommunikationsbyrå.
Används i telefonnummer: 031-11 22 33.

Mellanslag för det mesta inget problem – såvida vi inte talar om särskrivningar, vilket är ett kapitel för sig – men det finns par kluriga fall. Före och efter tecken som ersätter ett ord, exempelvis %, + och &, ska det vara mellanslag. Ett undantag är när plus- eller minustecken används som förtecken, som i +20 eller -10.
Undvik alltid mellanslag före och efter citattecken och parentes ( annars ser det så här ” tokigt ” ut ).